Härliga helgen

Croissant-frukost på "mitt" boulangerie tillsammans med Diana i fredags
 
Den här helgen har varit riktigt skön! På lördagen bestämde jag mig för att ta en heldag hemma och bara ta det lugnt, utan att känna någon press att göra någonting. En lång sovmorgon och sedan så städade jag hela studion: dammsög, plockade undan, torkade ur besticklådan samt tvättade fönster, spegel och dusch. Även tog jag mig tid att göra saker som jag tänkt göra under veckan, som till exempel att skriva ner några saker, skicka iväg några mail och så vidare. 
 
På söndagen tyckte jag att jag hade fått nog med lugn och ro, och begav mig ut på en springtur! Äntligen, jag som har varit förkyld så länge! Jag tog ett varv runt en sjö i skogen Bois de Boulogne, och sedan hade jag fortfarande så mycket energi så att jag freestylade lite i skogen och sprang omkring på stigar och vägar som jag inte hade någon aning om vart de ledde. Jag hade på ett ungefär koll på vart jag var, men blev lite förvånad vart jag kom ut. Det var spännande och härligt, men nu i efterhand inser jag att det kanske inte var så smart att springa 7,5 km direkt när jag inte hade tränat på tre veckor .. Idag: träningsvärk! Men det var det lätt värt! 
 
 
På söndagseftermiddagen tog jag och Diana en tur till Svenska kyrkan i Paris och gick på ett möte som heter "Ung i Paris". Det var mysigt! Vi satt först ett gäng på ca 10 personer och åt chokladbollar i församlingshemmet, sedan gick vi till ett gammalt vackert hus som en rik turk ägt men donnerat till staden Paris - i gengäld blev han skickad till ett koncentrationsläger för att hans fru var judinna. (Jag tror det var något liknande). Numera fungerar det som ett museum och det var gratis upp till 26 år, så vi kom in utan att betala. 
 
Det var så vackert! Bland annat fanns ett rum med stora vackra målningar på väggarna, så det blev som en kärlekshistoria av tavlorna när man vände sig runt om i rummet! Det var mitt favoritrum i hela huset. Efteråt återvände vi till kyrkan och jag lyssnade hypnotiserat på när Diana spelade fantastisk musik på pianot. Jag älskar klassiskt och hon var superduktig! 

Kostnader för att bli au pair hos en agentur

 
Fråga från Moa: 
Hur tog du kontakt för att få den aupair familjen du har? Var det via ett företag eller själv på någon sida? Vad går kostnaderna på? 
 
Svar:
Hej Moa! 
Jag gick via au pair-agenturen STS, som matchade mig med en familj. Då är kostnaderna är som följande (det kan variera lite, men jag har avrundat till ungefär): 
  • 3400 kr för anmälan till STS
  • 200 kr för utdrag ur polisregistret
  • 500 kr för hälsokontroll
  • 3360 kr för försäkring (en au pair-försäkring som STS erbjuder som man kan välja att ta, vilket jag gjorde) 

Några bortglömda Parisbilder

Denna stad alltså ... J'adore cette ville! (Jag älskar denna stad!) 

Ett ord: kanelbullar!

 
Igår gjorde jag verklighet av ytterligare två grejer på min checklista över saker att göra i Paris, nämligen nr 1: Äta en croissant på ett café och nr 5: Baka kanelbullar åt barnen! Både Diana och jag hade sovmorgon, så vi tog en sen frukost på ett boulangerie (bageri) i vårt område (ett av mina absoluta favoriter!). Jag tog en croissant, just av den anledningen att det var med på min lista. Mm, så gott och så mysigt att sitta och prata, båda aningens nyvakna. 
 
På eftermiddagen fortsatte jag i bagarspåren och satte på mig förklädet i min värdfamiljs lägenhet för att äntligen göra kanelbullar! Jag skypade samtidigt med familjen där hemma i Sverige, så jag hade sällskap under bakningen (plus lite tips från familjens bästa kock!). Mm, de blev supergoda!! 
 
Bilder från min instagram (hallonsplace). Nr 1: Gårdagens kanelbullar. Nr 2: En rolig skylt jag såg i en chokladaffär (Jag / Du / Hon / Vi / Ni / Dem ... älskar choklad!)

Välkommen till(baka) skolan!

 
 
Det kändes underligt att vakna på morgonen och veta att jag skulle till skolan samma dag! Skolan är ju en värld som jag känner mycket bra, men inte i mitt Paris-liv. Mitt liv här innehåller ändlöst lekande på lekplatser med barnen, dricka te på caféer med kompisar, umgås med värdfamiljen och chilla i min studio. Ingen skola där, inte! Dock så har det från och med idag blivit ändring på det. 

Jag har verkligen tyckt om att vara ledig hela dagarna och bara njuta av livet genom att göra precis vad jag vill, men ... Jag är ju helt galen i att prata franska och så har jag ju alltid gillat skolan, så jag tyckte att det var superkul att gå på min första franskalektion idag!! Äntligen något som är nytt, men som jag är "bra på" direkt - för skolan, den vet jag hur den går till, haha.

Vad jag gillade var att prata franska med personer som var i min egen ålder och som kunde ungefär lika mycket franska som mig. På så sätt kunde man inspireras och ta lärdom från andras franska språk, och samtidigt hjälpa till ibland om någon annan hade problem med något ord eller uttryck. Dessutom var det så skönt att kunna prata franska och bli rättad när man har fel. Annars blir jag alltid så osäker på om jag uttalar ett ord på rätt sätt eller använder fel form på ordet. Nu när jag eller någon annan gjorde fel, så rättade läraren dem och då lade jag på minnet hur det ordet uttalades. Jag antecknade för fullt för att minnas allt! 

Under året kommer jag att gå på vanliga franskalektioner (nivå B1) på måndags- och torsdagsförmiddagar, som båda är 2 timmar och 15 min var. Dessutom har jag på torsdagar en "konferens" på 1,5 timmar, där jag är i en lite större klass och där man lär sig franska genom att studera ett speciellt ämne. För mig så blev det litteratur för unga, ett intressant ämne - speciellt när jag hörde Astrid Lindgren nämnas i klassrummet!

Jag är supertaggad på att lära mig mer franska! Jag vill bara kunna allt redan, men det kommer - sakta, men säkert!

På utflykt med skolbarnen!

 
Som sagt så var det bestämt att jag skulle följa med Valentin till skolan igår, tisdag, eftersom att skolan behövde hjälp från föräldrar och vuxna att hålla koll på barnen under en utflykt. De är ju så små, så det är ju inte underligt - speciellt med tanke på att vi skulle gå på Paris farliga gator, där alla kör som galningar. Tänk förresten att barnen börjar i skolan när de är 3-4 år här i Frankrike. Skolan är inte obligatorisk förrän vid 6 år, precis som i Sverige, men praktiskt taget alla börjar som 3-4-åringar ändå, har mina värdföräldrar sagt. 
 
Dagen började med att barnen hade en liten samling i klassrummet medan vi vuxna satt på sidan (bilden ovan). De hade upprop, gick genom dagens datum och dag, pratade lite och sjöng några sånger. Lite som en blandning mellan dagis och skola. Det var intressant att observera under dagen hur den franska skolan fungerar. Sträng om man jämför med svensk standard, precis som jag märkte när jag besökte ett franskt gymnasium för två år sedan. Barnen får inte kalla sin fröken för deras förnamn, utan måste kalla henne för "maîtresse" (lärarinna) och de måste vara väldigt noga med att säga "s'il vous plâit" och "merci" (snälla och tack). Men deras fröken var inte elak på något sätt, utan snäll och tålmodig. 
 
 
Jag fick ansvar för tre barn: min Valentin, en kille som hette Baptiste och en tjej som hette Victoria. Dessa skulle jag hålla i handen under 50 % av dagen och under de resterande 50 % hålla ögonen på. Hela skolan åkte i hyrda bussar till en kyrka och träffade en präst på morgonen - det är en katolsk privatskola, så det var därför. (Detta hade jag dock ingen aning om förrän igår, haha. Jag tror dock att det är i princip som en vanlig skola, för den enda skillnaden jag märkte var att de sjöng psalmer bland sina barnsånger.) Barnen var rastlösa när de skulle sitta stilla på golvet och lyssna på prästen, men det gick ändå förvånansvärt bra för att ha varit så många barn tillsammans. Jag misstänker att det beror på att den franska skolan är så strikt. 
 
Det allra bästa var lunchen. Barnen var så entusiastiska över allt de hade med sig och att de fick sitta och prata ute i det fina vädret medan de åt gott. Vad jag kunde se så såg en typisk picknicklunch ut så här: en eller två mackor med skinka och ost (baguette eller vitt, kantlöst rostbröd), en liten påse chips, en kompott (ungefär som äpplemos), en flaska med vatten och eventuellt lite godis eller kakor också. 
 
På eftermiddagen var det olika sorters lekar (samarbetslekar som också var tävlingar) utomhus på en stor gräsmatta, i det stekande solskenet. Barnen blev uppdelade i lag och fick gå runt till olika stationer. Jag och min au pair-kompis Amy, som tack och lov också var med som vuxen och jag kunde umgås med hela dagen, fick ansvar för en lek där barnen skulle hålla fast en boll mellan två personers magar (inga händer!) och sedan gå en liten bana utan att röra bollen. Det var utmattande, men jag tyckte det var jättekul när man skulle förklara för barnen! Locka dem till att lyssna genom att hålla upp bollen i luften och säga "Kolla på bollen! Vem kan se bollen?" och höra "Moi!!" till svar. Då vet man att man har uppmärksamheten och kan långsamt flytta bollen till magen och sedan visa hur man gör leken. 
 
Jag tyckte att det var en fin dag! Valentin var så himla nöjd över att jag var där, han var så snäll och uppskattande mot mig hela dagen: han ville hålla mig i handen, leka med mitt halsband och ropade "Hej Viktoria!!" varje gång han hade varit på samling med sin fröken och inte sett mig på några minuter. Så även om det var lite ansträngande att vara runt de vilda små barnen hela dagen, så gillar jag ju faktiskt barn och kunde njuta av dagen. Bara saker som att jag blev lovad av den lilla tjejen Victoria som jag hade ansvar för att bli inbjuden på hennes födelsedagskalas, är ju bara för härligt! 
På kvällen var jag helt slut och när jag väl kom i säng somnade jag på 5 minuter. 

This amazing summer in words & pictures

 
 
Roligaste dagen: Mycket roligt har hänt denna sommaren, men den roligaste dagen var definitivt studenten!!! En dag med bara glädje från klockan 05.00 på morgonen, till långt in på småtimmarna! Vita klänningar, skriva i mössor, dansa på studentflak, sjunga så högt att halsen blir hes och äta tårta - kan man ha en bättre dag?! 
 
Bästa händelsen: Att sätta mig på ett flygplan till Paris och bli au pair! Att vara au pair är hur kul som helst, I'm having the time of my life here! Speciellt nu efter att ha kommit över de första svårigheterna med språket och att lära känna familjen. Nu när jag börjar känna mig hemma här är det toppen! 
 
Jag har för första gången ... varit på solsemester! Tre fantastiska veckor i paradiset Korsika, Frankrike, med allt nytt som hör till, exempelvis bada och dyka i det varma Medelhavet.
 
 
 
 
Bästa fyndet: Jag skulle vilja säga min värdfamilj, men det var ju inte jag som hittade dem, haha. Så jag säger ett par svarta ballerinaskor! (Man måste helt enkelt ha ballerinaskor här i Paris!) 
 
Favoritlåten: I love it - Icona Pop
 
Det somrigaste fotot jag har tagit: 
 
 
 
Mest nöjd med: Hur skicklig jag har blivit på franska, jämfört med innan. Ibland får jag verkligen till det med uttalet och stundtals lyckas jag passera som en fransyska när jag handlar i affären eller berättar vägen för någon! 
 
De tre somrigaste sakerna jag har gjort: Varit galen på Liseberg tillsammans med tre tjejkompisar, badat i Medelhavet och ätit glass! 
 
Värt att nämnas: Om du ska bli au pair, så lär dig att dricka varma drycker för det blir en himla massa fikande med andra härliga au pair-vänner!! 
 
 
 
 
Något jag har lärt mig: en himla massa ord på franska och att det är lättare att springa på stranden om man springer precis vid vattenkanten där sanden är hårdare. 
 
Mina bästa blogginlägg: Jag måste självklart välja det långa, härliga blogginlägget "Bästa dagen i mitt liv: Studenten!" just eftersom den heter som den gör! Dessutom är jag lite förälskad i Korsika-inlägget "Ett stycke lycka ur min dagbok" också. 
 
Ett somrigt foto på mig: 
(Jag kunde inte välja, så det blev två!) 

 
 
Vad jag tyckte om sommaren 2013: Förmodligen den mest händelserika sommaren i hela mitt liv (och roligaste!). Den fantastiska studenten och sedan en månad av sommarlovsliv med mina vänner, men mest av allt väntade jag på den 5 juli när jag skulle åka iväg. Under mina tre veckor på Korsika kämpade jag med språket, lärde känna min värdfamilj och stornjöt av semesterlivet. Det mest spännande under sommaren har nog varit att upptäcka Paris dock! Jag var lite ensam när jag vandrade runt och gick lite vilse på Paris gator själv i början, men som tur var fann jag mina första vänner i slutet på sommaren och sedan dess har det bara varit superfint! En fantastisk sommar! 

I sjunde au pair-himlen!!!


Jag och Valentin på studsmattan på ett födelsedagskalas. Foto: Diana
 
På måndagar är barnen normalt vis litte trötta när jag hämtar dem på eftermiddagen, för att den långa helgen med mycket vila precis har tagit slut. Det var likadant idag. Trötta barn betyder lättupprörda barn. Gråter för ingenting, lyssnar dåligt och är rastlösa. Jag fick höja rösten några gånger, men ju längre mot kvällen det blev desto mer lätthanterliga blev de, underligt nog. Jag är barnvakt nu ikväll, så jag skulle lägga dem också. De var så mysiga när jag lät dem kolla på lite film innan de skulle sova och följde snällt med och borstade tänderna. 
 
När jag skulle lägga Valentin så satte jag mig vid hans säng och berättade att jag tyckte att det skulle bli jättekul att få följa med han till skolan imorn (de har en utflyktsdag och behöver lite övervakningshjälp, så jag och min au pair-kompis Amy, som har ett barn i samma klass, ska dit tillsammans) och så frågade jag om han var glad att jag skulle följa med och vara med honom hela dagen. Han lekte lite med mitt hår och svarade:
 
"Oui, je suis très content. Je t'aime, Viktoria." ("Ja, jag är mycket nöjd. Jag älskar dig, Viktoria.") 
 
ÅÅÅÅÅÅH! Det var första gången som han sa "Je t'aime" till mig!!! Och han menade det! Gissa om han fick bisous efter det! Vilken urcharmig, härlig kille! Det gjorde hela min kväll. Jag är i sjunde au pair-himlen. 

Friheten som skogen ger



Det här är fortsättningen som följer på den där lördagseftermiddagen när solen bara sken och mina fötter bara promenerade. Jag gjorde en cirkel genom 16:e arrondissmentet och på vägen hem igen hamnade jag i Bois de Boulogne. Det var ett tag sedan jag varit där, eftersom jag varit förkyld och inte tagit mina regelbundna springturer, så jag hade nästan glömt bort hur fantastisk den skogen faktiskt är. 



Saker man ser i Bois de Boulogne: 
Kompisgäng som sitter och har picknick på gräset. Familjer som är ute och går eller cyklar. Motionärer i åldrarna 10-92 år. Par som tar (romantiska ...?) båtturer i sjön. Fiskare som försöker på sig lyckan. Hundar som springer runt på gräsmattorna eller kastar sig i vattnet för att bada. Änder som simmar omkring. En och annan enstöring som promenerar alldeles ensam - host, jag, host! - och bara njuter av livet. 



Sedan finns också den där härliga naturen som gör att man känner sig frisk av att bara andas. Gräs, grönska, vatten, vind, jord ... När jag vandrar runt på de vackra gatorna i Paris är det lätt att tänka att jag inte behöver något annat - men sedan varje gång när jag besöker skogen så är det lite som att andas ut efter att ha hållit andan. Det är något som ger mig en känsla av "hemma" med skogen. (Nu kommer det fram att jag från början inte är någon stadsbo.) 
 


Det var så härligt att vara i skogen den där lördagseftermiddagen att jag satte mig ner på gräset och tog det lite lugnt. Andades. Njöt. Tittade på människor som passerade förbi och båtar som gled långsamt åt ett eller annat håll. Andades lite till. 



Sedan lade jag mig ner och blundade ... och öppnade ögonen för att betrakta träden som sträckte sig mot de lätta molnen. 


Jag blev alldeles lugn. Från topp ... 

... till tå! 

En lördagseftermiddag i september

 
Du kanske undrar vad jag har för mig när jag är ledig hela helgen och inte tar hand om de två busungarna? Tja, när det är bra väder som det har varit den här helgen så föredrar jag att hålla mig utomhus istället för i min lilla studio. Till exempel igår begav jag mig iväg med vännen Diana till shoppinggatan Rue de Rivoli (som jag uttalade "Ravioli" den första månaden i Paris). 
 


Där köpte jag ett par nya ballerinaskor. Så ytterst franskt av mig: hälften av alla fransyskor du ser på gatan bär ballerina. Det är som Frankrikes motsvarighet till Converse-populariteten i Sverige. Skorna tog jag sedan med mig ut på promenad när Diana och jag skiljdes åt. 


Jag promenerade mest runt i 16:e arrondissementet, som vanligt. Det är dock inte helt illa - då kan man få syn på till exempel en sådan här syn! Dessutom är det så stort så jag har definitivt inte upptäckt allt än! 


När jag närmade mig skogen Bois de Boulogne så upptäckte jag att det var ett tillfälligt tivoli uppbyggt där, som jag tog mig en närmare titt på. 


Läskiga huset hade en zombieversion av Michael Jackson på sig och spelade låten "Thriller" utanför, häftigt! 

 
 
När jag passerat genom nöjesfältet tog jag vägen genom skogen och kunde inte låta bli att stanna där en stund och bara andas den friska luften... Men mer om detta i nästa inlägg! Nu vet du hur en lördagseftermiddag i Paris kan se ut! 

Fotopromenad



Precis när jag skriver "hösten är kommen" och myser ihop med varma sockar och temuggar - då kommer solljuset och en del av sommarvärmen tillbaka! Fredag och lördag denna veckan har varit riktigt varma och sköna dagar (även om Amy är vackert höstklädd på bilden ovan!) så jag har varit ute mycket och promenerat. Till exempel tog jag och Amy en fotopromenad igår! 


Jag fotade rosa hus och hade på mig min nya, blåa blus (haha, det rimmade!) 


Vi vandrade längs Seinen och vidarebekantade oss med våra områden i 16:e arrondissementet. 


Det blev ännu en bild på det fotogeniska Eiffeltornet, som sedan fick denna dramatiska redigering i Photoshop. 


Även Amy hade uppe kameran mot La Tour Eiffel! 


Den här bilden gillar jag, för den innehåller några av mina favoritsaker: vacker arkitektur med balkonger, en massa granna färger och det franska språket i skrift! 

 
Jag hade varit ganska lat med systemkameran ett bra tag - eftersom den är lite tung och klumpig att ha med sig jämfört med en liten handväska så har jag lämnat den hemma många gånger - så nu är jag stolt över att ha använt den igen! Det blir så mycket bättre bilder! Fotopromenader med trevliga vänner är dessutom nästan alltid en succé. Bra bilder + härligt umgänge + upptäcka nya platser! Jackpot! 
 
(Foton på mig är tagna av Amy och resten är tagna av mig!) 

Hösten är kommen!

 
Jag hade jag min första riktiga höstmyskväll igår! Jag kom hem lite senare än vad jag normaltvis gör och var rätt så trött så jag bestämde mig för att ta en lång, seg och härlig kväll (eftersom jag ändå hade sovmorgon idag!) Den var så där typiskt mysig som bara höstkvällar kan vara. Jag är fortfarande lite småförkyld, så jag gjorde mig en kopp te med lite honung i. Snacks i form av nötter, russin och knäckebröd med smak av kanel. Mina varma sockar som min mormor har stickat. I soffan framför en tv-serie (Rome). Bienvenue l'automne! 

Barns härliga argument

Jag och Valentin ♥ Foto av Diana
 
Ibland kan barns argument vara så roliga! Antingen är de riktigt smarta eller bara helt knäppa - jag älskar det! Till exempel så var Valentin arg på mig en dag när vi var i parken för att jag sa åt honom att inte springa i vattenpölarna. Då ägde följande konversation rum: 
 
Valentin: "Du är inte snäll, Viktoria!" 
Jag: "Jaså, verkligen? Varför är jag inte snäll?" 
Han suckar och skakar på huvudet, precis som hans mamma gör åt honom när han är olydig. 
Valentin"Puh, Viktoria, det är så mycket!" Han börjar räkna på fingrarna. "Det regnar, dörren till lekplatsen är trasig ... Massa saker!" 
Jag (full i skratt): "Så det där är mitt fel? Är det jag som gör att det regnar och gör sönder dörren till lekplatsen?" 
 
 
Andra gånger när han vill ha någonting eller göra någonting som han inte får, så försöker jag förhandla med honom. Han har väldigt spännande kompromisser. Det kan till exempel låta så här: 
 
Valentin: "Jag vill inte ha mer mat!" 
Viktoria: "Jo, du måste äta upp. Om vi gör så här: du äter upp först, och efteråt så får du en godis." 
Valentin: "Nej, nej, vi gör så här: först får jag två godisar och en chokladbit, och sen behöver jag inte äta mer." 
 
 
För att vara au pair måste man verkligen tycka om barn ... En sådan tur att jag gör det! ♥

Svenska Affären i Paris

 
När jag hade mina lediga timmar mitt på dagen igår bestämde jag mig för att besöka den svenska affären i Paris, som helt enkelt heter "Affären". Jag har velat besöka den jättelänge nu, men saker har alltid kommit i vägen - den har varit stängd, klockan har tickat fortare än jag tänkt mig ... Men igår besökte jag den slutligen och blev alldeles uppspelt! Det fanns hur mycket som helst där inne som jag tittade på och jublade till lite när jag hittade. Vad underligt det kändes att komma in i en affär och säga "Hej" istället för "Bonjour". Och att höra euro-priset på svenska istället för på franska när jag skulle betala. 
 
Det var första gången som jag faktiskt fick aningens hemlängtan och tänkte: "Äsch, Sverige är ett ganska bra land ändå! Det kommer inte bli så farligt att åka hem!". Fast som tur är det ju långt kvar till det. Hemlängtan varade i tio minuter efter jag lämnat affären, sedan var jag botad! 
 
 
Det var dyrare än det är i Sverige eftersom de får importera, så det blev en del pengar spenderade där! Bland annat så köpte jag knäckebröd med kanelsmak, pärlsocker, kexchoklad, lösgodis, zoo-tablettaskar (som jag gav varsin till småkillarna på kvällen och de blev överlyckliga!). Mmm! Affären ligger på samma metrolinje som mig, bara fyra stationer bort, så jag får akta mig så att jag inte åker dit för ofta och spenderar min lön, haha! 

Fråga om vägen




Jag vet inte om det bara är Paris
eller om det är likadant i andra storstäder, men det är väldigt ofta att folk frågar om vägen här! Det är väl något svenskt med att man tycker att det är lite pinsamt/mesigt/framfusigt att göra det. I alla fall har jag blivit frågad om vägen en massa gånger! Det kanske är för att jag ser ut som att jag har koll när jag går runt där med barnen i handen eller i vagnen, haha. Jag skulle vilja tro det! 

I början svarade jag bara "Je ne parle pas bien français" (Jag pratar inte bra franska) eller "Je ne viens pas d'ici" (Jag kommer inte härifrån) eller helt enkelt "Je ne sais pas" (Jag vet inte). Men nu på sista tiden så har jag blivit frågad om vägen på ställen som jag faktiskt kan och flera gånger har jag lyckats "passera som en fransyska" när jag berättade vart de skulle. Jag älskar när det händer! När min franska räcker för att hålla ett samtal som inte avslöjar att jag inte är härifrån. Jag integreras in mer och mer i det franska samhället, haha! 

Ett franskt födelsedagskalas



Äntligen perfekt timing med vädret! Det känns som att varje gång jag går ut med jacka utan luva och utan paraply så börjar det regna. Men igår åkte jag med min värdfamilj till deras vänner ute på landet för att fira en födelsedag, och då var det uppehåll hela dagen! Till och med sol ibland! (Sommaren är långt förbi ...). Det var perfekt, för på så sätt spenderade vi hela dagen i trädgården, vilket behövdes eftersom vi var så många! 

Det var en urtrevlig dag! Det var fem vänfamiljer där, totalt tolv barn (tror jag - det vimlade av dem!) och tre svenska au pairer! Det var så härligt att leka med alla barnen och se alla fransoser vara så avslappnade tillsammans. Dessutom hade jag, Diana och Shadi jättekul ihop - speciellt när vi åt av all underbar mat som fransoserna hade fixat! Vi var alldeles imponerade av allt gott och kunde knappt sluta äta!

Till lunch var det ett stort buffébord med grillat: hamburgare, korv och kyckling, som man kunde äta med tomat- och fetaostsallad, melon och serranoskinka. Sedan kom sallad och ostbricka med baguette. Slutligen en gigantisk chokladtårta, som var en av de fem bästa tårtorna jag ätit i hela mitt liv. Plus godis efteråt. Jag vet inte om det är för att vi är svenskar eller tonåringar, men jag kan berätta att de enda som tog en extrabit av tårtan var jag, Diana och Shadi, haha! När fransoserna träffas så gör de verkligen god mat! 

Nu har jag "värmt upp mitt bankkort"!

 
 
En person som bara har poppat in i mitt liv under de senaste två veckorna, och fått en viktig roll där, är en urhärlig au pair från Örebro som heter Diana. Vi träffas väldigt mycket, eftersom vi har ett slags samarbete. Våra värdfamiljer är jättebra vänner, har barn i samma åldrar och är grannar, så vi brukar turas om under veckan att en av oss hämtar småbarnen från dagmamman och den andra hämtar de äldre barnen från skolan. Sedan leker vi i parken allihop. I alla fall så betyder det att jag och Diana spenderar mycket tid tillsammans, vilket jag trivs superbra med eftersom vi har så kul tillsammans, plus att jag får prata svenska varje dag!
 
Under veckan har vi båda varit riktigt sugna på shopping och bestämde oss för att vi på fredag skulle bege oss ut på vår allra första shoppingtur i Paris! Vi begav oss till ett köpcentrum i La Défense (en business-del av Paris med mycket skyskrapor) och spenderade hela fyra timmar där medan vi shoppade loss tillsammans med en tredje au pair vid namn Shadi.
 
Jag gjorde massa bra inköp! Dessutom använde jag mitt franska bankkort för första gången! Mina värdföräldrar frågade om jag skulle "faire chauffer ma carte", vilket ordagrant betyder att "värma upp mitt bankkort" och är ett uttryck som man använder när någon går på shoppingtur och handlar massa saker. Man värmer upp sitt kort genom att stoppa det i olika apparater hela tiden när man handlar, haha. Och det gjorde jag minsann! 
 
 
 
Min absoluta favoritaffär hette "Maisons du Monde" (Världens hus) och var en inredningsbutik med urfina saker till åtkomliga priser! Den liknade Sveriges "Lagerhaus" (som jag älskar), men var ännu bättre! Där köpte jag en bricka, ett Parisglas och en plåtburk, allt för bara 10 euro totalt, som jag blev supernöjd med. I övrigt under shoppingturen handlade jag också ett par gröna byxor, en blå kofta, lite skönhetsprodukter och håraccessoarer! 
 
På bilden syns också alla Frankrike-foton som jag bett min familj att beställa åt mig. Nu har bilderna äntligen kommit fram, så nu saknas bara ett fotoalbum. Det blir ett mål för nästa shoppingtur tror jag. 
Dessutom i brevet kom det med en påse svensk tacokrydda (♥) - nu ska här ätas tacos!! 

Varje au pairs drömkväll

 
Godkväll alla goingar! 
Här kommer en liveuppdatering från Paris, Frankrike! Jag sitter hemma hos min värdfamilj i min varma tjocktröja (hösten har kommit till Paris och gjort det kyligt med dunder och brak!) och jag har just nu världens mysigaste lördagskväll som barnvakt! Barnen har varit lite småtuffa mot mig tidigare den här veckan (det har varit lite svårt för dem med sömnen: en har precis slutat sova middag och den andra börjat hos en dagmamma, så allt är inte som vanligt för dem - och därför har de varit tröttare och därför lite mer svårhanterliga). Men ikväll ... wow, vilka två små änglar! Inte protesterat varken när de skulla äta middag, borsta tänderna eller gå och lägga sig. Inte bråkat, utan bara varit kramgoa! 
 
Jag måste berätta hur gullig Valentin var! De brukar få en godis efter middagen om de har ätit bra, så följande konversation uppstod: 
Valentin: "Viktoria, jag vill ha TVÅ godisar!" 
Viktoria: "Två godisar är bara till de riktigt snälla barnen. Till barnen som säger 'Du är snäll!' till sina au pairer."
Valentin (blinkar med sina små hundögon):
"Viktoria, du är min kärlek!"
 
Gissa om det gjorde min kväll! Jag ler fortfarande megastort när jag tänker på det och har småskrattat för mig själv flera gånger under kvällen när jag tänkt på det! Annars har jag under kvällen, efter killarna hade somnat, ätit en god middag och dessutom några underbara kakor som min värdmamma gjort, plus att jag har haft datortid och kunnat skriva mysiga blogginlägg, svarat på mail och dessutom chattat med min gymnasievän Marianne som nu är au pair i Australien. Och så såg jag lite fyrverkerier på avstånd. En riktigt perfekt hemmakväll! 
 

Ibland måste man "boire un verre"


Friday night out with Diana, Amy and Kate! 

Vi au pairer har bara fått acceptera att här i Frankrike så måste man gå ut och "boire un verre" (dricka ett glas) ibland. Alltså gå ut på en pub (som aldrig är svår att hitta här i Paris) och ta sig ett glas vin. Det gör alla fransoser! Jag är inte så mycket för själva drickandet, men jag tycker att det är supertrevligt att sitta på ett ställe där det är mysig stämning och prata massor med sina kompisar! Det gjorde jag tillsammans med tre fina vänner på fredagskvällen! Sedan var vi ute och dansade också. Jag älskar att dansa, och jag blev helt galen när låten "I love it" med svenska Icona Pop spelades! Även en Avicii-låt kom också - och då blev Diana lika galen, haha. Det blev en bra kväll! 

Låsa fast kärleken vid en bro

 
Något som jag ännu inte har berättat om är bron Pont des Arts, som går över Seinen. Under soliga dagar är detta en glittrande bro, eftersom det finns massor av guldiga hänglås fastsatta på den! Kärlekspar skriver/ristar in sina namn på låsen, låser fast det, kastar i nyckeln och ger varandra en kyss. Jag vet detta, för att jag såg det själv, hihi! Jag är en obotlig romantiker och älskar sådana här saker! Malin och jag fotade denna fina bro för några veckor sedan! 
 
Om jag inte blivit sjuk hade jag kunnat gå hur länge som helst och
läsa alla namn, kolla datum och bara drömma mig bort! 

Mitt "nya" au pair-liv

Jag och de stiliga pojkarna i gult, Adrien och Valentin! ♥
 
Nu har jag fått känna ett tag på mitt nya au pair-liv, och jag älskar det redan! Med "nya" menar jag att jag har hand om killarna före och efter skolan, plus hela onsdagarna - istället för att vara "nanny" och ha dem hela dagen under 5 dagar i veckan. Det är mysigt att ta med minstingen, lilla Adrien, i barnvagnen till hans dagmamma på morgonen och småprata med honom under vägen. Då jobbar jag ca 45 minuter tills jag har släppt av honom, sedan är jag ledig hela dagen fram tills att jag ska hämta upp antingen från skolan eller dagmamman på eftermiddagen.
 
Alltså har jag under dagen massor av tid för att städa, tvätta, diska, sitta framför datorn ... Nej, jag skojar bara! Jag menar så klart ta en fika med härliga au pair-kompisar, gå på shoppingturer, fota en massa och upptäcka Paris hemligheter! Eller kanske lite av allt, haha. Jag är ändå ansvarsfull (dessutom är det inte så kul att leva i en svinstia). Idag kombinerade jag ansvarsfullhet med nöje: plocka upp i min studio, dammsuga och diska på förmiddagen och på eftermiddagen så gick jag på mysig fika med tre andra au pairer: Kate (brittisk), Amy (amerikansk) och Diana (Örebroare)! 
 
Det som också är härligt med det nya au pair-livet är att nu när barnen träffar mig mer sällan, så blir de (oftast) mycket gladare över att se mig, haha! När jag hämtar Adrien från hans dagmamma så får han alltid ett jättestort leende på läpparna när han ser mig och ropar "Gedä!" (Jag tror att det kanske betyder "Viktoria"! Han har inte sagt mitt namn än!). Valentin kan bli lite besviken när det är jag som hämtar honom i skolan istället för hans mamma, men när jag möter upp honom i parken om det är jag som hämtar från dagmamman så blir han alltid glad att se mig och springer fram till mig för att göra bisous. (Åh! ♥) 
 
Kort och gott trivdes jag med mitt "gamla" au pair-liv, men jag gillar detta ännu bättre! Nästa "nya" au pair-liv blir när jag börjar skolan - vilket också ska bli spännande! (Ibland blir till och med jag imponerad av min osannolika positivitet!) 
 
 
Det är så kul när jag umgås med andra au pairer, för då berättar vi massa mysiga historier om barnen och vi kallar dem alltid för "våra barn" och låter som stolta föräldrar, haha! 

Historien om en schweizernötkaka

 
I lördags träffade jag som sagt en massa au pairer på den stora au pair-picknicken och några av oss hade så trevligt ihop att vi bestämde oss för att ses igen dagen efter, för att fira att en brittisk tjej vid namn Kate fyllde år. Jag - som aldrig missar en chans att fira saker - bestämde mig för att göra en schweizernötkaka som jag och min svenska familj tycker är väldigt god. Ända sedan min familj var här på besök och lämnade en 200 g svensk mjölkchoklad med schweizernötsmak har jag haft lust att göra kakan, så på söndagen gjorde jag det till verklighet! 
 
Den blev riktigt god och nästan precis som jag ville ha den - aningen smulig och det mumsiga lagret ovanpå hade kunnat vara lite tjockare. Men det är bara om jag ska vara petig, överlag var den riktigt mumsig! Jag bjöd Kate och två andra härliga au pairer på kakan när vi träffades och den verkade vara uppskattad! 
 
Amy, Kate och Molly på promenad efter kakätandet, på bron Pont Alexandre III 
 
Dessutom lämnade jag en bit av kakan till min värdfamilj (de måste ju lära sig lite svensk matkultur också) som rapporterade att den var god! Det roligaste var när jag igår kväll gav småkillarna varsin bit till efterrätt ... När Valentin satte skeden i munnen så lyste hela hans ansikte upp och man hörde ett "Mmm!". Han tyckte att den var jättegod! Efter det fick jag en stor hejdå-bisous och en kram som tack när jag skulle gå hem! ♥ 

Ett litet vykort från Paris

 
 
Här kommer ett litet vykort från Paris! Jag tyckte att bilden ovan liknade ett (det föreställer ett gäng gatumusikanter i latinkvarteren) så här kommer ett meddelande med det, som om det var ett brev till dig. 
 
 
Hej kompis! 
5 september 2013
Jag hoppas att livet behandlar dig bra och att du har haft en strålande sommar! 
Mitt au pair-äventyr har fyllt hela två månader! Du har säkert redan läst att jag trivs (det känns som att jag har skrivit det en miljon gånger), så istället tänkte jag berätta vad som är annorlunda nu efter två månader jämfört med precis i starten. För det första pratar jag mycket bättre franska, men också har jag blivit mycket modigare och vågar FÖRSÖKA prata franska. I början när jag skulle beställa mat eller handla så fegade jag oftast ur och bara körde på engelska istället. Övning ger färdighet. Slutligen har jag lärt mig vad "notan" heter! (Det heter "l'addition", så jag tänker på att det blir ett plus ... i plånboken för restaurangen). 
 
En annan skillnad är att jag och barnen förstår varandra bättre. Det är svårt att utveckla, men jag tror det bara är att vi har lärt känna varandra och vi "vet vart vi har varandra". Jag vet vad de tycker om att göra och hur jag ska bete mig med dem, och de har förstått min roll i familjen och vet att jag är snäll. Det känns skönt! 
 
Mer ordningssam har jag blivit också (min familj hemma i Sverige blir chockerade - jag som alltid haft stökigt på mitt rum). Jag har insett att det är lika bra att diska och plocka upp saker direkt ... för om man lämnar allt framme så finns det inte så mycket plats kvar att vara på i min lilla studio, haha! 
 
Paris blir dessutom mer och mer bekant. Jag kände mig très cool när Malin var på besök och jag visade runt henne i kvarteren. Kartan som jag doppade min näsa i så ständigt innan blir oftare och oftare lämnad i väskan. Dock förnekar jag inte att min app för Google Maps är hjälpsam, till exempel när jag tappade bort mig i skogen Bois de Boulogne på min joggingtur igår ...
 
Dessutom har jag fått vänner här. Det är en av sakerna som jag är mest glad över.
 
Ha en fin höst nu. 
A bientôt! (Vi hörs snart!) 
Viktoria 

Bienvenue les au pairs! (Välkommen alla au pairer!)

 
Eftersom många av au pairerna som ska stanna här för året anlände förra helgen, så hölls igår den första (och helt enorma) au pair-picknicken för att träffa folk! Cirka 70 au pairer gissar jag på, som träffades på gräsmattan utanför Eiffeltornet och satt i en stor cirkel (som så småningom bröts upp i mindre grupper, för att en madame sa åt oss att vi var för många av säkerhetsskäl). Det var helt omöjligt att prata med alla, så jag umgicks med tjejerna som jag redan kände och vi lärde känna några andra som satt runtomkring oss! 
 
Det var en himla härlig stämning, och alla frågade ut varandra om deras värdfamiljer, barnens åldrar, vilket land de kommer ifrån, vart de bor nu, om det är första gången i Paris och så vidare. En himla kulturmix var det, med tjejer (och jag såg några killar faktiskt) från USA, Storbritannien, Sverige, Finland, Spanien, Holland, Tyskland m.m. Mitt favoritämne att diskutera var språk och dialekter. Jag blev helt förälskad i en tjejs brittiska språk och dessutom träffade jag några svenskor som hade så himla härlig norrländsk dialekt! 
 
Efteråt drog vi iväg några stycken för att vandra omkring lite. Det slutade med att vi satte oss i en annan park med livemusik och på något sätt hade en mumsig pâtisserie (bakelse) lyckats följa med mig. Den var min allra första i Frankrike! (Hette St Marc och var supergod!) Innan jag och mina nya bekanta bröt upp utbyttes många nummer och namn så att vi kunde lägga till varandra på facebook. Nya vänner är alltid kul! 

Jag bor i ...

Jag hade med mig min videokamera överallt när Malin var här på besök och vid nästan alla sevärdheter vi besökte så filmade vi små charmiga (läs töntiga) videoklipp som jag nu har satt ihop till en liten film!

 Filmad av Malin
Videons olika platser: 
 
1. De små gatorna i Montmartre, utanför ett galleri (J'habite à Paris)
2. Utanför Sacré-Coeur (Jag bor i Paris)
3. Vid obelisken på Place de la Concorde (I live in Paris) 
4. På Trocadero med Eiffeltornet i bakgrunden (J'habite à Paris)
5. Utanför Louvren (Jag bor i Paris)
6. Uppe i Eiffeltornet med utsikt över staden (I live in Paris)
7. Igen utanför Louvren (Super, au revoir, j'habite à Paris!)
8. Nedanför det upplysta Eiffeltornet på kvällen (We live in Paris!). 

Au Louvre

 
Ett besök som jag inte har berättat om än är när jag för första gången var på Louvren! Jag säger "för första gången" för att det är gratis att gå in för alla personer under 25 år som bor i EU-området, så jag kommer troligen att gå dit någon gång igen. Nu har jag ju dock sett de "stora sevärdheterna", som till exempel ... 
 


... Mona Lisa och statyn Afrodite! Det var lite trist att Mona Lisa var inglasad och att man var tvungen att stå långt ifrån när man skulle betrakta tavlan. Ändå är det kul att ha sett den... fast ärligt talat tittade jag i två sekunder, tog några bilder och gick sedan iväg för att kolla på något annat. Det var också intressant att försöka tyda den franska texten bredvid tavlan (som du förstår är jag inte oerhört intresserad av konst, haha!).  

 
Statyerna var dock mycket intressantare och vackrare! Jag älskade den här ovan. Så smidig och inspirerande ...(och det blev en grym bild!) 
 
 
Något annat som var häftigt var all arkitektur! Jag tittade oftast mer på hur alla salarna i slottet såg ut än på konstverken. Överallt fanns häftiga takmålningar, pelare, fönster, gulddetaljer och liknande, som var hypnotiserande. 
 
Så här såg taket ut i ett "vanligt" rum ... 
 

En av salarna var helt fantastisk nästan helt inredd i guld! På väggarna fanns månaderna och stjärntecknena inskrivna med tillhörande målningar och statyer. Ovanför har du "caper", som är "stenbocken", vilket jag är! 


 
Efter tre timmar av kultur och mycket vandrande (Louvren är enorm!) satte vi oss i parken Jardin des Tuileries, som förr var slottsträdgården när Louvren var det kungliga slottet. Jag och Malin satte oss på varsin solstol och vilade där i en hel timme medan solen värme bakom lätta moln. Helt utmattade efter en kulturell morgon! 
 
 

La rentrée (Skolstarten)


Idag är jag en lockig liten Viktoria i den parisiska sommarhettan!  
 
God eftermiddag på dig! Idag kan jag berätta att jag har spenderat hela två månader i Frankrike och att det är stekhett i Paris med runt 30°C. Jag är nöjd över båda sakerna! Hur som helst, det sägs vara den sista dagen med sommarvärme. Enligt fransk standard i alla fall. Enligt svensk standard så kommer vi nog att få några fler sommardagar - så länge det är över 20°C är det sommar tycker jag! 
 
Denna veckan har den stora "la rentrée" ägt rum i Frankrike, vilket betyder ungefär "återkomsten" och refererar till att alla barnen börjar skolan igen, vuxna går tillbaka till jobbet efter semester och allt som har varit sommarstängt har öppnat igen. Det betyder att även småkillarna som jag tar hand om har återgått till sitt normala (men för mig hittills helt onormala!). Valentin (3,5 år) började skolan i tisdags och när jag skulle hämta honom på eftermiddagen så var det fullproppat med föräldrar, au pairer och nannys som skulle hämta sina barn/bli presenterade för läraren. Det var lite kaosartat, men vi lyckades få med rätt barn hem lyckligtvis. 
 
Idag började lilla Adrien (snart 2 år) hos sin dagmamma och jag blev presenterad för henne också. Dock mycket mindre kaotiskt där, eftersom det bara var jag, min värdmamma och dagmamman! Vi stannade en stund för att Adrien skulle känna sig bekväm, och det var trevligt! Vid en punkt frågade dagmamman mig någonting och jag log medan jag svarade, och då sa dagmamman till min värdmamma "Nämen så trevlig hon är! Hon ler hela tiden!" och värdmamman svarade "Jag vet, hon har gjort det i två månader nu!". Haha! (Åtminstone tror jag att det var något sådant - min franska filar jag fortfarande på!) 
 
Men jag kan inte hjälpa att le hela tiden eftersom jag njuter för fullt! Efter att vi lämnat Adrien där så vandrade jag iväg till Trocadero och satte mig på en parkbänk framför Eiffeltornet för att fortsätta njuta. Det blev nästan lite för svettigt i solskenet! Tiden gick dock fort innan jag skulle hämta Adrien igen, eftersom han bara skulle göra en halvdag. Vi har haft så mysigt efteråt när det bara varit jag och honom. När man passar endast ett barn så kan man ägna mer tid åt dem, vilket är härligt ibland! Nu sover han middag och jag ska också vila lite grann innan det är dags att hämta Valentin efter skolan. 
 
Bonne journée, mes amis! (Ha en bra dag, mina vänner!) 

Blandar jag ihop svenskan och franskan?

I kvarteren där jag bor ... ♥
 
 
Fråga från anonym: 
Är det lätt att lära sig franska? Och kommer du inte blanda ihop svenskan och franskan med varandra?
 
Svar: 
Självklart är det annorlunda för alla när man ska lära sig ett nytt språk så jag kan bara svara för mig själv. Jag pluggade franska som B-språk hemma i Sverige under sju år, så jag har ju en grund som gör att det är lättare att plocka upp franska i vardagen. Det gör jag hela tiden bara genom att lyssna på värdfamiljen, på gatan och att försöka använda den i det vardagliga livet, som när man ska beställa på restaurang, handla m.m. Men jag tyckte att det var jättesvårt i början (för två månader sedan) att bara direkt byta till franska och börja använda det till vardags.
Att lära sig franskan från början tror jag personligen är svårt också, men jag har träffat en au pair som bara har tagit en termins franska och sedan bott med sin värdfamilj i 1-2 månader och hon börjar redan bli nästan lika bra som mig, så det handlar om flera faktorer: inställning, talang, platsen där man är på. Om du bor hos en fransk familj lär du dig franska snabbare än om du bor själv i Frankrike! 
 
Det händer att jag blandar ihop språk någon gång, men inte speciellt ofta. Man ställer in hjärnan på en viss "inställning" när man pratar, och jag tycker att det är svårare att byta mellan språken än att blanda ihop dem! Ibland när jag diskuterar ett språk med andra och ska säga ett ord på alla tre språken jag talar så måste jag tänka efter noggrannt för att få fram alla på rad, t.ex. "bil", "car", "voiture" ...
I början råkade jag dock blanda ihop engelska och franska ibland, t.ex. när jag skulle säga "okay", men samtidigt hade jag i huvudet franskans "d'accord" och så blev det "d'accoej". Men svenska och franska blandar jag nästan aldrig ihop. Det kan vara om jag pratar svenska precis efter att ha pratat franska så kan jag ha lite franska reaktioner när jag blir överraskad och ska säga t.ex. "Jaså?" och så kommer det ut "Ah bon?" istället. (Jag tycker att det är jätteroligt när det händer!) Likadant i början när jag kom hit och barnen gjorde något förvånande så sa jag ibland "Oj!" på svenska. 
 
Du ställde en svår fråga som kan ha en miljon olika svar, men jag hoppas att min version var okej! (D'accoej? Haha!) 

Les Cars Rouges (De röda bussarna)

 
Ett av äventyren som jag och min vän Malin hade när hon hälsade på mig här i Paris var att åka med de röda bussarna (lite lustigt att ordet "car" betyder "buss" på franska). Vi kände oss som riktiga turister när vi åkte runt och såg på sevärdheterna, men det var så värt det för våra fötter värkte efter massor av promenerande de senaste dagarna! 
 
 
Vädret var perfekt för en busstur! Varmt och soligt, men med svalkande vindar och brillor var det superskönt! Man fick med ett par hörlurar när man gick på, så att man kunde lyssna på en audioguide under turens gång. Jag själv lyssnade ibland på engelska (då fattade jag nästan allt) och ibland på franska (då fattade jag nästan ingenting), haha! 
 

Lite sevärdheter som vi såg! Här har vi Les Invalides, en riktigt vacker byggnad som innehåller museum och monument och har en historia inom militären. Bland annat ligger Napoleon Bonaparte begravd här. 

Vackra Eiffeltornet sett från ett annat håll än vanligtvis. 
 

Notre Dame och floden Seinen bland all grönska. 

En fin bild på en byggnad med en häftig klocka! 
 

Ett ståtligt operahus som jag aldrig hade sett förut! Statyerna i guld ovanpå glänste så man nästan inte kunde tro att det var sant! 

Sista sevärdheten blev Triumfbågen och jag har härmed tagit min första runda i den galna rondellen! Busschauffören väntade väldigt länge med att köra in i den, men väl inne gick det faktiskt lugnt och fint. 
 
Grymt härlig rundtur! Den rekommenderas till dem som vill se mycket, men inte har så mycket tid på sig i Paris (och till dem som är väldigt trötta i fötterna!)
 
 

Tillbaka med mina småkillar!

 
Idag på morgonen sa jag hejdå till Malin, en av mina bästa vänner, som har spenderat fem fantastiska dagar med mig här i Paris! Vi har gjort en massa spännande saker som jag ska skriva inlägg om, men en sak i taget. Idag har jag min första arbetsdag igen efter min två veckor långa ledighet! Killarna är hemkomna från semester med sina morföräldrar och det var så kul att träffa dem igen! Jag blev så glad att se dem att jag bara ville krama dem massor, men eftersom jag har blivit sjuk gör jag mitt bästa för att låta bli det och hoppas att de inte blir smittade! 
 
Snart börjar "vardagslivet" med de tider som vi kommer ha under hela året: när skolan börjar för Valentin och Adrien ska vara hos en dagmamma. Än är det några veckor kvar tills min skola börjar, men det ska ändå bli skönt att få känna på hur dagsrutinerna kommer bli under året. 
 
Dessutom är det jättekul att få prata franska igen! Jag har faktiskt saknat det efter två veckor utan jobb (och därmed utan mycket franska). Det är en av anledningarna till att jag längtar efter att mina språklektioner ska börja - för att lära mig ännu mer franska! 

And up, up we go! (In the Eiffel Tower)



En tidig fredagsmorgon vaknade jag och min gäst Malin till strålande solsken. Vi promenerade tjugominuters-promenaden från min studio till Eiffeltornet och möttes av den ovanstående vackra synen. Det var äntligen dags att åka upp i tornet! 



Vi var där precis när tornet öppnade, så vi köade bara i en halvtimma. Efter att ha tagit en hiss till våning två av Eiffeltornet, bytte vi till en ny hiss och åkte ända upp till toppen! Jisses, vad nervkittlande det var att åka upp i hissen! Sedan när vi kom upp ... Jag menar kolla utsikten! Jag älskar att alla gator är helt huller om buller och att de vita husen blandas med gröna träd överallt. 
 

Längst upp kunde man se lite olika torn från olika länder (vi hittade Kaknästornet i Sverige!) 


Malin och jag fotade vilt och glatt åt alla håll! 


Utsikten över parken Champ de Mars denna dimmiga morgon. 



Jag var glad och nöjd över att ha åkt upp i tornet efter lite mer än en månad i Paris! 


Triumfbågen såg ovanligt liten ut. 


Jag älskar denna syn! Längst bort i mitten kan man se kyrkan Sacré-Coeur i Montmartre sticka upp på sin lilla kulle! 


Från andra våningen i Eiffeltornet kunde man kika uppåt och finna den här synen. Det jag tänker på när jag ser den här bilden är en av Malins första kommentarer när hon såg Eiffeltornet dagen innan: "Tänk vad många bultar det måste finnas!" 


En liten, söt tjej som sträckte sig för att se ut över Paris. 


Till vänster har vi utsikten över Trocadero, platsen som byggdes för att kunna betrakta Eiffeltornet. (Älskar skuggan!)
Till höger har vi alla turister på våning två ... Jag tror aldrig jag har hört så många olika språk på en gång! 

Väl nere igen var jag och Malin supernöjda med besöket i Eiffeltornet, och väldigt många fotografier rikare! 
 
 

RSS 2.0