Ingen dålig lunchvy, eller hur?

 
Jag spenderade den mest underbara lunchen på länge tillsammans med Emelie idag. På hennes bucketlist stod det med att hon ville äta på restaurangen Terrass' En Haut (uttalas [terrass an å] och betyder "terassen högst upp"). Detta gjorde vi idag, och det var ett superbra beslut!
 
Alltså, kolla in utsikten! Helt fantastisk! Jag skulle inte kunna tänka mig ett bättre ställe för en lunchplats än denna. Ibland satt jag med huvudet lutat mot händerna och bara beundrade utsikten och tänkte tillbaka på mitt år här, i denna vackra stad som ännu inte slutat imponera på mig. 
 
Mycket bra idé att ta med mig hit, Emelie - tusen tack!! 
 
Somrigt inredd restaurang, som till och med hade låtsasgräs på marken. Det var stämningsfullt! 
 
Att maten sedan smakade så underbart gott var bara ett stort plus. Jag njöt något enormt av det grillade köttet och jag tror att pommes fritesen var de godaste jag någonsin smakat. Allt var bara ... wow! 
 
 
Hela upplevelsen var helt enkelt fenomenal. Jag besöker inte så många restauranger, men av de få restaurangerna jag besökt i mitt liv så var det här absolut min favorit!!! 

Packningsparty

 
Denna dagen inleddes med ett packningsparty! Eller ja, just party kanske är fel ord ... Men under den regniga förmiddagen bestämde jag och Emelie oss för att utnyttja detta med att stanna inne och packa ner/upp. Vi lyssnade på musik medan jag packade ner mina saker och rensade bort det som kunde slängas eller doneras till henne - och hon packade upp och hittade platser åt sina saker som hon inte ska ha med till semestern på Korsika. Jag hittade mitt rosa halsband som jag köpte på Korsika och bestämde mig för att ha på mig det idag för att minnas tillbaka till det fantastiska paradiset ♥ 
 
Nu är min resväska packad, men inte har jag lyckats stänga den än - vilket syns på bilderna, haha! Nu är det bara min handbagageresväska som är kvar att packa, men än har jag en hel del kvar i garderoberna... Det ska bli spännande att se hur jag ska lösa detta! 
 
Foton av Emelie Blad

Det där med Paris och regnet

 
En del säger att Paris är som vackrast i regnet. Jag vet inte om jag kan hålla med om att den är som allra vackrast i detta väderförhållande - men jag erkänner att det inte är illa. Efter en halv dag inne i studion tillsammans med min nya rumskamrat Emelie så bestämde vi oss för att trotsa regnet och ta oss en promenad. 
 
 
Den heltäckta himlen gav ett behagligt ljus på gatorna, vilket jag tyckte fick grönskan att växa och bli mer färgstark. Jag skulle ljuga om jag sade att jag inte gillade när staden speglade sig i vattenpölarna på marken. Okej, Paris är mycket fint i regnet - men jag älskar den i solljuset också. Även i molnigt väder, blåsigt väder, åskväder ... Möjligtvis i alla väder utom hagel och slask, men det är ju för att de sorternas väder helt enkelt är mindre trevliga i allmänhet.  
 
Det var besynnerligt mycket folk som gav sig ut i regnet enligt min åsikt, även om ingen parisare lyckades tajma att gå över övergångsstället med ett paraply i högsta hugg just när bilden ovan togs. Men jag kan lova att det fanns gott om dem. Och en och annan svensk au pair dessutom. Jag och Emelie delade på ett paraply och hade en trevlig stund när vi vandrade runt i våra kvarter (jag vill säga "mina kvarter" egentligen, för jag glömmer hela tiden att det är hon som ska stanna och jag om ska åka!)
 
Det må vara så att Paris är vackert i regnet - men låt oss stanna under ett paraply, okej? 
 

Det svettiga DELF-provet i franska!

"Lycka, det är att fortsätta vilja ha det man äger." 

Hejsan alla glada! Igår var en galen dag för min del. Jag genomförde nämligen mitt stora franskaprov, det så kallade DELF-provet (Diplôme d'Études en Langue Française)! Tack och lov att det äntligen är över, säger jag bara! Det var ingen dans på rosor minsann. Prat- och skrivdelarna gick bra, men under läs- och hörförståelsen var jag nära på att få panik ibland när jag inte förstod vissa ord. Jag hatar att behöva tänka under press - jag föredrar att ta det lugnt, läsa om och ändra - inte bara skriva det första som poppar upp i huvudet.
 
Den bästa delen var skrivdelen, då jag skulle skriva ett formellt brev till stadens borgmästare och be honom att inte sätta en glasåtervinningsbehållare på min gata, eftersom jag var orolig att det skulle störa lugnet på gatan, haha. Rätt kul, för man skriver så pompöst på franska. Istället för den vanliga svenska avslutningsfrasen "Med vänliga hälsningar", så skrev jag: 
"En vous remerciant d'avance, je vous prie d'agréer, Monsieur le Maire, l'expression de mes salutations distinguées." 
Det betyder någonting i den här stilen: 
"Jag tackar er i förskott och ber er att vänligen acceptera, Herr Borgmästare, mina vänligaste hälsningar." 
 
 
Innan så var jag så grymt nervös och så spänd i hela kroppen att efteråt så var jag helt utmattad i både hjärna och kropp. Men än var det inte tid att slappna av! För sedan kom den nya au pairen i min värdfamilj, Emelie, och vi hade en trevlig middag tillsammans med "våra" värdföräldrar. Helt galet, idag om en vecka åker jag hem efter ett helt år här!! 

Början av slutet


 
Det första steget är taget. Idag började jag packa min resväska för att åka hem. Någon slags dramatiskt fanfar passar in här. Nej, egentligen är det lugnt, jag har mestadels kommit till ro med faktumet att jag spenderar min näst sista vecka i Paris. Allt gott måste komma till ett slut och jag känner mig liksom färdig här, plus att jag saknar min familj. Nya äventyr väntar i livet! 
 
Anledningen till att jag började packa är för att jag i eftermiddags gjorde min stora "utflyttningsstädning"! Den nya au pairen Emelie kommer i övermorgon och jag vill ju visa min kära studio från sin bästa sida! Därför spenderade jag hela eftermiddagen till att rensa, skura, diska, tvätta, putsa och dammsuga varenda vrå. Just som jag torkade av en sida av mikron som alltid blir så smutsig för att den står bredvid min kokplatta, så insåg jag hur mycket jag tycker om min studio. Den har varit min fristad i ett år nu - den är platsen jag anser vara "hemma". Det är lustigt, för att när jag tänker på "hemma" som land så är det Sverige, men när jag tänker på "hemma" som rum så är det min studio. 
 
Nåväl, det ska i alla fall bli ett nöje att Emelie ska komma på torsdag och att vi ska spendera min sista vecka som au pair (och hennes första) tillsammans! Jag ska sista-minuten-uppleva allt och hon ska uppleva saker för första gången. Det kommer bli en stor Paris-är-en-så-fantastisk-stad-känsloexplosion! Är inte det ett bra avslut så vet jag inte vad som är. 
 

Foto till vänster av mig, foto till höger av Diana Jahjai

Jag känner mig som i Grey's Anatomy

 
OH YES, jag är tillbaka på sjukhuset!! Som tidigare nämnt så är min dröm i framtiden att bli läkare (det första ordet som kom till mitt huvud när jag skrev den meningen var faktiskt inte läkare, utan "hjärtkirurg", haha! Du förstår snart varför) - och visst är det så att jag har haft en sådan otrolig tur att jag hamnat i en fransk värdfamilj där föräldrarna är läkare båda två. Vidare har jag till och med haft turen att få följa med dem båda till deras respektive sjukhus och fått se dem operera! Idag hängde jag på min värdmamma Caroline till jobbet och såg henne genomföra en insättning av en pacemaker! Tillsammans med min värdpappa Arnauds operation så har jag nu alltså sett två hjärtoperationer - för de båda är hjärtkirurger, och därav den spontana tanken i början. Egentligen har jag inte alls någon aning om vilken specialitet jag vill välja. 
 
Det var en underbar upplevelse. Jag känner mig som en av AT-eleverna i Grey's Anatomy varje gång jag går in på ett sjukhus - som att det är ett ställe fullt av drömmar, ambition och magi. När jag såg Caroline prata med patienter, fylla i viktiga papper och operera så ville jag bara vara som henne. Bara vara läkare direkt, inte behöva plugga många år tills dess (för att återkomma till om att vara i början av de där omöjliga drömmarna som jag pratade om för en vecka sedan). 
 
Jag försökte bete mig som att jag hörde hemma där - jag satte upp håret, tog på mig den vita rocken och sa "Bonjour" till alla. Egentligen var jag ju helt vilsen. Det skrämmer mig att det finns så mycket att veta och klara av för att bli läkare. Men du vet vad de säger: om dina drömmar inte skrämmer livet ur dig så är de inte värda att följa! 
 
Den här gången var så häftig också för att jag fick vara inne i själva operationsrummet, stå bredvid patienten och titta! Jag fick se (känsliga läsare varnas) Caroline göra snittet över mannens bröstkorg och se riktigt kött och blod. En gång använde hon någon utrustning för att bränna, och när jag kände lukten av bränd hud eller vad det var, blev jag lite lätt, lätt illamående. Jag övertalade mig själv att jag absolut inte skulle spy (illamåendet var inte alls så illa) och allt gick fint. Jag var alldeles för intresserad för att låta det hända ändå, haha.
 
När jag berättade för min riktiga, svenska mamma om operationen och illamåendeupplevelsen så frågade hon om jag ändrat karriärval nu, men det försäkrade jag henne om att jag inte hade. Det fick mig absolut inte att vilja det här mindre. Jag vill detta mycket, nu. Jag hoppas att jag kommer fortsätta att vilja detta i framtiden också, när jag förstår på riktigt vad det är jag ger mig in på. För låt oss inse faktum: idag var jag bara en au pair utklädd i en vit rock som mer eller mindre tittade på ett väldigt levande avsnitt av Grey's Anatomy. 

Canal Saint-Martin och stekheta tider

 
Det har varit så grymt underbart väder här på sistone, vilket man måste njuta av! Till exempel träffade jag mina två tyska kompisar Nathalie och Nina på lördagseftermiddagen för att äta lunch vid Canal Saint-Martin. Solen stekte och vi hade lust att doppa fötterna i vattnet ... om inte vattnet varit grönt, vill säga! 
 
Jag och Nathalie, chillandes i härliga sommartider. 
 
Nina med sina urcoola brillor, bredvid en turistbåt som passerade förbi. 
 
Vi vandrade längs kanalen tills den tog slut och fortsatte sedan på promenadsträckan som följde, fylld med växtligt, några små fontäner och en och annan staty. 
 
Jag älskar att fota löv i motljus! 
 
Jag tyckte mycket om att gå i de här kvarteren som var outforskade för min del. Ibland när jag går förbi en sådan där speciellt fin balkong så slår det mig att jag är i PARIS! 
 
Vi vandrade bort till Marais och bestämde oss för att ta en liten paus på Place des Vosges. En fin liten park, som var fullproppad i människor! Efter att ha vandrat ett bra tag så lade vi oss ner på gräsmattan och tog nästan en liten siesta. Senare köpte vi oss varsin glass och slutligen drog jag mig till Svenska Institutet för deras midsommarfirande. Det var i alla fall en härlig eftermiddag!! Jag har saknat sommar i Paris! (Även om det blir riktigt svettigt eftersom det sällan finns någon vind!) 
 

Midsommarfirande på Svenska Institutet

 
I Paris får man tydligen fira midsommar två gånger! Idag firade jag igen, denna gången på Svenska Institutet! Vi dansade runt en jättevacker midsommarstång tillsammans med ett gäng människor, både svenskar och fransoser. Det kändes underligt ett tag när kvinnan som presenterade alltid pratade på franska, och sedan satte igång med de traditionella sångerna på svenska! Kulturblandningen fortsätter, haha! 
 
 
När jag hörde svenska från lite överallt, så ställde jag mig frågan: Vad gör alla dessa svenskar i Paris? Jobbar de? Pluggar? Flyttat hit på grund av kärleken? Jag blev så nyfiken och skulle gärna ha velat höra lite historier om hur det kommer sig att så många bor där! 
 
Jag och Diana hoppade runt som grodor, var ute och åkte med prästens lilla kråka och drog till med en vals till Rönnerdal! 
 

Små svenskarna, små svenskarna, är lustiga att se

 
Igår var det alltså midsommarafton även här i Paris! På dagen tillverkade jag och Diana våra midsommarkransar och sedan efter jobbet spenderade vi en fin kväll tillsammans med vår vän Malin, i en park där vi blandade kulturer hejvilt men hade framför allt svensk stämning så att det bara rykte om det! 
 
Vi åt jordgubbar och grädde med svenska flaggor i och pratade på franska men skålade på svenska. 
 
Vackra Diana iförd sin midsommarkrans! Idag var det oss au pairers tur att leka i parken dit vi tar med barnen i princip varje dag! 
 
Små svenskarna, små svenskarna, är lustiga att se ... Det är i alla fall vad många fransoser förmodligen hade kunnat sjunga igår när de såg oss gående på stan med våra fina midsommarkransar! 
 
Malin gillade min hemmagjorda sugrör-piprensare-majblomma-midsommarstång! 
 
Vi satte midsommarstången högst upp på en buske i parken och ... 
 
 
... dansade som om ingen kollade!! Det var så länge sedan jag dansade runt en midsommarstång och sjöng de traditionella sångerna - det var jättekul!!! Sedan satt vi med vår picknick i parken och pratade och hade det trevligt tills det blev mörkt. Det var verkligen en lyckad kväll! 

Glada midsommarhälsningar från Paris!!

 
Hoppas att du har en härlig midsommarafton! Själv har jag varit ute och plockat blommor med Diana i skogen Bois de Boulogne, och sedan gjort midsommarkransar! Det var jättekul, de blev så fina! Jag kände mig så somrig när vi lyssnade på svensk musik, satt på en filt och band ihop våra kransar. Vi fick dock en hel del underliga blickar när vi gick omkring på gatorna med våra blomsterkronor - var är midsommarkänslan, alla parisare?! Ikväll efter jobbet ska jag och några kompisar sätta oss i en park och äta jordgubbar och grädde, dansa runt min minimala midsommarstång och bara vara otroligt svenska! 

Au revoir, skolan!

 
Jag har gjort mina första avsked. Idag hade vi nämligen skolavslutning på min språkskola, så det blev hej då till några klasskompisar och till läraren. Ett ögonblick passerade då mitt hjärta blev lite tungt vid tanken på att lämna Paris ...
 
I alla fall spenderade vi en trevlig stund tillsammans i klassrummet då alla hade med sig något gott att äta - mitt bidrag var svenska chokladbollar! Vi tre svenska tjejer i klassen (jag, Diana och Malin) visade även hur de gick till när man firar midsommar och dansade "Små grodorna" i klassrummet, haha! Det ska bli jättekul med midsommar imorgon! Jag ska fira med vänner imorgon kväll i en park och på lördag ska jag till Svenska Institutet för deras firande! 
 
Au revoir, skolan! Fast allt arbete är inte slut än - om en vecka ska jag göra mitt stora prov i franska för att försöka få ett certifikat att jag kan prata språknivå B2! 

He's going to be a heartbreaker, this one

 
Det här lilla charmtrollet fick tag på mina solglasögon i parken och jag bara smälte vid synen av honom! Det här har verkligen varit ett förändringens år för Adrien - han har gått från att vara bebis till en liten kille som man kan förstå och prata med. Jag älskar att höra honom säga nya ord och meningar som han aldrig lyckats med förut och blir så imponerad varje gång! Det är trist att jag ska åka hem nu och inte kommer få se honom när han ska börja skolan i höst! 
 
Men för tillfället får jag fortfarande vara med. Nyss kunde han inte somna, så jag lade mig bredvid honom i hans stora säng och viskade små sånger tills hans ögon föll ihop. Jag tog nästan en liten tupplur själv, det var lugnande att ligga där bland alla gossedjur och höra hans andetag. 
 
Tänk att det bara är två och en halv vecka kvar tills mitt au pair-år är slut ... ♥
 

Mår som en prinsessa i Jardin du Palais Royal

 
Jag är väldigt romantisk av mig. Jag gillar uppklätt, rosor, guld, fontäner och kungligt. Så vilket bättre ställe att spendera en ledig stund än i Jardin du Palais Royal? (=Kungliga slottsträdgården). Omringad av blommor och blad satt jag häromdagen och solade vid fontänen på den fina innergården till Palais Royal. När jag beundrade den vackra arkitekturen drömde mig bort och ljudet av det porlande vattnet hjälpte till. Jag hade ett lugnt ögonblick för mig själv. Alla vackra rosor och statyer lockade fram kameran ur väskan, kika in bilderna från min lilla stund i parken! 
 

Vad vore en staty utan sin trogna följeslagare duvan? 
 

Så pampigt och storslaget att jag nästan blir mållös. Tänk att riktiga människor faktiskt jobbar och spenderar tid där inne (eller vad som nu sker i en sådan vacker byggnad)

Ros, lilla ros, vem är väl som du...? 

Frågestund del 3: Personligt

 
 
Vad är de bästa sakerna du vet i hela världen? 
Åh, så många saker! Skratta med mina kompisar, att åka berg- och dalbana, ta det där perfekta fotografiet, besöka en vacker plats, äta riktigt god mat, skriva när inspirationen flödar, få en riktigt bra kontakt med en annan människa, sugas in i en spännande bok, uppleva den där ultimata glädjen när jag klarat att springa en mil och att känna mig uppskattad. 
 
Hur ofta tränar du och vad?
Min princip är att träna minst två gånger i veckan, oftast tre, och fyra om jag har tid och ork. Under de tre senaste åren har min träning varit ganska konstant, med vissa upp- och nedgångar. Just nu har jag kommit in i en svacka eftersom jag varit förkyld i över en månad, och håller nu på att komma tillbaka. Men till exempel förra våren när jag gick sista terminen i trean tränade jag alltid fyra gånger i veckan.
Mina favoritsätt att träna på är löpning, pilates, yoga och dans. Nu i Paris har det bara blivit de första två.

Kan du några andra språk än engelska, svenska och franska?
Nej, tyvärr så är det allt, haha! Jag har finskt påbrå, men jag kan knappt säga fyra ord på finska!

Brukar du läsa andras bloggar, i så fall vilka? Några du kan tipsa om?
Jag brukade läsa ett tjugotal bloggar innan min au pair-tid, men här i Frankrike har jag begränsad internettid, så tyvärr kan jag inte säga att jag följer någon blogg regelbundet. Om jag besöker några bloggar brukar det bli min syster Veronikas för att hon är så go’ och Alices och Paris In Four Months på grund av de fina Paris-bilderna.
 
 
 Foto till vänster av Malin Brink, till höger av Salome Olsson 
 
Hur gör du när du bloggar i ett annat land? Har du köpt en sticka så att du har internet i Sverige eller går du typ till nåt Starbucks och ”snor” lite internet? 
Mestadels är jag i min värdfamiljs lägenhet och använder deras WiFi. Annars när jag är i min studio så kan jag dela lite internet från min mobil till min dator.
 
Varför är du tillbaka i Paris? Åkte du hem för att se din syster ta studenten och sedan åka tillbaka eller ville dom typ att du skulle komma tillbaka? 
Jag åkte hem för att se min syster ta studenten och hjälpa till med allt. I mitt au pair-kontrakt står det att jag får två veckors betald semester så jag tog ut en över jul och en nu. Jag förvarnade att jag ville ha den här veckan ledigt redan innan jag kom hit. 

Vad är din största inspiration till dina foton?
När det gäller foto är jag väldigt känslig när det gäller ljus. Om ljuset är bra, gärna naturligt solljus som faller in i en bra vinkel på fotot, blir jag överlycklig och inspirerad. Jag kan knäppa massor av foton! Om ljuset är dåligt så blir jag lätt irriterad och kan tycka att fotograferingen är onödig.

Vilken linje gick du på gymnasiet? Hur var din gymnasietid? Vad har du för gymnasiebetyg?
Jag gick på naturprogrammet. Egentligen gick jag på en speciallinje som hette Öppna Programmet med inriktning natur, som var naturvetenskapsprogrammet men lite mer självständigare arbete – färre lektioner och mer självständig studietid. Det var grymt, jag hade tre fantastiska år! Min klass var liten och full av motiverade tjejer – plus två killar – vilket passade mig perfekt! Jag kände mig verkligen som hemma. Under gymnasietiden växte jag enormt som person och började bygga upp mitt självförtroende och min självkänsla.
Gällande betygen så kom jag in på läkarprogrammet förra året – det säger nog tillräckligt, haha. 
 
Vilka är dina bästa och sämsta sidor? 
Det är svårt att se sina egna sämsta sidor, men jag tror att jag är mycket försiktig och rädd att göra fel. Jag har svårt att göra val och inte tänka ”Jag borde kanske ha tagit det andra…”. Dessutom är jag urusel på att lägga märke till detaljer. Du kan klippa håret, köpa nya kläder, möblera om och jag kommer inte märka någonting. 
Bland mina bästa sidor skulle jag säga att jag är positiv, omtänksam, kärleksfull och motiverad. Jag försöker alltid se det positiva i situationer och tycker om att ge människor komplimanger. Jag pushar alltid mig själv och andra att uppnå så bra resultat som möjligt och att uppfylla drömmar. 

När det omöjliga inte är omöjligt längre

 
Tänk dig att du ska lära dig något nytt. Ett nytt område inom ditt favoritämne i skolan, hur din nya kamera fungerar, nya steg i en danskoreografi, ett nytt språk. Du kollar in materialet och observerar allt du behöver lära dig. Du är spänd, för du vill verkligen lära dig detta. Nej, låt mig omformulera mig. Du vill verkligen KUNNA detta. Att lära sig är jobbigt, för när du är nybörjare så kan du inte. Du förstår inte. Du får helt enkelt inte till det. Du undrar hur sjutton du ska kunna lära dig det här, det verkar ju omöjligt. Någon annan person visar hur du gör, och de klarar av det strålande, vilket imponerar på dig. Du tänker "Åh, jag längtar tills jag kan göra det själv! Tänk vad häftigt det kommer vara!" och det är det som driver dig till att öva. 
 
Du övar, övar och övar. Till slut så kan du det. Processen att lära sig är lång och ofta klarar du små bitar i taget, så det händer att när du är framme vid målet så är du redan så van att göra det du gör, efter all övning, att du lätt glömmer att vara lycklig över att slutligen ha nått framgång. Du ser på en uppgift med nya ögon när du klarar av den. När du vet hur man gör, hur det går till, när det har blivit en del av din komfortzon. Du tycker att det du gör är lätt - det som från början var så svårt men coolt. Nu kan du derivera inom matematiken, du kan fotografera manuellt, du kan stegen i din danskoreografi felfritt eller vad du nu har åstadkommit. Glöm inte att uppskatta detta! Du kämpade hårt för att lyckas med något du ville kunna, du uppnådde ett mål! Ta ett steg tillbaka och kolla in vilket grymt jobb du gjort. Tänk när du virrade med siffrorna, kameran, dansstegen och beundrade de som redan kunde det. Nu kan du det själv. Du är fantastisk! 
 
Det är det jag försöker göra nu. Tänk när jag kom hit för snart ett år sedan, full av förhoppningar och vilsenhet, och tappade hakan varje gång jag hörde en fransk mening. Jag tänkte att en dag skulle det vara mer än babbel. En dag skulle jag också kunna prata det vackra wow-språket franska. Och nu kan jag det. Mer eller mindre. Efter en himla massa arbete och tuffa tider. Det är bara ... wow. Jag har en liten uppenbarelse nu. Det är rätt toppen. 
 
Du får inte glömma att uppskatta denna stund, när du lyckats med något, för snart har du hittat nya, till synes omöjliga utmaningar och då börjar allt om igen. Om du erkänner för dig själv att du redan klarat en utmaning, kommer nästa förhoppningsvis inte att verka lika omöjlig. Och ditt självförtroende får förhoppningsvis en push i rätt riktning!
 
Go you! 
 

Promenerar på Promenade Plantée



Goddag på er, alla goingar! Denna soliga dag har jag utnyttjat till max! Jag har varit utomhus hela dagen och sugit i mig D-vitamin. Plus att jag har återupptagit min hobby som turist! Mina fötter har vandrat runt på många ställen i Paris idag, och ett av dessa var la Promenade Plantée, vilket lätt överätts till "den planterade promenaden". Det är ett gammalt järnvägsspår som gjorts om till en gångväg, runt två våningar upphöjd över marknivå, där det är fullt i grönska, blommor och blad! En guldgruva när det gäller fotografering! 
 

Somrigt klädd är min melodi!   (Foto: Diana Jahjai)

Min trogna side-kick Diana var med (nej, jag menar min fantastiska medhjältinna så klart!) på äventyret och luktade på jasminblommorna ♥ 
 
Här kände vi oss lite som utomlands: Diana tyckte sig vara i Turkiet och jag på Korsika! Exotiska växter, vatten, solljus ... 
 

Utsikt från den upphöjda promenaden. 

 
Åh, vilket lugn ... och vilken skönhet! Vi gick inte hela den 4 km-långa promenaden, utan var tvungna att åka hem efter runt 1,5 km för att hämta barnen. Någon gång ska jag dock avsluta hela promenaden - den var så vacker och stämningsfull! Megatips till alla som kommer till Paris! 
 
 

Vem ler när de joggar egentligen?

 
När jag kom hem efter jobbet idag vid 20-tiden var det fortfarande 21°C varmt och solsken, så jag bestämde mig för att ta en joggingtur! Jag försöker undvika skogen Bois de Boulogne på kvällen, där jag normalt vis springer, så istället bestämde jag mig för att upptäcka nya vägar idag. Jag tog en härlig tur runt i 16:e arrondissementet, på outforskad mark.
 
Det slutade med att jag passerade France Infos enorma byggnad (jag lyssnar varje morgon på den radiokanalen) och sedan joggade längs med Seinen. Jag log när jag betraktade Eiffeltornet ur mitt favoritljus - när solen står lågt på himlen och färgar allt aningen rött. Folk måste ha trott att jag var galen. Vem ler när de joggar egentligen? 
 
Lyckliga människor. 
 

Bubblor

 
Idag är vi lyckligt lottade med solsken och värme i Paris, så det var ett riktigt nöje att blåsa såpbubblor i parken den här förmiddagen med Diana och småttingarna Adrien och Héloïse! ♥

Guide till den magnifika staden Paris #3



 
 
EN GUIDE TILL DEN MAGNIFIKA STADEN PARIS, del 3

 
Seinens broar
Även om Seinen är mycket förorenad så är det ändå riktigt mysigt att promenera längs med den … och över den! De fina broarna som sträcker sig över floden finns i olika former och storlekar, och vissa är riktigt vackra! Till exempel kommer pampiga Pont Alexandre III alltid ligga mig nära om hjärtat, eftersom att jag upptäckte den under min första promenad i Paris. Dessutom är Pont des Arts (bron med alla hänglåsen) något speciellt att titta på, där man även ser början av en av Seinens öar. (UPDATE: Pont des Arts hänglås har tagits bort!). Båda broar har också utsikt över Eiffeltornet. Om vi ändå talar om Eiffeltornet så kan vi ju nämna bron Pont d’Iéna, som står precis framför Eiffeltornet, där jag älskar att stå och blicka upp mot tornet när klockan slår hel timme och tornet börjar glittra.
 
 
 
Champs-Élysées och Triumfbågen
Den största shoppinggatan i Paris får inte missas! Den börjar med monumentet Triumfbågen, där en okänd soldat ligger begravd, som är ett minne efter första världskriget. Det går att gå upp i denna byggnad och få en utmärkt utsikt över Paris och de tolv avenyerna som leder ut från rondellen som omger Triumfbågen, bland annat avenyn som leder till La Défense (det jag kallar "business-delen" av Paris, full i skyskrapor). En annan av dessa avenyer är Avenue des Champs-Élysées, där det finns stora butiker, biografer, restauranger m.m. En vandring längs den här turisttäckta gatan kan vara trevlig, och avsluta den gärna med ett besök på Place de la Concorde, där det finns en hög obelisk.
 
 
 
Exklusiva, klassiska caféer
Sugen på en lyxig paus? Det finns flera klassiska caféer i bl.a. Latinkvarteren, som grundades redan på 1800-talet. Det första franska caféet var Le Procope, ett underbart litet ställe med antikviteter som böcker och tavlor, som gav en stämningsfull känsla när jag var där lite innan jul. Caféet är absolut värt ett besök. Deras varma choklad var så god, även om hela menyn är lite dyr. Likadant lär det vara på Café des Deux Magots och Café Flore, men ibland får det vara värt det för en gångs skull! Även Angelina verkar vara ett fint café som jag vill besöka! Annars är ju mitt drömställe Ladurée på Champs-Élysées - höjden av lyx!
 
 
 
Shopping som man har råd med
Klart man måste shoppa i modestaden Paris! Det har tagit ett bra tag för mig att finna mina favoritbutiker och ställen att shoppa på – ett tag var jag helt förlorad i dyra områden och trodde att jag aldrig skulle få inhandlat något här. Men det gäller bara att hitta rätt! Mitt favoritställe är gatan Rue de Rivoli, (metrostation Châtelet: Sortie 11 rue Bertin Poirée om du åker gul metrolinje 1), där det finns klädbutiker som Jennyfer, Pimkie, Bershka, Naf Naf, Forever 21, H&M, C&A, m.fl.
 
Därifrån är det gångavstånd till Forum des Halles, ett underjordiskt köpcentrum med butiker som t.ex. New Look (kläder), Bata (skor) och Maisons du Monde (inredning). Gatan och köpcentrumet kompletterar varandra bra, enligt min åsikt. Annars är det värt att ta en tripp till La Défense där det finns ett varuhus som heter Quatre Temps. Här finns alla möjliga butiker på olika våningar och är ett bra ställe med butiker i olika prisnivåer. Det som är bra med det är stället är att det är öppet även på söndagar. 
 
 
Voilà! Hoppas att du gillade mina bästa Paristips! Här finns de andra delarna av min Parisguide: del 1 och del 2

Give me some love

 
Sista äventyren utspelar sig NU! Missa dem inte! Gör det här! 

Parc Monceau



Det här är min tredje ankomst i Paris efter en vistelse i Sverige, och precis som de andra gångerna har jag nu återfått min upptäckarlust! Det finns ju så mycket att se i Paris! Sådant lägger jag märke till efter en rundresa till mitt hemland. Därför beslutade jag mig imorse för att ta en tur till Parc Monceau, som jag endast passerat genom i all hast förut, men aldrig tagit en närmare titt på. Jag förväntade mig inte att gilla den så mycket som jag gjorde! 


Mycket gräs, breda vägar, träd och bänkar fyllde denna park. Väldigt många motionärer sprang i yttersta spåret av parken vilket gjorde dessa gångar lite lätt stressande, men kom man lite längre in mot mitten blev det lugnt. Som här, bredvid karusellen, i skuggan. 

Runt omkring det här häftiga valvet, eller vad man ska kalla det, blev mitt absoluta favoritställe i parken! Det var så fint och lugnt i närheten av vattnet, plus att det fanns mycket rosor omkring, som jag avgudar. Jag slog mig ner där en stund för att bara andas och njuta av livet. 
 

Statyer spejade ut över parkens besökare här och var. Ett högt staket omringade hela parken, och på andra sidan var det fullt i vackra, klassiskt parisiga hus. 


Jag förälskade mig lite grann i den här lilla bron också. 
 
 
Det blev en lugn förmiddagspromenad som stillade min plötsliga upptäckarlust. På eftermiddagen var det slutligen dags att återse min värdfamilj! Jag kom på mig själv med att le hela vägen dit. När jag kom fram möttes jag av glada, välkomnande ansikten! Valentin kramade mig hårt och sa flera gånger under eftermiddagen: "Jag är glad att du är tillbaka, Viktoria!". Adrien uppskattade också min återkomst och var glad, och även om han inte sade så mycket så visade han att han brydde sig genom att hålla sig nära mig. Båda ville leka med mig hela tiden! Vi allihop var så glada, det var ett ljuvligt välkomnande! ♥ 

Je suis revenue! Jag är tillbaka!

 
Salut mes amis! Hej mina vänner! Nu är jag tillbaka i baguetternas land! För tillfället sitter jag i min studio och äter lite jordgubbar som min värdfamilj så snällt köpt till mig bland veckans matvaror. Mm, älskar jordgubbar...!
 
 
Min syster lämnade mig på Landvetter i förmiddags och sedan var jag på egen hand igen. Det var så skönt att flyga med bara handbagage - så mycket mer praktiskt än med stora, tunga resväskor! Flyget var trevligt - det var kul att äntligen få tala lite franska igen! Jag var på prathumör, men sätet bredvid mig var tomt så jag fick underhålla mig bäst jag kunde med att skriva dagbok och läsa tidning/roman under de två timmar vi var uppe i luften. 
 
 
När vi landade på Charles de Gaulle flygplats var det hur varmt som helst, och soligt, så när jag gick genom flygplatsen var jag riktigt munter. Jag var glad att vara tillbaka i Paris också. Eftersom jag har varit en del turer fram och tillbaka till flygplatsen CDG så hittade jag lätt vart jag skulle gå för att komma till RER-tåget till Paris, så jag lämnade snabbt mina svenska, smått vilsna, medpassagerare bakom mig och vips så var jag tillbaka i det franska samhället! 
 
När jag tog mitt första kliv in genom dörren till min studio och kollade runt så slogs jag av tanken: "Okej ... Hur var det nu jag levde det här livet igen?". Precis som jag tänkte när jag kom till Sverige för en vecka sedan, haha! Att leva dubbelliv är utmattande. Men nu ska jag vara Paris-Viktoria ett tag till. Och Paris-Viktoria ser mycket fram emot att träffa sina små franska pojkar Valentin och Adrien imorgon! 

STUDENTKAOS!

 
Nu kommer det glada studentfirandet som jag var med om i torsdags! Det var min syster Veronika som tog studenten och jag fotade konstant henne och hennes kompisar när de hade the time of their lives!! Vi börjar med utspringet på Agneberg, där Veronikas klass sprang ut som tredje klass och sjöng och hejade. Man kunde inte göra annat än le! Studenten är världens fest!!! 
 
Veronika var så fin i sin vita klänning och snygga mössa! (Till vänster i bild).  
 
När studenterna hade sjungit klart sprang de ut till sina familjer som väntade och alla hängde på sina traditionella gossedjur, blommor, visselpipor m.m. Veronika fick sin skylt som jag har designat i Photoshop. Våra vänner Magda och Malin var med och fotade och filmade hela tiden i stan! 
 

Familjebild! ♥ Mina föräldrar, Veronika och jag!    → Foto: Malin Brink. 

STUDENTLYCKA!! När jag stod och såg alla hänga sina grejer om halsen på Veronika så slog det mig plötsligt att hon faktiskt tog studenten. Att hon var precis där jag var för ett år sedan, och hade den fantastiska dagen. Jag hade en liten uppenbarelse där i fem sekunder och sedan fortsatte jag att fotografera som en galning! 
 
Studenterna bakom musikkåren, promenerandes nedför Kungsgatan. Det regnade en del under den här tiden och medan jag och Malin fotade så sprang Magda efter oss för att hålla paraply över kameran - en sådan räddare i nöden! 
 
Foto: Malin Brink
 
På baksidan av mössan hade Veronika skrivit "Love" (svenskt uttal), ett litet smeknamn som vi kompisar har gett henne - internskämt. Att det blir "love" på engelska (♥) är ju bara fint dessutom! 
 
Veronika och tjejgänget på klassens enorma flak! 
 
Foto: Malin Brink

Som tur var blev vädret lite finare under tiden som alla studenter åkte flak, så jag gick runt med lite kompisar och fotade och skämtade med alla glada studenter. En kille blev så glad över att jag fotade deras flak hela tiden att han kastade ner ett av sina gossedjur som han fått runt halsen till mig. Jag skrattade och tackade så mycket, sedan promenerade jag vidare och letade upp ett flak med elever från naturprogrammet. Till dem ropade jag "Är ni naturare?!", svar "JA!", då kastade jag upp gossedjuret och gav dem tummen upp. Det möttes av glada rop, haha! 
 

Buffé med kallskuret på studentmottagningen tillsammans med släkt och vänner! 


Välkommen till "barnbordet"! Eller tja, snarare ungdomsbordet, med åldrarna 9 - 24, haha. 

Här är tårtorna som vi har slitit så med till detta firande! Jag gjorde utsidorna och älskade att göra alla små rosor, mössor, blad m.m. i marsipan! (Men mer om tårtorna i ett annat inlägg + en tutorial!) 
 
Min vackra syster som jag önskar allt gott åt i framtiden och hoppas att hon hade en fantastisk dag!! ♥♥♥
 

Frågestund del 2: Au pair-livet

 
Hur lång tid tog det från att du skickat in alla dina ansökningshandlingar till att du blev matchad med en familj?
Det tog tre veckor för mig, men jag vet att det kan ta längre tid för många.

Vad ligger din au pair-lön på och vad betalar dina värdföräldrar?
Min au pair-lön ligger på 320 euro i månaden, vilket jag får spendera på vad jag vill, men för de flesta au pairer blir det skolan och underhållning, t.ex. shopping, bio, caféer och restauranger, utflykter, utekvällar m.m. Mina värdföräldrar betalar boende, mat, transport och min mobiltelefon.

Jag undrar hur det är att bo i en liten studio och i ett lägenhetshus i Paris? Blir det trångt? Kan du laga mat, duscha, tvätta som du vill? Finns det några gemensamma lokaler? I Sverige har vi ju t.ex. oftast en tvättstuga.
Jag tycker det är grymt att bo i en studio. Så fort du har vant dig vid att ha mindre utrymme än vanligt så inser du att det är skönt att allt finns nära till hands. I början var det svårare och jag tyckte inte att jag hade så mycket plats, men allt handlar om prioritering och att låta allt hitta sin rätta plats.
I min studio lagar jag mat (jag har mikro, kokplatta och kylskåp med frysfack) och duschar (det finns en dusch, handfat och spegel). Toaletten är separat ute i korridoren och den delar jag med två andra studior – ”le gardien” heter personen som tar hand om lägenhetshuset och det är han eller hon som städar toan. Det finns ingen tvättstuga till hands, så jag tar med en kasse tvätt till min värdfamiljs lägenhet och tvättar hos dem en gång i veckan.
Jag gillar att ha ett privatliv, att kunna komma och gå som jag vill, laga vilken mat jag vill och så vidare. I överlag så tycker jag att det är mycket bra med en studio. 
 
 
Brukar au pairer som bor i Paris också umgås med au pairer som bor en bit utanför men som t.ex. kan komma in på helgerna eller brukar det naturligt inte bli så?
Svårt att säga. Vanligtvis skulle jag säga att au pairer som bor nära varandra oftast brukar umgås, t.ex. de som bor i Paris ses mycket, de som bor i Saint-Germain-En-Laye lite väster om Paris ses mycket osv, men jag vet också många au pairer som har vänner ”över gränserna”. Mycket handlar om i början på hösten när alla är nya au pairer och går på au pair-träffar och -picknickar, då man blir vän med massor av slumpvist utvalda personer. Sedan är skolan en viktig faktor. Jag har två vänner från min klass som bor utanför Paris, men som jag ändå träffar ofta! Never say never!  

Tror du att du kommer fortsätta hålla kontakten med de vänner du skaffat här i framtiden?
Jag uppskattar mina vänner jag fått i Paris så mycket. De har gjort mitt år fenomenalt. Faktumet att många kommer från olika delar av världen är både fantastiskt och tråkigt, eftersom det är en härlig kulturblandning, men tyvärr kan det bli svårt att hålla kontakten. Jag ser på situationen så här: ingen vet vad framtiden innehåller och jag skulle bli så glad över att behålla kontakten med mina vänner, men om det inte blir på det sättet så kommer detta årets vänskap fortfarande leva kvar i mitt fotoalbum och i mina minnen.

När du ser tillbaka på ditt år som au pair, är det någonting du önskar att du hade gjort annorlunda eller mer?
Nu i slutet av min au pair-tid är det lätt att få lite panikartade tankar som ”Varför har jag inte gjort det mer?!”. Varför har jag inte pluggat mer franska, besökt mer caféer, shoppat mer, gått ut mer, träffat mer folk, ätit fler croissanter, upplevt mer…? Ibland tycker jag att jag har varit för lat och stannat hemma på helgen istället för att ha gått ut och sett mer, men man kan inte leva på den gränsen att man måste vara aktiv och göra saker exakt hela tiden under ett helt år. Det är en vardag jag upplevt, inte en semester. I en vardag måste man vila ibland.
 
Så nej, jag ångrar ingenting. Jag har upplevt så mycket av Paris och njutit så mycket av au pair-livet att jag är alldeles nöjd. Jag har tagit franskan på så stort allvar att jag har lärt mig det jag velat (och mer), men inte alldeles för seriöst. Jag har ätit många croissanter och baguetter, besökt många caféer och shoppat mycket kläder. Jag har sett mycket av Paris, men inte allt. Det ser jag dock som en fördel – det betyder att jag har ännu en bra anledning till att komma tillbaka. 

Hurra, vad hon är bra!!!

 
Min underbara, fina, fantastiska syster Veronika har idag tagit studenten. Vilken händelserik dag full av tårtbakning, hurrarop, fotografering och skratt. Nu vid midnatt är jag helt slut efter att ha gått upp kl 05.05 imorse, men det var det värt! Här är en snabb bild på mitt fina tjejgäng. Jag, Magda och Malin var och gratulerade Veronika på hennes dag! Nu ska jag lägga mig, men fler bilder kommer - jag har några hundra foton att gå igenom först. 

STORT GRATTIS VERONIKA, DU HAR TAGIT STUDENTEN!!! ♥

Guide till den magnifika staden Paris #2

 
 
 
EN GUIDE TILL DEN MAGNIFIKA STADEN PARIS, del 2 
 
 
Frukost ute
Jag absolut älskar att äta frukost ute, vare sig det är på ett boulangerie eller café. När jag vill lyxa till det med en utefrukost brukar jag ofta gå till Le Pain Quotidien. Det finns lite överallt i Paris och om det är något café som du kan lita på serverar en god frukost så är det detta. En yoghurtparfait med müsli eller hemmagjord gröt eller klassiska baguettetartine med smör och sylt. Kanske en varm dryck eller juice till det. Och en croissant bara för att. Mums. Franskversionen av frukost ute är självklart det snabba kaffet och croissanten (eller annan bakelse) på närmaste boulangerie
 
 
 
Notre-Dame
Ett av Paris mest besökta turistmål: den stora katedralen Notre-Dame. Att gå in i den är som att gå in i en annan värld, allt är så vackert, gammalt och stort. Plus att man får ta kort där inne (fotografen i mig jublar). Även om kön utanför är lång så går den oftast fort. Missa inte Quasimodos hem!
Jag har gått ner i dess krypta, men det tyckte jag inte var så vidare spännande. Ett museum med lite gamla stenväggar.
Däremot var det riktigt coolt att gå upp i Notre-Dames torn! Se de läskiga statyerna på nära håll, ha fina utsikter över Paris och gå genom smala gångar. Det gillade jag!
 
 
 
Shakespeare & company
Denna lilla, engelska bokaffären nära Notre Dame är definitivt värd ett besök, även om du inte är bokfantast. Jag älskar stämningen inne i butiken, som får mig att tänka på gamla författare i Paris och på skönheten som ligger i skrivkonsten. De höga hyllorna fulla med böcker, de gamla bokhyllorna och gångarna är supermysiga.
 
 
 
Utsiktsplatser
Mitt allra bästa tips på utsiktsplatser är helt klart Tour Montparnasse: en lite malplacerad, svart skyskrapa mitt i Paris som ligger mycket centralt, så den har en fin utsikt över Paris – speciellt Eiffeltornet, vilket gör det till min favorit!
Som jag nämnt tidigare tyckte jag att utsikten var sådär från Eiffeltornet. Visst såg man långt och så, men allt var så litet att jag bara uppskattade det någorlunda. Vad är en utsikt över Paris om man inte ser just Eiffeltornet? 
Småmysiga utsikter som jag gillar är från Notre-Dame och Triumfbågen (gratis att gå upp för oss under 26 år som bor i Europa!) och från Parc de Belleville. En annan utsikt som jag gillade starkt var att gå upp i domen i Sacré-Coeur! Jättefin utsikt och häftigt att gå i de små gångarna på kyrkan! 
Utsiktsbilderna i collaget: Sacré-Coeur (uppe till vänster), Tour Montparnasse (uppe till höger), Parc de Belleville (nere till vänster) och Eiffeltornet (nere till höger). 
 
 
Länk till min Paris-guide del 1, om du missat! 

Lantliv vs. storstadsliv

 
Livet på landet har sina fördelar också erkänner jag, trots att mina kompisar anklagade mig för att ha blivit "storstadstjej" när jag i eftermiddags klagade på lokaltrafiken här, jämfört med den i Paris. (Kom igen, i Paris går en metro mellan var 3:e till 10:e minut och här går det en buss varannan timme hem till mig! Du förstår mina tankegångar!). Jag erkänner dock att det är riktigt nice med lantliv ibland också. Sitta på en solbelyst altan på morgonen. En skål yoghurt, müsli och bär. Lite sömnig, fortfarande iklädd pyjamas. Grönskan från trädgården och skogen alldeles i närheten, med fåglar som kvittrar. Ah, lugn och ro ... 
 
 
 
Efter vår smarriga frukost idag åkte jag och min syster Veronika till Posten för en liten rundvandring, eftersom vi ska sommarjobba där i sommar. Vi fick till och med postuniform! Bild på oss i denna utstyrsel tänker jag dock lämna som en liten cliffhanger till sommaren, haha. Sedan spenderade vi eftermiddagen tillsammans med våra fina vänner Malin och Julia. Solandes på gräsmattan och sedan en fika på ett café. Oja, ibland är livet härligt! 

Jag anpassar mig till omgivningen

 
Mina svenska dagar rullar på som planerat. Vädret är strålande hittills och för det mesta tar jag det bara lugnt. Men när jag inte tar det lugnt så åker jag och shoppar (provar klänningar med min syster!) och förbereder inför hennes student med dekorationer, tårtbakande och mycket mer! SÅ kul! Jag kan knappt vänta tills på torsdag! 
 
Först kändes det konstigt att vara tillbaka, eftersom jag fortfarande var på mitt "Paris-läge". Nu måste jag ställa om mig till "Sverige-läge", vilket är helt annorlunda. Jag är inte samma person och lever inte i samma situation. Hur som helst går det bättre och bättre med övergången. Att prata svenska med min familj är inte konstigt, eftersom jag ringer hem till dem från Paris hela tiden och pratar svenska med dem. Det underliga är att vara på offentliga platser och höra främmande personer prata svenska. Det känns jätteknäppt.
 
Vad som är ännu märkligare är att så fort jag hör svenska och inte är beredd så reagerar min kropp på det sättet att jag får uppskattande känslor mot den personen som talat svenska. Jag tänker "Du är svensk, och jag är svensk - hur härligt är inte det? Vi är samma!" och känner att jag nästan "connectar" med den personen, eftersom jag så sällan hör svenska från främlingar i vardagen. Tänk när jag var på ett köpcentrum i söndags och hörde svenska hela tiden - det fick det att snurra i mitt huvud. Jag kände ju ingen av de här personerna egentligen och ändå tyckte jag att vi blev sammankopplade på något sätt! 
 
En annan grej som är underlig är att jag får intrycket av att svenskar kan vara lite ohövliga. Det är nästan aldrig "ursäkta", "snälla" eller "skulle jag kunna få be om?", som jag blivit så otroligt van vid i Frankrike. Och att kalla människor jag inte känner för "du" istället för "ni" känns fel. Jag blir lite "Wow, vänta lite, vi känner inte varandra! Hövlighet, tack!", haha! Jag anpassar mig till omgivningen och det går långsamt, men det är nödvändigt. För att råka kalla någon för "ni" istället för "du" skulle bara vara knäppt egentligen. På svenska i alla fall. 

Frågestund del 1: Paris & franskt

 
Hejsan alla fina! Tack så jättemycket för alla frågor jag fick under frågestunden! Merci beaucoup! Det är spännande att se vad ni tänker på! Jag fick så många att jag delar upp dem i tre delar: vi börjar med "Paris & franskt", sedan "Au pair-livet" och slutligen "Personligt". Voilà! 
 
♥  ◊  ♥  ◊  ♥  ◊  ♥  
 
Var du säker på att du ville åka som au pair till Paris från början eller fanns det andra städer eller länder som var aktuella? 
Absolut helt säker på Paris. Dels eftersom jag åkte som au pair för att lära mig franska, och dels för att Paris varit en dröm som jag haft sedan många år tillbaka. Staden gjorde mig inte besviken! 
 
Vad brukar du äta för mat när du äter hemma hos dig eller hos värdföräldrarna? Vad är typisk fransk ”husmanskost”?
Mycket bra fråga! Jag skulle säga att typisk fransk husmanskost är mycket bröd, främst baguetter (till frukost och som tillbehör till alla måltider) och ost naturligtvis. Middagsmat beror ju på smaken, men jag tycker det verkar som att de äter en del olika feta korvar, skinka och (som oss) kött och fisk. Till detta vanligtvis ris, pasta, couscous m.m. Inte lika ofta potatis och grönsaker som oss svenskar. Ibland äter de matpajer, t.ex. den klassiska quichen (ost- och skinkpaj), men inte så ofta grytor. När jag äter hemma hos mig gör jag mestadels enkla saker som att steka något kött och koka pasta/ris/potatis, plus en eller två olika sorters grönsaker. Jag försöker att laga någon riktig maträtt minst en gång i veckan då det blir köttfärssås eller någon annan gryta, soppa, paj eller liknande.
 
Har du något favoritord på franska som du tycker är extra fint?
Det finns några uttryck och ord som jag gillar för att det inte finns någon bra motsvarighet på något annat språk. Exempelvis använder jag ofta följande uttryck: 
Comme tu veux – betyder ordagrannt ”som du vill”, används som ”vi gör som du vill”
N’importe quoi – betyder både ”det spelar ingen roll vad” och ”nonsens” eller "dumheter" 
J’adore! – betyder ”Jag älskar!”, används som ”Jag älskar det!” 
C'est vrai? – betyder "Är det sant?" 
Ord som jag tycker är fina är till exempel belle (vacker), oui (ja), rêve (dröm), magnifique (magnifikt), mignon (söt). 

Vad har du lagt mest pengar på under din tid i Paris?
Jag har lagt en hel del pengar på mat när jag har ätit ute: på restauranger, boulangerier och små gatukök där man kan köpa crêpes och liknande. Sedan har jag också shoppat en hel del kläder och accessoarer (du vet, Paris Världens Modestad ♥). Skolan kostar också mycket pengar, även om jag betalade det mesta innan.
 
 
Foto: Amy Mills
 
Vad har varit jobbigast eller sämst med att bo i Paris?
Mycket mindre likhet mellan könen. Kvinnorna betraktas ofta ur den traditionella synpunkten att det är hon som tar hand om barnen, lagar mat m.m medan det är mannen som är macho och jobbar mest. Dessutom har jag tyckt att det har varit lite jobbigt att så fort det blir mörkt så blir en del män på gatan äckliga och ropar mycket ”hej snygging” och värre saker till kvinnor.

Vad kommer du sakna mest med Paris när ditt år som au pair är över? 
Jag kommer att sakna de fina gatorna, att höra och få tala franska hela tiden, mina vänner från olika hörn av planeten och min fina värdfamilj med underbara, storhjärtade barn! 

På vilket sätt tycker du att du har förändrats eller utvecklats under ditt år i Paris?
Åh, jag har förändrats på så många sätt! Jag har verkligen lärt känna mig själv under det här året och blivit mer trygg i mig själv, eftersom att jag har varit tvungen att ta tag i saker på egen hand. Förr flydde jag bara till mina föräldrar eller vänner och lät dem göra jobbet.
Under det här året har jag själv fått gå till posten, handla, beställa på restaurang, tillrättavisa barnen, boka biljetter, prata med damen som tar hand om mitt lägenhetshus och med föräldrar, grannar, lärare, dagmamma, leverantörer, butiksbiträden m.m. Att jag har varit tvungen att fixa saker själv har gjort att jag har blivit modigare. Speciellt eftersom jag behövt göra det på ett annat språk än jag är van vid! Jag är mycket glad och tacksam över att ha blivit självständig på det sättet och över att jag lärt mig att jag faktiskt vågar göra mer än vad jag tror. 

RSS 2.0