Today's Truth #176

 

Myskväll med dream-teamet


Dream-teamet från gymnasiet samlades idag för en ultramysig tjejkväll tillsammans. Efter studenten går så många skilda vägar, så när det väl blir av att träffa någon från den tiden så njuter jag av det till max! Prata gamla minnen, skratta, äta gott, diskutera framtiden och berätta underliga historier från våra vardagsliv! Tack tjejer: Mirjam, Emelie och Marianne!!! 


Cellbiologi all over the place

 
Här sitter jag i senkvällen, alldeles mentalt utmattad, men ack så nöjd med vad jag åstadkommit efter en heldag med plugg. Jag har ockuperat köksbordet hela dagen med alla mina papper, pennor, bilder, datorer, glas och muggar. Det hade kunnat vara frustrerande och tråkigt (som plugg naturligtvis är ibland), men idag var det faktiskt mysigt. Jag fyllde konstant på min kopp te under dagen, och speciellt på kvällen. Jag börjar komma in i tankesättet gällande cellbiologi och förstår mer och mer desto mer jag läser. Det gör det mycker mer intressant och roligare.
 
Men det som fick mig att orka fortsätta så länge var konversationerna med mina familjemedlemmar som erbjöd välkomna pauser då och då. Jag körde hårt hela vägen fram tills jag blev klar med det delområde som jag hade planerat att bli klar med. Det tog hela dagen och kvällen, så jag missade allt utom de sista 5 minuterna på sista Harry Potter-filmen som gick på TV, men det var det värt. Tänk om jag ändå vore så här ambitiös varje dag, haha! 
 
Slutproven i kursen Molekylär cellbiologi är bara två veckor bort ... och inträffar på min födelsedag! Hm, jag känner igen den här känslan. Min 19-årsdag spenderade jag nämligen med att göra slutprov i Biologi B på gymnasiet. Haha, biologiproven förföljer min födelsedag! Well, jag hoppas att det ger mig lite tur! 

Sure it's Christmas once more

 
Det blev en julafton i år också. Tänka sig det. I år började den tidigt dessutom. Redan klockan 05 på morgonen vaknade jag och gick upp. I vardagsrummet lyste julgranen som går på timer och tänds redan innan någon har hunnit gå upp. Jag fick en plötslig lust att sätta mig under granen och bara titta på den som jag gjorde när jag var liten, när ingen annan hade vaknat än. Men sedan kom jag på bättre tankar och uppsökte badrummet, för att sedan gå och lägga mig och sova några timmar till. 
 
En lite mer vettig tid gick jag upp och hade en mysig stund med familjen då vi åt tomtegröt till frukost och öppnade en liten morgonjulklapp var. När jag var liten avskydde jag tiden som följde efter denna: tiden mellan morgonjulklapparna och resan hem till mormor. Nu när jag är äldre och visare uppskattar jag den här tiden att lata mig på då jag exempelvis kan sitta i soffan med en kopp julte och titta på filmer! 
 
Den årliga fotograferingen framför julgranen ägde rum i år igen naturligtvis, när jag och Veronika var iordninggjorda och fina! 
 
Slutligen var det dags att dra på sig ytterkläderna och åka hem till mormor där hela mammas släkt befann sig! Inne i det uppdukade finrummet var det helt övergivet eftersom nästan allihop knödde ihop sig i mormors lilla vardagsrum för att se på Kalle Anka - åh, så mysigt det är, fortfarande, efter alla dessa år!  
 
Jag och min fina mormor står redo vid julbordet! 
 
Julmat!!! 
 
Massor av ätande och pratande senare så ringde telefonen. Det var mormors grannar som undrade om det fanns någon som ville komma och vara jultomte hos dem i år. Oja, vi blev en hel trupp som ställde upp! Pappa var en finfin jultomte med mask, och jag och min kusin Adam ställde upp som hans tillförlitliga nissar! Det var jättekul att vara tomte och mötas av barnens förundran, lilla rädsla men långsamt växande förtroende för den snälla tomteskaran! 
 
Vi är inte lite busiga i vår familj. Först det stora julbordet, senare efterrätt med ris à la malta och äggost ... och slutligen ytterligare efterrätt med kaffe, tårta, kakor och godis. Pfft, vem säger att svenskar inte kan göra trerätters...?!
 
 
Jag hade en underbar julafton och speciellt kul var kvällen tillsammans med släkten. Visst är det kul att fira jul när småbarn är med, men jag uppskattar verkligen den här vuxna julen som vi i min släkt kommer att fira nu ett tag framöver. Alla kusiner har växt upp och är ungdomar, så alla kan prata med alla och ha intressanta och givande samtal, samt glada skratt tillsammans, både vuxna som unga. Julen blir så centrerad runt själva sällskapet då, och det är ju precis det som är meningen! 
 
Jag önskar er en fortsatt GOD JUL och hoppas att era julfiranden också bjöd på lite av den berömda julmagin! 

Jultider

 
Jag hoppas att ni alla hade en fantastiskt fin julafton! Jag hade en underbar dag fylld av glädje, julstämning och kärlek!! Få dagar toppar julafton! Så fort jag har redigerat bilderna ska jag lägga upp dem, men tills dess kan jag visa den här selfien som jag tog igår förmiddag, hihi. Ha en trevlig juldag! Och GOD JUL PÅ ER ALLA! ♥

Franska, fina, fikande flickor

 
Nu har jag haft några dagars jullov och jag kan berätta vad det är jag har för mig: tittar på julkalendern, beundrar granen, umgås med familjen, pluggar samt hittar på kul grejer med mina kompisar. Tja, och väntar på julafton så klart! 
 
Igår till exempel mötte jag upp min goda vän Katarina på stan. Vi hade inte setts sedan i mars när hon hälsade på mig i Paris så det var superkul att träffa henne igen!! Våra samtal var enbart på franska (oh, j'adore...!) eftersom vi båda flyttade till Frankrike nästan samtidigt - och hon bor fortfarande kvar! Julsemester i Sverige är inte fel. 
 
Fikande, fina flickor - båda i klänning! 
Efter en promenad på förmiddagen satte vi oss på ett mysigt café och pratade i timtals. Det var enormt kul att prata franska igen, och så länge dessutom - även om jag märkte att hjärnan fick jobba hårdare mot slutet. Men inte på några villkor skulle jag ha gett upp och bytt till svenska! Jag tar alla chanser jag får till att prata franska. De fundersamma blickarna som människor runtomkring kastade på oss när de märkte att vi pratade franska var också roliga att få, hihi. Men mest av allt var det så kul att träffa Katarina igen, hon är en sådan härlig människa!! 

Årets kortaste dag

 
På insidan är det juligt, pyntat och varmt - medans utomhus är det kyligt och snöigt... Nej, stopp. Stryk snöigt. Nåja, vi får en grön jul i år här på Västkusten, men det är inget att gråta över. Jag och min syster vandrade igår längs vattnet, under en av dagens få soliga timmar och det var riktigt vackert. I natt är det vintersolstånd - årets kortaste dag - och snart går vi mot ljusare tider! I Göteborg är natten idag 17 timmar och 34 minuter ... och i Kiruna går inte ens solen upp överhuvudtaget! Ljuset är så välkommet så!

Dan' före dan' före dan' före dopparedagen!

Home for Christmas!

 
Åh, det är så himla mysigt att vara hemma hos familjen!!! Julkänslorna är på topp med all julpysslerier som vi har haft för oss! Vi har gjort ischoklad ...
 
... och pyntat granen! Jag älskar juletider!

Dîner chez une amie

 
Mitt jullov har startat!! Jiho! Det kommer att bli ett underligt lov den här gången, eftersom jag ska försöka plugga så mycket som möjligt och inte låta slappa Viktoria ta över (som hon så lätt gör). Men självklart behöver jag få lite ledigt då och då för att hitta på roliga saker och njuta av högtiden. Ett fint exempel på en stund värd att ta ledig för var igår kväll när jag var hembjuden på middag hemma hos min vackra vän Diana! 
 
Vi hade vår egen julmiddag utan julbord! Pasta, kyckling, sallad och bådas favorit: bearnaisesås från Frankrike! 
 
 
Det var vår egen lilla stund för att fira fjärdeadvent och jul i förväg - innan vi båda åker hem till våra respektive hemstäder - och det var så mysigt! Vi tände ljus, lyssnade på julmusik, drack milkshake till efterrätt, öppnade varandras julklappar, planerade våra framtida bröllop och pratade om allt möjligt till busigt sent. Underbar kväll !!! ♥ 

Decemberdagar

 
Det är den där tiden på året. 
Tiden för blinkande ljus, vackra dekorationer, god mat, glädje och kärlek.
Decemberdagar.
 

Helknäpp lektion - I love it!!!

 
Gårdagens lektioner i skolan var troligen några av de galnaste jag har upplevt. Så himla kul! Vi hade lektioner som vanligt där föreläsarna pratade om olika delar av cellbiologi. Plötsligt så knastrar högtalarna till och man hör ett kort klipp av en helt annan (kvinnlig) röst än föreläsarens som säger: "...och röntgen och CT visade...". Vi tittade förvirrat och roat på varandra. Det var verkligen underligt. Som att högtalarna snappat upp en annan radiofrekvens än föreläsarens mikrofon. Men kommentarerna som följde fick mig nästan att tro att det var någon som drog ett practical joke ... 

Föreläsaren fortsatte att gå genom cellmembran och precis när han hade avslutat en mening kommer den kvinnliga rösten i högtalen igen och säger "... Ja, det är lite roligt!". Hahaha, så kul!! Det hände flera gånger om under hela dagen med plötsliga, helt random kommentarer som "Det där verkar ju inte stå troligt." och den bästa av alla, just när en föreläsare gick igenom en teori angående sekretoriska passagen (=allvarliga grejer), så låter det i högtalaren: "Det där är ju sinnessjukt!". Alla, även föreläsaren, började gapskratta!!! 
 
 
 
På lunchen hade jag och mina kompisar gemensam fika och julklappsöppning! Alla fick varsin julklapp medan vi satt och åt våra hemmagjorda pepparkakor! 
 
 
Wiho, snart är det jul! Idag är mina lektioner inställda, så det är hemmaplugg som gäller. Sedan är det bara två dagar schemalagda lektioner till och poff så är det jullov för min del! ♥ Ha en finfin dag, kära vänner! 

Julmyspysiga luciahelgen

 
Hej på dig! Nu har jag varit tyst i några dagar, för de har varit fulla av bestyr - allt från lördagstenta till julmys! Jag kom ut levande på andra sidan efter min molekylär-cellbiologi-tenta i lördags, på Luciadagen. Det var riktigt mysigt att sitta där på en våning högt upp i Folkets Hus och se solen långsamt gå upp på morgonen och fortsätta lyfta fram till lunch. Hur mysigt det blir när resultatet kommer ut om några veckor är dock en annan femma ... Provet var klurigt. 
 
Efteråt strosade jag lite på Haga julmarknad tillsammans med Diana och hennes syster, där jag fylldes av stämning när vi både lyssnade på ett luciatåg och fick se en julparad! Efteråt hämtade jag min syster på Centralstationen och vi hade mys resten av dagen! 
 
Dagen efter, på tredje advent, begav vi oss iväg för en heldag fylld av bak och pyssel tillsammans med mina kompisar! Vi började med lussebak, pepparkakstillverkning och knäckkokning hemma hos Anniina! 
 
Luciaglittret var på och titta så glad man blir av att ha på sig det! Nämen, vem är det som skär i min pepparkaksdeg?! 
 
... Olivia vet inte alls, hon bara dansar med sin egen pepparkaksdeg! 
 
Har man inga formar så får man vara kreativ! Veronika tröttnade visst på julmotiven och gick tillbaka till Halloween! 
 
Therese gjorde oss sällskap och alla analyserar här när Veronika häller upp knäck! 
 
Så mysigt att kristyra pepparkakor, ha kul med vänner och lyssna på julmusik samtidigt! 
 
Okej, här har vi tre läkarstudenter, en deg och lite pepparkakor. Låt oss se vad vi kan göra för kul med det...! 
 
Peppkakor när läkarstudenterna själva får bestämma. Höhö. Humorn är på topp. 
 
"STOPP! RÖR INTE PATIENTEN!" - "Patienten andas inte. Du ringer 112, jag startar HLR!" 
Ja, hjärt- och lungräddningsutbildningen satte sina spår! Ett riktigt roligt internskämt, hihi! 
 
 
Dagen avslutades med julpyssel hemma hos Diana. Medan vi åt våra bakverk. Och lyssnade på mer julmusik. Myspysjulmys. ♥ 

Busig fredagsvideo!

 
Bonjour mes chers amis! Idag äro min sista pluggdag innan omtentan imorgon ... som är på en lördag! Lucia dessutom...! Men jag är inte bitter - vilket jag bevisar i följande lilla fredagsvideo! Videon tillägnar jag min fina vän Olivia, en ljuskälla i mitt liv. Ha en trevlig helg, kära ni! 
 
 

Hur jag orkar sitta i timmar och plugga

 
Innan tentorna på universitetet är den sista veckan extrem för mig. Jag försöker sitta och studera så mycket som jag orkar, vilket verkligen tär på energin och humöret. För att orka med detta har jag några små knep. 
 
  1. En positiv attityd. Det allra viktigaste. Tänk: "Kom igen, jag fixar det här! Fokusera på målet!" 
  2. Stäng av alla distraktioner. Logga ut från facebook, bloggar och andra internetsidor, stäng av ljudet på mobilen och göm den så att du inte blir frestad. 
  3. Ta det lugnt och metodiskt utan att stressa upp dig för mycket. Studera. Gå inte runt i rummet och ordna med andra grejer. Inget "Jag ska bara ..."
  4. Ha en kopp te vid bordet. Jag själv fokuserar bättre om jag småäter eller dricker medan jag pluggar, men det går inte att göra hela tiden. (Jag har hört att det inte ens är själva ätandet/drickandet som påverkar en, utan att det endast är handrörelsen att föra något till munnen. Om man vill kan man försöka med att lura hjärnan genom att bara göra handrörelsen utan att ha något i handen!). Annars är te bra för det är varmt och lugnande, smakar gott och förstör inte aptiten! 
  5. ... men ibland måste man faktiskt ha motivation och då kan man unna sig något gott att småäta på!
  6. Variera sättet du pluggar. När jag blir trött på att läsa konstant så varierar jag mig med att skriva ner saker jag vet, rita strukturer och molekyler som jag behöver kunna, svara på frågor, prova att hålla över en text och se om jag kan upprepa den med egna ord etc. 
  7. Ta korta pauser. Jag behöver oftast röra på kroppen efter att ha suttit still vid skrivbordet en stund. Vad jag gör skiljer sig beroende på vad kroppen känner för, men jag har två favoriter bland pausaktiviteter: 
    * Enkel yoga för att lugna ner mig både fysiskt och psykiskt. Mycket tänjning och andningsövningar och "tänk på ingenting"-mentalitet. 
    * Sätta i hörlurar, välja en grym partylåt på hög volym och dansa loss i mitt rum för att få upp pulsen och andningen och inte bry mig om någonting! Bara få freak out och släppa ut all uppbyggd spänning!  
 
Så vad säger du? Fastnade du för något alternativ? Har du själv andra smarta tips? 
Ha det strålande, mes amis! 

Tillåt mig att sväva ut i mina tankar

 
 
Jag sitter hemma hos mig och ser mig omkring. Det vita rummet som jag hyr på andra våningen, med en utsikt som vetter ut mot träd och en liten väg. Allt utrymme är fullproppat från golv till tak med små bitar av mig.
 
 
Den franska romanen som jag läser innan jag ska gå och lägga mig.
Fotona som föreställer glada versioner av personer jag tycker om. 
Alla fina burkar från Paris, fullproppade med pennor och skrivbordsmaterial. 
Pyssellådan med allt möjligt spännande inuti, upproppad ovanpå bokhyllan. 
Blommor, kuddar, gardiner och massor av saker som jag har valt ut att ha här. 
 
 
Ett småleende leker på mina läppar och jag blir alldeles varm i bröstet när jag ser mig omkring. Det här är mitt ställe. Det känns så hemma, trots att jag inte har bott här speciellt länge - drygt tre månader. Jag kände mig hemma i min studio i Paris också, men inte på samma sätt. Där hade jag inte valt ut möblerna eller tavlorna, och mina personliga detaljer var få eftersom jag inte kunde få med mig mycket varken fram eller tillbaka mellan Sverige och Paris. Studion var min fristad, men inte mitt hem på samma sätt som det här är. Det här är mitt
 
En nöjdhetens suck smiter ut ur mig, innan jag lämnar mina svävande tankar och återvänder till den riktiga världen, där jag på nytt doppar näsan i mina anteckningar om cellbiologi. 

Jag är ett krammonster!

Akta dig för krammonstret Viktoria! Men precis som franska lilla Adrien märker du snart att monstret är ganska ofarligt. 
 
 
Jag vet inte vad det är med måndagar, men jag blir alltid så himla kramig just denna dag! Kanske är det för att jag är lite småtrött och fortfarande i lugn stämning efter helgen som jag blir extra gosig. Eller så kan det vara så att mina vänner blir utsatta för attack eftersom jag blir så glad att se dem efter en helg isär! 
 
I och för sig är jag mycket bra på att ge bort kramar under de flesta dagar av veckan. Jag hörde någon gång (men det här vet jag inte alls om det stämmer) att man ska kramas minst 10 sekunder för att släppa lös ett "feelgood"-hormon i kroppen. Lite gratis lyckokänslor är värt ansträngningen. Till och med skulle jag nästan vilja gå så långt som att säga att kramar är mitt bränsle! Jag mår sällan så gott som en dag när jag har omfamnat många nära och kära! 
 
Nu när jag bor själv tycker jag att det är extra viktigt med kramar för att må bra och känna mig älskad och uppskattad, som jag automatiskt gjorde när jag bodde hemma. Det tog ett tag i Paris innan jag hittade rätt människor som jag kunde krama (Diana och mina värdbarn). Nu när jag flyttat till Göteborg fick jag lyckligtvis Diana med på köpet och kunde krama henne i massor redan från början, men utöver henne är jag glad att jag har funnit andra härliga vänner som står ut med (och kanske till och med gillar) mitt underliga beteende. Jag har sagt till dem: "Jag är så glad att vi känner varandra nu så att jag kan krama er när jag vill utan att ni tycker att jag är alltför konstig!". Oja, du har förstått rätt: jag är ett riktigt krammonster. 
 
 
 
Jag gillar faktiskt i allmänhet att sprida glädje och kärlek omkring mig! Till exempel satte jag upp denna hemmagjorda kärlekslapp i skolan i trean på gymnasiet och alla flikarna var bortrivna inom bara några dagar! Ett litet tips till alla där ute en sådan här gråmulen måndag! Till dig skickar jag nu en enorm KRAM! ♥

Bara några ord jag gillar den här tiden på året

 
Några saker som jag helst tänker på just nu, istället för den regniga världen utanför mitt fönster. 
Snöflingor. Presenter. Kanelstänger. Glitter. Mistel. Varm choklad. Kramar. Pepparkakor. Hemma. Bubbel. Magiskt. 
Hihi, snart är det jul! Glad andra advent på dig, min vän! 
 
Bilder från weheartit.com

Finskt inflyttningsmys ♥

 
Idag är det Finlands självständighetsdag, woho! Jag har faktiskt lite finska rötter för dig som inte visste det. Dock är det inte därför jag känner till vilken dag det är idag, utan det är för att min fina klasskompis Anniina är från Finland och har kommit hit till Göteborg för att gå läkarprogrammet här. Häromdagen flyttade hon in i en egen lägenhet och hade därför igår inflyttningsmys med Finlands- och jultema! Det bjöds på finska, mumsiga "jultårtor" (stjärnformade smördegskakor med mosade, torkade plommon ovanpå), samt pepparkakor, choklad, chips och Mumin-te! 
 
Inflyttningspresent! "Åh, vad kan det vara?" tänker Anniina ... Jo, en adventsljusstake! Ett måste när man har flyttat hemifrån! 
 
 
Diana, Olivia och jag hade matchat supersnyggt i röd-svarta klädkombinationer! 
Det blev en jättemysig kväll med härliga vänner samt några nya bekantskaper! ♥
 
Ha en trevlig finsk självständighetsdag! Tänk på mumintroll, vitblåa flaggor, bastuar och is-hockey! 

Rimma, plugga, youtube

 
 
Denna kväll är jag på gott humör, 
Det går inte att dämpa det hur jag än gör! 
Jag tänder ljus och dricker te med kanelsmak, 
Tänk att så mycket julstämning får plats under ett tak! 
 
Jag rimmar och roar mig så gott jag förmår, 
För snart jag knädjupt i plugg står! 
Bland entalpi, prion och peptid,
Har man varken ro eller frid.  
 
Man kan ju om en pluggfri värld drömma, 
Nej, jag skojar, det där kan jag ju bara glömma! 
Jag får bara kämpa på, 
För det här provet ska jag banne mig klå!!! 
 
Nu är det vara slut på allt chill, 
Önska mig lycka till! 
♥ 
 
 
 
 
Stopp, hejhej! Bara en till grej!
TIPS TILL FRANSKTALANDE LÄSARE: 
Den här youtubern (Cyprien) är galet rolig!!! 
 

Magiska jul på Liseberg

 
Likt en fluga har jag tendensen att dra mig mot saker som glittrar i mörkret. Därför kan du inte ana hur länge jag har sett fram emot att gå på Jul på Liseberg! Jag åker förbi det varje dag på vägen till skolan och speciellt när jag ser det i mörkret riktigt spritter det i kroppen av längtan. I helgen var det slutligen dags!! 
 
 
 Jag var där tillsammans med Anniina, Diana och Mattias, och var som ett barn på nytt! Jag beundrade allt, fotade allt, doftade på allt och log åt allt. Nämnde jag att jag är väldigt sentimental av mig? 
 
I små stugor kunde man hitta allt möjligt juligt: ost, bröst, godis, bakverk ... 
 
Mitt favoritstånd var definitivt en kolabutik där vi fick smaka på massvis av delikata sorter av kola...! ♥
 
"Välkommen till sagornas värld ..." 
 
Anniina utbrast en gång: "Jag älskar jul!!!" och jag kan bara hålla med. Se bara hur glada vi var! 

Nämen en mistel! Diana befann sig på rätt ställe vid rätt tillfälle! 
 
... ♥ ...
 
Eftersom jag var tvungen att stanna och ta kort på ... tja, allt ... så blev det en långsam och nedkylande promenad. Som tur var kunde vi värma oss vid eldar! 
 
 
Tja, jag kan väl bara säga att det var ... MAGISKT
 

Om att misslyckas

Jag funderade lite fram och tillbaka om jag skulle skriva det här inlägget eller inte, men beslutade slutligen för att göra det. Inte tror jag att det kommer vara till någon nytta i min karriär senare, men jag tror inte heller att det kommer att stjälpa mig, så varför inte? Det är för att berätta något som är helt naturligt och inte kommer att synas på några papper i framtiden. Ingen kommer om 2, 5, 10 eller 20 år bry sig om att jag misslyckades på en tenta. 
 
De flesta i min läkarstudentsklass är som mig: högpresterande och vana vid att lyckas när det kommer till skolresultat. Det är i princip ett kriterie för att komma in på läkarprogrammet och för att klara sig genom utbildningen. Vi blir lätt "smartstämplade" i samhället - som att vi inte KAN misslyckas på prov. Jag erkänner själv att det är ovant och när jag såg resultatlistan imorse från den senaste tentan i molekylär cellbiologi hoppades jag att det inte stämde, utan jag dubbel-, trippel och kvadrippelkontrollerade. Sanningen är den att vi är precis som alla andra; om vi inte lägger ner tillräckligt med tid på att lära oss något så kommer vi inte heller kunna det och därmed inte klara provet. Det är det jag har misslyckats med här. Jag lade inte ner tillräckligt med tid på att lära mig allt och nu får jag bita i det sura äpplet ... Fast är det så surt i alla fall? 
 
Jag är ändå i början av min tid på universitetet så det är naturligt att jag inte riktigt än har lärt mig hur jag ska plugga och hur mycket arbete och tid jag måste lägga ner för att lära mig informationen. När jag genomförde provet visste jag att jag skulle ligga på gränsen för att bli godkänd, eftersom jag märkte att jag inte kunde alla frågor, så jag är inte speciellt förvånad. Men det gör inte att jag inte är besviken. Jag har aldrig blivit underkänd på något förut. Det är ingen trevlig känsla, men egentligen är det grymt bra för mig. Tänk vad mycket jag lär mig på det här! Att själv förstå att det är okej att inte klara av allt är en riktigt bra egenskap att ha och nu är jag ett steg närmare.
 
Det stod ett "U" på min resultatrad, och vad hände? Föll solen ner från himlen? Började alla hata mig? Hände det något över huvud taget? Nej. Det enda som händer är att jag nu får ta fram anteckningarna och böckerna igen och plugga till omtentan om 1,5 vecka och försöka sätta den på nästa försök. Tillsammans med den resterande tredjedelen av klassen som inte blev godkänd. Det finns till och med en akademiskt positiv sida av det hela: i januari ska vi ha muntligt prov på allt det här så då kommer jag slippa plugga lika mycket till den eftersom jag nu repeterar allt vi gått igenom! 
 
Främst skriver jag detta för att det hade varit nyttigt för mig själv att höra innan jag började på universitetet. Eller egentligen under hela mitt akademiska liv. 
 
 
DU ÄR BRA. STRUNTA I RESULTAT OCH OMDÖMEN FÖR DE BESTÄMMER INTE VEM DU ÄR SOM PERSON.
DU ÄR FANTASTISK, PRECIS SOM DU ÄR. 
 
 
För att klara läkarprogrammet - eller vilken högskole-/universitetsutbildning som helst - så måste man satsa. Så det tänker jag göra nu. Jag måste ställa in mig på att det här livet (att konstant plugga), bara kommer att gå och gå och aldrig ta slut, och att informationen är likadan. Det låter lite hopplöst, men man överlever och TROTS ALLT tycker jag fortfarande att läkarprogrammet äger. 

RSS 2.0