Det viktigaste att packa är en vän

 
Efter att ha blivit vilt överraskad på fredagskvällen av min syster Veronika och fina vännerna Malin och Magda, så pratade vi till sent på kvällen innan vi utmattade somnade. På lördagen startade vi dagen med frukost på ett boulangerie, för att sparka igång helgen på franskt sätt! Croissant, pain au chocolat, baguette ... Finns det en mer fransk frukost än så? 
 
Sedan hade de planerat att det var shopping på schemat! Absolut okej för mig, vi åkte till mitt favoritställe för den här sortens ärende: shoppinggatan Rue de Rivoli! Allihop föll offer för de parisiska butikerna!
 
 
Lunchpaus med baguettesmörgåsar framför Sacré-Coeur. Där kände vi verkligen känslan av semester. Soligt och varmt, sittandes på gräset med en picknick, en fin utsikt framför och bara njutning. Det var en av de härligaste stunderna under helgen! 
 
 Malin är lite busig och har slängt sig över mig! Våriga (somriga!) tider och goda vänner - en vinnande kombination!
 
Efter lunch var det dags för runda två av shoppingen: souvenirshopping! På en gata nedanför Sacré-Coeur inhandlades souvenirer och presenter till höger och vänster! 
 
Jag och syrran kikar på sjalar!
 
 På eftermiddagen åkte vi hem, handlade mat och sedan gjorde oss en god tacosallad! 
 
 
Jag och Veronika hänger i "köket" (fler än två personer kan inte laga mat samtidigt!) medan Magda hänger i "vardagsrummet". Eller är det "sovrummet"? I en etta är det tillåtet att vara kreativ med namn för att föreställa sig att man har mycket plats, haha. 
 
Det var första dagen! Vi skyndade oss att äta upp för att hinna till Eiffeltornet och vara där under Earth Hour ... Men mer om det i ett kommande inlägg! 
 
Foton av Malin Brink (förutom de hon är med på!) 

Det där speciella med ett tjejgäng

Foto: Diana J 

Imorse släppte jag taget om mitt härliga gäng och lät dem flyga tillbaka till Sverige, efter en helt makalös helg. Det var så fantastiskt att få hit en av de bästa delarna av mitt svenska liv. Jag hade nästan glömt bort hur bra det faktiskt var. Därför var det svårt att släppa taget om dem imorse. Varma, långa kramar och en liten tår i ögonvrån avslutade deras långweekend hos mig i Paris. Vilken lyx det var för mig att inte veta någonting om deras resa, utan bara bli överraskad på min gata, som vilken kväll som helst, av några av mina favoritpersoner i hela vida världen. Jag känner mig så lyckligt lottad att ha så fina vänner!! 
 
Så fort jag har redigerat lite härliga bilder så ska jag berätta vad vi har haft för oss i helgen! Vi har inte legat på latsidan! Förutom när vi satt uppe till sent på natten och pratade om minnen, drömde om framtiden, skapade nya internskämt, skvallrade om killar, berättade våra innersta tankar och bara njöt av varandras sällskap. Sådär som bara ett tajt tjejgäng kan göra! ♥

Underbar, chockerande överraskning!!

Veronika, Malin, Diana, Magda och jag! 

Det här är helt galet. Jag är mållös. Eller ja, det var jag i alla fall igår kväll när jag fick världens största överraskning! Jag måste berätta om den roliga händelsen! Det var så här att jag och Diana hade bestämt att vi skulle ha "Viktoria-och-Diana-helg" då vi skulle umgås hela helgen och gå på bio, dansa zumba, ha tjejkväll, kolla på film och äta gott. Så jag har taggat den här helgen länge! Det skulle börja med en fredagskväll hemma hos mig då vi pratade och myste i soffan i min studio tillsammans med en skål popcorn. So far, so good. 
 
Fram mot 23-tiden på kvällen började Diana bete sig lite underligt. Hon kollade på klockan ofta och suckade lite otåligt för sig själv, som om hon väntade på något, vilket jag fann underligt. Sedan var jag trött och bestämde mig för att ta ut linserna, men då sa hon att det tyckte hon inte att jag skulle göra. Jag blev helt förvirrad och frågade varför, men hon bara svarade "Lita på mig" och log lite småfinurligt. Jag började misstänka att något skulle hända. Till exempel att vi skulle gå ut eller något. Jag kommenterade det inte mer, men någon halvtimme eller så senare så fick hon något sms och sa slutligen "Okej, jag har en liten överraskning åt dig". Min reaktion: "JA! Jag älskar överraskningar!!!" Hon tog till och med fram en ögonbindel och lade till "Men det är inte något stort, du får inte bli besviken"
 
Hon ledde mig ut på gatan och mina tankar flög vilda. Slutligen frågade hon om jag var redo och sedan lät hon ögonbindeln falla. Jag fick syn på min fina syster Veronika, och mina två vänner Malin och Magda (vi fyra är ett gäng i Sverige - de är några av mina allra bästa, närmaste vänner) och jag fick världens chock! Jag drog djupt in andan och satte händerna för munnen och i nästa sekund så skrek jag högt och flög upp hoppande och kramade dem allihop hårt! Diana och min syster hade planerat denna överraskningen tillsammans. Åh, det var så toppen - jag blev hur förvånad och glad som helst!!! De hade bara bokat en resa till Paris utan att jag visste om det! Helt galet! Vi fyra älskar att överraska varandra. En fantastisk tradition! 
 
Så den här helgen spenderar jag i sällskap av mina fina, fina vänner från Sverige! Helt underbart! 

Fredagsfrid & tankar på franska

 
Låt mig berätta om den här morgonen, som slog mig med dunder och brak imorse. Fast på ett bra sätt. När jag närmade mig dörren ut ur mitt lägenhetshus såg jag hur solen kastade försiktiga morgonstrålar på gatan och jag kunde inte låta bli att le. När jag sedan kom ut och tog det första andetaget i den friska, småkyliga luften kände jag hur instängt det är att vistas inomhus en vacker dag jämfört med hur fantastiskt det är att vara utomhus. Trots att det var lite lätt kallt i luften så kände jag i luften att det skulle bli en fin dag. Det kändes precis som starten på en dag under senvåren eller tidiga sommaren. Jag fick lite spontant tankar på påsktider. Det kändes i alla fall underbart och jag strosade lyckligt till jobbet! 
 
Jag fick en kommentar från en flicka vid namn Elin som berättade att hon gillar när jag skriver om mitt vardagliga liv på bloggen, så det har jag fått för mig att göra idag! Efter den fina starten på morgonen så tog jag en promenad med barnvagnen och lämnade av Adrien hos hans dagmamma. Sedan var alla dörrar öppna för på fredagar är jag ledig! Jag genomförde dock inte några storslagna planer, utan begav mig ut på en joggingtur på 6,6 km i skogen Bois de Boulogne och efter en lunch i min studio promenerade jag runt i de närmaste kvarteren och gick lite i affärer. Det var då jag tog bilderna i detta inlägg! 
 
En vy över Eiffeltornet som hänförde mig under en av mina första dagar i Paris, som jag har visat både en och två gånger förut, men det är en vardagssyn som jag ser så ofta att det inte skadar att visa den igen! Dessutom ser man hur härligt solsken vi har! 
 
Dessutom fick jag en intressant fråga av Elin som undrade när jag tänkte på franska för första gången. Jag småler för mig själv när jag tänker på ATT jag kan tänka på franska (det trodde jag aldrig för ett år sedan, vilken dröm som gått i uppfyllelse!). Första gången måste ha varit ibörjan på vinterperioden någon gång. Runt november-december. Det var då jag verkligen tänkte riktiga meningar på franska, istället för kanske enstaka ord som inträffande under hösten. Nu tänker jag på franska då och då, men tankar är ju inte så mycket ord egentligen, utan mest känslor och bilder, enligt mig.  
 
Det som är roligt nu gällande språkfronten är när jag till exempel pratar svenska och franska samtidigt. Som förra veckan när jag var i parken med barnen och då Dianas svenska kompis med, och jag blandade att prata franska med barnen och svenska med tjejerna. Då blev det lite krångligt. Jag höll på att säga "Vänta!" istället för "Attends!" till en av småkillarna och till svenskarna sa jag "... och så hände det aussi. Eller jag menar: också!". Åh, vad jag älskar språk! 
 
Blommor och solsken ramar in min vardag just nu ganska bra! Trevlig helg, mina vänner! Jag ska inleda min helg med att gå på bio ikväll, längtar! 

Rosig torsdagslyx

 
God eftermiddag fina du! Jag tänkte bara skicka dig det här lilla vårvykortet om mina rosor som jag lyxade till min torsdag med! En vårigt härlig kombination av färger valde jag till att lysa upp min studio. När man bor ensam i en liten studio som inte alltid har exakt allt man behöver får man vara kreativ - så jag har placerat rosorna i en gammal avlång hallonsyltburk, eftersom jag inte har någon vas här. Inte stilrent direkt, men charmigt i alla fall!
 
Åh, jag kände mig så glad när jag nyss gick hem från en Starbucksfika med några kompisar efter skolan, med en nyinhandlad blombukett i handen, iklädd kjol som svängde i vinden och stundtals solsken på nästippen. Vad ska man säga? La vie est belle. Livet är vackert. Om det går att skicka rosiga kramar från Paris, så gör jag det till dig nu! 
 

Mysigt från Marais

 
Söndagar. Kan verka väldigt livlösa i stora delar av den vackra staden som kallas Paris, i och med att de flesta affärer är stängda och många parisare är bortresta till landet över helgen för att få lite frisk luft. Men det är inte dött överallt. På söndagar är det som allra trevligast att vandra runt i de små kvarteren i Marais, enligt mig. Fönstershoppa unika plagg från dyra småbutiker, äta en falafel i de judiska kvarteren eller en frozen yoghurt om man känner för det, eller bara vandra runt och vara. Bland alla andra. Det gjorde jag i söndags tillsammans med Diana och hennes svenska gäst Louise
 
 
Vi strosade i solen tills den försvann och ersattes av regn. Då dök vi in på caféet Le Pain Quotidien för att ta en fika och låta de andra två tjejernas ben få vila efter en hel helg av turistande. Det tar musten ur en att turista lovar jag dig! Att turista är inte semester - det är ett äventyr! Jag tog mig en god kopp te för att värma upp mig från insidan. Jag blir alldeles förtjust varje gång den lilla tekannan kommer - det känns så lyxigt. Och brittiskt på något sätt. 
 
Söta tjejer! Vi tre hade galet kul, och jag kan inte minnas en enda gång då det varit tyst mellan oss. Våra munnar bara gick i ett och vi berättade livshistorier, vanor och framtidsplaner i massor. 
 
På morgonen hade jag i garderoben funnit en sjal som jag vet att jag köpte på en secondhandbutik i Montmartre i somras men inte burit så mycket eftersom det var för varmt för det då. Så jag beslutade att "provbära" den. För att se om den skulle få stanna eller åka i soptunnan. Den var dock så skön och söt att jag bestämde mig för att spara den! 
 
Vårmys på gatorna. Såja, så kan en söndagseftermiddag i Marais se ut! 

Förtrollad av storstaden

 
Helt supermagisk kväll igår! Jag spenderade största delen av dagen till att turista Paris tillsammans med Diana och hennes gäst Louise från Sverige, då besöken hamnade på Notre Dame, i Marais och lite sådant som jag gjort en del gånger förut. Men på kvällen var det nyheter även för mig! Länge har jag velat åka upp i Tour Montparnasse, en svart skyskrapa i mitten av Paris som enligt mig ser lite malplacerad ut med sina femtionio våningar jämfört med de flesta byggnadernas höjd på tre-fyra våningar. Dock har jag hört att det är en fantastisk utsikt däruppifrån, vilket vi ville utforska! 
 
 
Det började med att vi åkte upp till våning 56 i en av världens snabbaste hissar. Jag fick en liten, men pirrande känsla i magen i den höga farten! Och en massa lock för öronen, men egentligen kändes det inte så mycket som att vi rörde på oss. På bilden ovan står jag och Louise i det blåa hissljuset! Våning 56 var inomhus och man kunde se utsikten genom glasrutor, där det även fanns en souvenirshop och ett litet café. 
 
 
Det bästa var emellertid att gå upp till våning 59, som var alldeles högst uppe på toppen och var utomhus, men med glas som omringade och skyddade mot vinden. Här och var fanns det hål i glaset i ögonhöjd, så att man skulle kunna fota utan glaset. Det uppskattade jag själv jättemycket, men jag hade uppskattat det ännu mer om öppningarna hade varit liiiite längre ner, för jag kände mig kort som en dvärg när jag fick ställa mig på tå för att precis få kameran över kanten och vingla medan jag tog bilderna ... I Frankrike där alla är så korta också (jämfört med i Sverige) borde man tro att de skulle kunnat ha tänkt på att anpassa höjden. (Det finns dock säkert någon annan bra anledning till det som jag inte har listat ut). 
 
 
Klockan 21.00 på kvällen stod vi placerade med ansiktena mot Eiffeltornet och fotade loss när det glittrade! Det var helt magiskt, bedårande vackert och jag tror att jag kommer få utnämna Tour Montparnasse till att ha den bästa utsikten över hela Paris!! 
 
Så här glad var jag över den underbara platsen (och den underbara staden!) 
 
Louise och Diana var också söta! Gud, vi hade så roligt igår! Det kändes lite som vi hade känt varandra länge alla tre när vi pratade och skrattade utan stopp! 
 
Diana kom med en mycket vis kommentar om att det är måste vara mycket roligare för oss som har bott här ett tag att åka upp till en sådan här utsiktsplats än för vanliga turister, eftersom vi kunde känna igen massa ställen och gladde oss åt att försöka hitta och peka ut landmärken som vi visste om eller hade besökt! Det hade hon så rätt i!
Här på bilden har vi ett litet exemplar av Triumfbågen (som känns ofantligt stor på nära håll, haha) och framför är Invalides!
 
Den här avlånga byggnaden är Louvren sedd från sidan. Inte förrän nu insåg jag just hur enormt gigantisk denna byggnad är! Det var riktigt häftigt att se. Längst upp till vänster ser du också kyrkan Sacré-Coeur som egentligen ligger på en kulle, men eftersom vi var så högt upp så den såg mest ut att ligga på samma nivå som allt annat! 
 
Sydöstra Paris (om jag tänker rätt). Jag var helt uppe i varv och fascinerad till tusen när vi betraktade alla utsikter - och även hängde magin kvar efter och jag kan säga att jag somnade med ett leende på kvällen när jag tänkte på kvällens äventyr! 

10 saker du kanske inte visste om mig

Foto: Katarina Merlander

10 SAKER DU KANSKE INTE VISSTE OM MIG
 
  1. Jag älskar mönster och att hitta lösningar på problem. Om jag ser ett någorlunda regelbundet mönster t.ex. bland stenar på gatan, i siffervärlden eller på vågorna i havet så brukar jag försöka "lösa det" i huvudet utan att tänka efter och försöka att hitta ett mönster (till exempel alltid "tre upp och två ner" eller liknande), även om det egentligen inte finns något!
  2. Jag älskar att mima med när en bra låt kommer upp i hörlurarna, och gör det så fort jag tror att folk inte ser. 
  3. När jag kollar på världen ser jag ur en fotografs ögon. Om jag ser något vackert som jag kanske aldrig kommer se igen och jag inte har möjligheten att ta en bild så kan jag bli frustrerad för att jag tänker att det är "bortkastad" skönhet. 
  4. Mina största passioner i livet är glädje, språk och fotografi
  5. Jag tycker att man alltid borde läsa en bok innan man ser filmatiseringen av den. Min kärlek till en inspirerande historia på 500 sidor triumferar min betagenhet för tvåtimmarsversionen i rörlig bild. 
  6. Jag träffar mycket hellre en människa öga mot öga för att prata och umgås, än att samtala i telefon, eftersom jag kan bli obekväm när jag inte kan se den andra personens reaktioner. 
  7. Jag brukade vara världens soffpotatis för några år sedan, innan jag bestämde mig när jag var 16 år att gå ner i vikt och bli hälsosam. Jag vände upp och ner på hela mitt liv och gick från att avsky träning till att bli galen om jag inte får röra på mig. Träningen och hälsan har gett mig en ny och fantastiskt positiv syn på livet
  8. Mitt uteliv är ganska snålt för att jag inte är så förtjust i att vara ute sent, dricka eller umgås med överdrivet fulla människor. Däremot älskar jag att dansa galet
  9. Jag har en grej för färger på himlen. Oavsett om himlen är klarblå med fluffiga vita moln, rosalila under en soluppgång eller rödaktig när solen är på väg ner. Det är en skönhet i vardagen som jag alltid förundras över. Jag säger ofta "Wow, kolla på himlen!
  10. Herr Snygg Klädstil och jag har aldrig gått hand i hand. Men nu när jag har kommit till Paris så har ändrat min stil mot en lite mer uppklädd och proper look och tycker faktiskt om den jättemycket! 

Försvinner i en annan tidsepok



Om du är som jag och älskar fina brevpapper, att skriva med kalligrafipennor, inbundna anteckningsböcker och hela den gammaldags, romantiska brevstilen - då skulle du ha följt med mig till Mélodies Graphiques häromdagen. Det är en liten, mysig butik i 4:e arrondissementet som säljer olika sorters vackra papper, kuvert, anteckningsböcker, stämplar, tavlor, kalligrafipennor (även gammaldags, häftiga fjäderpennor!) m.m. Jag absolut älskade affären och kunde inte slita mig därifrån på länge. 
 
 
Min fantasti flödade iväg medan jag intog alla ljuvliga brevpapper och jag tänkte in mig i en slags Stolthet och fördom-värld från förr, där man skrev brev för att hålla kontakten, med fjäderpennor och vackra ord ... (Som du hör är jag väldigt romantisk av mig!) 
 
 
En absolut magisk vägg prydde en sida av butiken med kreativa, färgglada och välskrivna kuvert. Jag pratade lite med mannen som hade affären och gav honom komplimanger för hans vackra affär, och samtidigt frågade om brevväggen. Han berättade att det är människor han fått brev från som han håller kontakten med, eller de som tycker om kalligrafi och kanske har handlat material i affären. Så fint. När jag kom fram till honom satt han och skrev något på små kort och jag lovar att han skrev så stiligt att man skulle kunna tro att det var tryckt. Jag utnämner honom till att ha den vackraste handstilen jag har sett med mina egna två ögon. Fantastiskt! Tänk om man kunde skriva så själv! 
 
En liten lustig händelse ägde rum också, hihi. Det var några engelsmän i affären som nyss hade pratat med ägaren, så när jag kom fram och skulle betala började han prata med mig på engelska. Jag tittade lite frågande på honom och sa att jag pratade franska. Så satte han handen för munnen och leende bad om ursäkt för att han hade mixat ihop mig med engelsmännen och skojade lite mellan "oss fransoser". Han trodde att han skämtade med mig, men egentligen var det jag som skämtade med honom, haha - för han trodde att jag var fransyska! Åh, den lilla lyckan som uppstår i mig varje gång det händer ... 
 
 
Jag kunde inte gå därifrån utan att köpa något, så jag plockade på mig två blad brevpapper med varsitt kuvert samt en ... Vänta, finns det något ord för det på svenska? En sak som man lägger i böcker för att hålla koll på vart man är. Hm ... Inte i min vokabulär i alla fall. (Update: Bokmärke!! Tack, Andrea!) Nåja, jag blev nöjd med mina inköp! Jag kommer förmodligen dock aldrig ha hjärta till att skriva på mina fina, dyra brevpapper - jag är en sådan person som vill spara allt vackert för evigt! (Det är därför jag gillar fotografi! Ett foto är en stund frusen i all evighet.) 
 

På topp hela dagen!

 
Jag tog mig en liten fredagspromenix i området mellan La Seine och Marais den här eftermiddagen med mig själv och mina tankar. Vi båda hade mycket att prata om! Samtidigt lyssnade jag på glad musik i lurarna och kunde inte låta bli att gå och le lite för mig själv när låtarna som ligger mig speciellt varmt om hjärtat kom upp. Jag har verkligen varit toppenglad hela dagen idag! Strax ska jag berätta hemligheten! 

Det utlovade tredagarsregnet som skulle komma in över Paris idag startade med lätt droppande imorse men sedan på eftermiddagen var det puts väck och hade ersatts av mestadels solsken. Y-E-S, du kommer inte höra mig klaga! Jag hade det så trevligt på min lilla promenad, minsann. 
 
 
Mitt strosande råkade föra mig förbi ett litet slott! (I alla fall ett slott i mina ögon, men här i Paris skulle det kanske bara anses vara en fin byggnad... jag älskar denna stad!). En vacker liten park fanns framför med en innovativ trädgård som jag avgudade: den fick mig verkligen att tänka på Alice i Underlandet! Förutom att slumpmässigt hitta slott vandrade jag mest runt i över en timme och besökte några små, mysiga butiker om smaken föll mig in. Rofylld tur! 
 
 
Då kommer vi fram till toppenhumörstricket! Vill du veta? Efter den regniga starten på dagen bestämde jag mig för ett energigivande pass pilates! Jag gjorde hela det timmeslånga träningspasset på Blogilates-DVD:n som jag fick i julklapp av min fina lillasyster och om du följer mig på instagram så såg du mitt humör efter passet ... Överlyckligt!! Jag gav allt jag hade idag och det var så grymt tufft att jag nästan började gråta! Min stolthet över mig själv har inte varit så stor på länge. Det händer inte ofta att jag kör så hårt, men när jag väl kommer in på det där nu-ger-vi-hundratio-procent-humöret så går det som smort! 
 
Efter min workout hade jag den där magnifika känslan av att känna mig starkast och bäst i hela världen, som höll mig positiv och glad hela dagen. Det var tricket! Sedan får vi inte glömma en fräsch och god lunch med sallad, avokado, gurka, ris och kyckling också! Att vara hälsosam - supertrick att ta till! 

Relationen mellan oss svenskar & fint väder

 
Världens härligaste vårdag visade sig idag! Himla synd att jag spenderade största delen av min lediga tid till att sitta inne på lektioner ... Jag har i alla fall dragit en slutsats om oss svenskar i Paris idag. Eller tja, alla svenskar egentligen. Det var nämligen så att jag mötte fem andra svenskar vid olika tidpunkter under dagen och alla konversationer började ungefär så här: "Hejhej! Hur är det? ... Jo tack, det är bra med mig också - det är ju så fint väder!!". Fint väder är helt enkelt lika med glatt humör för oss svenskar! 
 
Jag skrattade när jag insåg att alla konversationer hade börjat nästan exakt likadant. Det är så svenskt att - för det första - prata om vädret. Alltid ett säkert samtalsämne som alla kan relatera till. En ursäkt att deppa om det regnar, och en anledning till att vara glad (och äta glass) om det är varmt! För det andra finner jag det svenskt att verkligen ärligt uppskatta ljus och värme - för i Sverige har vi inte så mycket av den varan. Så vi svenskar i Paris står upp för alla er svenskar där hemma, och njuter av det så mycket vi bara kan!  
 
 
Min kamera tiggde om att bli medtagen ut i ljuset och den nittongradiga värmen, så när jag skulle hämta barnen knäppte jag några få foton på vägen dit, i eftermiddagssolen. Dessa uppiggande bilder kan behövas, tänkte jag, eftersom det ska bli regn här de kommande tre dagarna! Ser du förresten att det har börjat komma gröna löv på vissa träd?! Jag gick genom en allé som hade massor och var så förtjust att jag bara ville dansa runt som en Disneyprinsessa bland det gröna! 
 
RECEPT: 
Ta en hel person (svensk) och doppa i en gnutta solsken eller Fint Väder. Låt vila i minst fem minuter och humöret kommer stiga i hög hastighet. Resultat: en glad svensk. Effekten varar vanligtvis i flera timmar. Varning: vissa exemplar av svenskar kan vid hög exponering av Fint Väder uppleva starka känsloförändringar och få impulser att exempelvis gapskratta, hoppa runt, dansa omkring och i övrigt uppnå ansenliga nivåer av positivitet! 
 

Vardagligt från Pari'

 
Idag har det varit mestadels härligt väder i Pari' (som fransoserna uttalar det) och jag fick en impuls att ta med videokameran till jobbet. Jag filmade barnen och Diana i parken, gjorde lite videobloggsaktigt m.m. Jag ska försöka filma lite vardagliga delar av mitt liv och sedan klippa ihop till en video! Så jag återkommer med rörliga bilder när jag har filmat lite mer - tills dess är här ovan två stillastående bilder som togs automatiskt av videokameran under tiden som den filmade.
 
Och för att svara på din fråga: ja, det är så varmt att jag kan gå i endast tunn kofta (stundtals)! Nice, eller hur?! 
 
Men på tal om videor så är här ett franskt komediklipp som inte har med någonting att göra, men som fick mig att skratta högt. (Inget tal använt, så det är roligt på alla språk!) 


Om livet som är vackert och rörigt

 
Jag är en visuell person, så här får ni en bild som beskriver mitt sinnelag just nu: ljust och blommigt vackert egentligen, men en himla röra. Jag är pigg i huvudet och vill skriva, men trött i kroppen, fast utan någon ro till att gå och lägga mig. Nyss satt jag med franskläxorna, som var intressanta men svåra och ansträngande. Egentligen är jag mätt, men har ett fruktansvärt sötsug. Idag planerade jag och drömde om framtiden (antagningen till högskola/universitet hösten 2014 är öppen!) med Diana, men kunde inte sluta grubbla på om jag gör rätt val. Jag tänker på alla bra saker i min vardag, men ändå kan jag inte sluta fokusera på småsakerna som stör mig.
 
Alltså, sammanfattning av livet: fint egentligen, men en himla röra stundtals.

En grundläggande lycka

 
På sistone har jag kommit in i en underlig sinnesstämning bestående av komplett lugn och nöjdhet. En slags grundläggande lycka, som en vän kallade det. Vardagligt sett känner jag mig inte hela tiden överdrivet superglad som jag kan vara i speciella situationer när jag har vänner som hälsar på eller upplever något nytt. Nej, det jag upplever är en slags mentalitet då jag ser på mitt vardagsliv och helt enkelt känner mig nöjd. Jag märker att franskan har avancerat betydelsefullt, jag har så kul med mina fina vänner på fritiden och med min värdfamilj på arbetstid, och jag trivs i Paris. Det känns bara som att allt flyter på precis som det borde. Det är inte alltid ultramegasuperfantastiskt, utan bara en fin bas att stå på.
 
Som den här helt alldagliga måndagen till exempel. Jag tog med lillkillen till hans dagmamma på morgonen och sjöng sånger för honom i vagnen (vilket jag älskar att göra), sedan ringde hem till Sverige och pratade med min lillasyster (delade pepptalk och motivation) och spenderade några timmar i skolan med att öva på hör- och läsförståelse (som jag ser långsamt har förbättrats). Enkla småsaker som jag är helt van vid, men som jag ändå kan se ur en positiv synvinkel och njuta av. Det är ett av det enklaste sätten att bli lycklig på: att hitta strimman av guld i vardagen. 
 
Jag idag. En sådan där vardagsbild som jag kan se tillbaka på i framtiden och tänka "Åh, där har jag gått tusen gånger!" 

Kom så går vi på marknad!

 
Idag har jag varit très française och varit och handlat på marknaden! Eller j'ai fait les courses, som man säger på franska. På lördagsförmiddagar är det nämligen så att många fransoser går till den lokala marknaden och handlar sina färskvaror för den kommande veckan. Det är vanligtvis frukt, grönsaker, kött, fisk och ost som gäller. Man går exempelvis till köttståndet och säger att man vill ha två skivor skinka, en kycklingfilé osv. Jag handlade dock inte till den kommande veckan, utan jag var där med min vän Malin och köpte mat till dagens kommande picknick! Samtidigt vandrade vi omkring och tittade på allt intresserat och kände oss franska i lördagsrushen. 
 
 
Marknaden vi var på hette Marché de Maubert och låg i närheten av Saint-Germain-des-Prés. Vi köpte bland annat en Saint-Félicien-ost hos ostförsäljaren. (I Frankrike kan man inte bara säga att man har "köpt ost", utan man måste precisera vilken slags ost man har köpt, haha!) 
 
Man kunde även köpa blommor på marknaden! Förmodligen mitt favoritstånd av alla! Rosor, tulpaner, påskliljor, buketter ... Jag fick verkligen lust att köpa en vårbukett! 
 
Det närliggande boulangeriet (bageriet) blev ett av de sista stoppen, där vi köpte en baguette och en konditoriefterrätt (en Paris Brest) att dela med de andra tjejerna!  
 
 Jardin du Luxembourg, trädgården där vår picknick skulle äga rum, började visa tecken på vår med planterade blommor lite överallt och ibland gröna lövknoppar på träden! Jag och Malin promenerade runt ett tag och beundrade trädgården medan vi babblade på franska om allt möjligt, innan vi mötte upp de andra tjejerna. 
 
 
Tillsammans med vår klasskompis Nathalie och hennes vän Magdalena så slog vi oss ner på gräset och hade vår picknick! Det var riktigt mysigt! Solskenet tenderade tyvärr att undvika oss, och det var inte fullt så varmt som det har varit den senaste veckan, men med 15-16 grader klarade vi oss allt utan att frysa! Vi var inte ensamma om den här idén, för parken var full av picknickande fransoser som hade allt från baguettepicknick till hämtmat-från-McDonalds-picknick! 
 
 
En typisk fransk au pair-picknick ser i alla fall ut så här: baguetter, ost och frukt! Och efterrätt så klart! Uppe till höger i bild skymtas vår Paris Brest-bakelse, som var helt okej men ingen favorit för min del, och de andra tjejerna hade köpt macaroner, mums! Malin var smart nog att ha tagit med sig en scarf/filt att sitta på, och de andra två hade köpt plastknivar för att skära osten med. Vad med kan man behöva? Det var en jättetrevlig lördagspicknick, och min första för säsongen! 

Skavsår och kramar fyllda med kärlek

 
Just nu sitter jag i min värdfamiljs lägenhet och tittar på mina röda skavsår som jag fått från mina enormt fina svarta ballerinaskor som jag köpte på vinterrean. Idag är mitt andra försök att "gå in dem" men jag lyckades bara riva upp mina nyläkta sår från förra helgen, haha. Det lustiga är att jag får så ont av att ha på mig dem, men ändå kan jag inte sluta älska dem! I have faith, det kommer att gå att bära dem så småninom! När introducerade jag denna "utseende framför bekvämlighet"-attityden i mitt liv...? 
 
Min värdpappa kom precis hem och pratar för tillfället i telefon med sitt jobb. Doktorprat på franska. Jag älskar att lyssna på sådant, trots att jag knappt förstår vartannat ord. Det matar min egen läkardröm! 
 
Snart ska jag bege mig iväg och hämta barnen. Åh, det är så härligt på torsdagar och fredagar när jag hämtar Adrien från hans dagmamma - för han blir så himla glad att se mig! Igår var han extra glad. När han såg mig ropade han "Vitoja!!" (Viktoria) och sprang fram för att krama mig. När kramen var slut så lutade han sig tillbaka lite medan jag pratade med dagmamman, och så kollade han på mig igen och sa "Vitoja!" glatt och gav mig ännu en stor kram! Detta upprepade han fem gånger, jag överdriver inte! Mitt hjärta fylldes av glädje och kärlek! Vissa dagar är det den bästa stunden på hela dagen när jag får hälsa på Adrien! 
 
Trevlig helg alla glada! ♥

Magisk vårdag i parken

 
Det är helt galet, det är som svensk senvår eller tidig sommar här! Varmt och fantastiskt! Jag önskar att jag kunde visa dig i mer än ord och bilder, men du får helt enkelt tro mig. Den här onsdagen, när jag tar hand om barnen hela dagen, så hade jag och Diana bestämt oss för att ta med kameran till parken på förmiddagen. Då är båda våra stora killar på tennislektion så vi leker bara med de små barnen. Nyligen har ett körsbärsträd slagit ut i parken som är fantastiskt fint, så på förmiddagen hade vi en liten fotografering med småbarnen Héloïse och Adrien (och oss själva, haha) och det blev massor av fina bilder, kolla in!  
 
 
Adrien var faktiskt förvånansvärt villig att vara med på kort! När han såg kameran så sa han "Vitoja! Foto!" och höll ut armarna för att jag skulle bära honom, haha! Jag höll honom och han fick plocka några blommor från trädet medan Diana fotade, det blev massor av gulliga bilder. Vi ser så söta ut ihop, jag och Adrien, med våra smårunda ansikten och ljusbruna hår! Fast även om han gillar att vara med på foto så är han inte så förtjust i att kolla in i kameran, haha! 
 
 
Jag blir alldeles bubblig, glad och varm i hela kroppen när jag får se resultatet efter en härlig fotografering! Precis den känslan har jag nu! Vilken härlig förmiddag det har varit, att fota i parken, umgås med min fina vän Diana och bara ta hand om de gulliga tvååringarna! 
 
Många soliga kramar från Viktoria på Viktoria-dagen! 

Place Vendôme

 
Place Vendôme är av de fem "kungliga platserna" som jag nämnt förut (platser tillägnade någon gammal kung i Frankrike), där ovanstående höga staty av kungen är placerad i mitten. Det här torget tror jag inte att jag har visat förut, men det är i alla fall en plats där några av de allra största företagen inom mode har butiker. Jag gick förbi här häromdagen när jag vandrade på modegatan Rue Saint-Honoré och insåg att torget var rätt fint i solskenet! 
 
Fotar bästa slogan någonsin påkommen. 
 
 
Även om jag inte är någon modefantast så tyckte jag om att vandra omkring på detta torg och observera den gamla arkitekturen. Jag fick syn på en förvånad eller rädd gubbe ovanför fönstret och undrar hur man skulle kunna komma på idéen att placera ett sådant ansikte på en vägg. För att lära folk respekt mot kungen? För att det är estetiskt spännande? Sådant går jag och funderar på när jag är ute och fotopromenerar ... 

Konstkritiker idag

 
De senaste dagarna har, för ovanlighetens skull, mina glasögon fått pryda mitt ansikte. Jag är inte speciellt förtjust i dem, men eftersom jag har haft en lätt ögoninfektion så har jag undvikt linser och smink. Idag när jag skulle till skolan så tänkte jag "Om jag inte kan ha varken linser eller smink så får jag i alla fall fixa håret och sätta på mig snygga kläder för att få någon slags självförtroendeboost". Det blev en svart kavaj som jag kände mig sofistikerad i.
 
När jag kom till skolan informerade en av mina klasskompisar mig att jag hade den perfekta utstyrseln, för vi skulle alla vara konstkritiker under lektionen! Jag såg ganska intellektuell ut faktiskt, lite ut som en muséevärd, haha. Det gör inget, det gillar vi! Tyvärr kritiserade jag inte Monets vackra bild lika bra som en konstvetare skulle ha gjort (till att börja med älskade jag bilden men hade i uppgift att tycka illa om den) men det var i alla fall kul att göra något annorlunda på fransklektionen. Jag tycker om att känna mig lite kulturell ibland - speciellt i en kulturstad som denna! 
 
Intellektuella konstfraser 
Cette oeuvre a été réalisée par ... Detta verk skapades av ... 
Ce tableau représente ... Denna tavla föreställer ... 
L'oeil est attiré par ... Ögat dras till ... 
En regardant de plus près, on voit ... Om man tittar närmare ser man ... 

How does it happen, that the rose unfolds?

 
God morgon, solstrålar! (Om ni är glada menar jag med er, annars får min hälsning gå till strålarna som värmer Paris även denna måndag). Jag börjar dagen med med ett Victor Hugo-quote, eftersom jag snart ska bege mig till Avenue Victor Hugo, på vägen till skolan. Det känns som att denna måndag kommer bli en bra en! Jag och alla mina au pair-kompisar i Paris lägger bara upp en massa våriga bilder på Instagram, bloggar och Facebook - allt från blommor till helgens picknickar till solljus - som gör mig så glad, så jag bara fortsätter. Här är några rosiga bilder jag tog när jag promenerade på gatan Rue Saint-Honoré igår. Nästa stopp: cours de français (franskalektioner)! Ha en bra vecka! 

Magnifique

 
Vilken dröm. Om du är en sådan som förtrollas av fotografi, blommor och Paris så håller jag tummarna för att jag ska lyckas svepa bort dig en minut eller två i det här inlägget. 
 

Vädret var kort och gott fantastiskt i Världens Vackraste Stad igår med 17°C och vårvärme! 
 
Igår eftermiddag var jag ute och strosade, jag var på jakt. Jag hade sett de här vackra bilderna och bestämde mig för att försöka leta upp platsen där körsbärsträdet fanns. Det tog lite tid. Nu i efterhand inser jag att det var ett foto på en gatuskylt ... Haha, det är lätt att vara efterklok! Nåja, lyckan var i alla fall större när jag väl hittade det på det här sättet, efter att ha letat länge och väl, än om jag skulle ha använt en karta! 
 
Åh, så vackra körsbärsblommorna var! Jag tog foto efter foto efter foto och tänkte för mig själv att "just den här blomman har jag inte tagit kort på än!" och "vad annorlunda det ser ut från den här synvinkeln!". Är du fotofantast som jag hade du också sett det. Trots att varje foto är unikt har jag fått begränsa mig för att inte lägga upp allt för många blombilder, haha. Jag hade bra roligt när jag redigerade dem på olika sätt i Photoshop, och är så glad över att visa dem! 
 
Jag lockade håret som en liten lördagslyx åt mitt ego, satte på mig solbrillorna av samma anledning (och för att det var strålande solsken så klart!) och promenerade i min lättaste jacka med kameran som sällskap! 
 
Vissa blommor blommade i solen, i mängder ... 
 

... medan andra blommade i skuggan, i sin ensamhet. 


Den här gula blommorna fick jag syn på i parken Champ de Mars och jag underhölls riktigt av dem för jag tyckte att de såg ut som gula bollar som kastades omkring. Så jag var tvungen att ta ett kort. Det är lite min livsfilosofi. När något är lite extra roligt/fint/konstigt - ta ett kort! 
 
Än är det ganska kalt som ni ser, med mycket tomma träd ... 

Det kryllade av folk på gatorna och i parkerna denna lördagseftermiddag, både av fransoser och (när jag närmade mig Eiffeltornet) turister. Det var riktigt länge sedan jag hörde så mycket engelska, vilket gjorde mig glad, för det påminde mig om den spännande första tiden i Paris förra sommaren, när jag mest vandrade omkring och beundrade på turistiga ställen, då jag hörde massor av engelska. Dessutom beundrar jag i hemlighet alla amerikanska turister, för jag tänker mig att alla har som dröm att åka till Paris, och det är så långt för dem att åka - och de lyckades med sin dröm! Hopplös romantiker, ja hej ...
 
Dessutom hörde jag en gång två svenskar! Jag gick med ryggen mot Eiffeltornet och mötte två svenskar, en tjej och en kille, som svängde runt ett hörn och fick syn på Eiffeltornet för första gången på nära håll. Jag gissar att det var första gången, för medan vi passerade varandra hörde jag tjejen säga "Vad brunt det är!" lite förvånat medan hon tittade upp på tornet. Jag vände mig om reflexivt av förvåningen att höra svenska, men då var de redan en bit bort på den fulla gatan. Synd, annars hade jag gärna pratat med dem! Det är så ovanligt att höra svenska på gatorna för mig! 
 
Romance in Paris ... What a dream! 
 
 
En så fin promenad på en sådan fin dag! Efter den här upplevelsen har jag insett en sak. Hittills har sommaren varit min favoritårstid i Paris, sedan kom hösten och var trevlig och vintern var inte illa ... Men våren kommer absolut bli min favorit!! Tänk när alla löv, blommor och grönska slår ut, värmen kommer för att stanna och man kan börja ha picknick ute igen ... Ja, det kommer verkligen bli toppen! 
 

Beautiful moments from last week-end

Moment #1: Stod i ett regnigt Montmartre tillsammans med Karin och Katarina, där vi turades om att hålla paraplyer över varandra när vi fotade en magisk parisvy genom ett staket. 
 
 
Moment #2: Vandrade runt i Marais på söndagseftermiddagen med tjejerna och stannade och lyssnade på ett underbart jazzband som spelade quickstepmusik. 
 
 
Moment #3: Efter att ha letat mig min väg genom halva Marais för att hitta tillbaka till mitt favoritställe för frozen yoghurt, så kunde jag äntligen njuta av en tillsammans med Diana, Karin och Katarina. 
 
 
Moment #4: Söndagkväll framför ett glittrande Eiffeltorn, sista kvällen med tjejerna på besök. Varje gång jag ser tornet gnistra känns det som att jag är fångad i en stulen stund, i en dröm och jag är absolut förtrollad. (Bilden på mig & Katarina är tagen av Karin Wallström). 
 
 
Moment #5: Runt om trädgården Jardin du Palais Royal fann jag och Katarina på måndagseftermiddagen små dyra och underbara vintagebutiker. En var så fin och chic: La Petite Robe Noire (Den lilla svarta klänningen) och i skyltfönstret fanns massor av underbara, klassiska svarta klänningar! Fashion heaven. 
 
 
Moment #6: Vi fann denna vackra röra av böcker på Galerie Vivienne och tog skydd från regnet inne i gallerian. Följande bilder är tagna från en gammal bokhandel inne i gallerian, med så otroligt mycket böcker ... 
 

Skylt till en gammal bokhandel, grundad 1826, där man kan köpa och sälja böcker. 

Katarina letar böcker bland tusentals. Det var rum efter rum ... 
 

Böcker och en jordglob. Litteratur och resande. Drömmar och åter fler drömmar. 
 

Fredag, fy vad härligt!

 
Hej från ett vårigt Paris! Idag mår jag bättre och har inte feber längre, så på eftermiddagen tog jag och Diana en kort promenad till parken dit vi går med våra värdbarn och slog oss ner i solskenet. Parken ligger precis bredvid ett universitet, så det satt massor av ungdomar i gäng på gräsen och åt lunch, spelade kort, pratade och solade. Det fick mig att tänka tillbaka på härliga gymnasietider. De där sista månaderna innan studenten när man var så tajta med sina vänner och bara njöt av varandras sällskap för att man visste att det snart skulle ta slut ... 
 
 
I alla fall, jag och Diana satt och pratade på en bänk, planerande inför framtiden och skrattade på det där sättet som goda vänner gör. I solen blev det så varmt att vi tog av oss jackorna. Jag hade på mig solglasögonen, för första gången igår. Det kändes helt enkelt fantastiskt. Till slut gick dock solen i moln, då studenterna från universitetet drog sig iväg och även vi också ... men först tog vi några få vårbilder! Nu ska jag snart dra mig iväg och hämta barnen. Sedan är det helg!  

Vårblommor och febertrubbel

 
Det känns fruktansvärt nedrigt att vara hemma och vara febersjuk när vädret är toppen här! Solen skiner på gatorna och färgar byggnaderna ljusgula istället för lätt gråa, det luktar vår där grönskan håller på att slå ut ... Speciellt fint är det vid lekplatsen dit jag brukar gå med barnen, för där har två träd slagit ut - inte med löv, utan med vita och rosa blommor! Istället för att njuta av det väntar jag på bättre tider, vilar i min säng och håller tummarna för att febern ska försvinna snart. 
 
Lilla Adrien, 2,5 år, var så söt igår morse när jag tog hand om honom. Jag var redan då lite sjuk och tänkte hålla mig på avstånd. Vi lade ett pussel och när jag gav honom en bit som han letade efter så sa han glatt "Merci Viktoria! Bisous!" (Tack, Viktoria! Kindpuss!) och lutade sig fram för att ge mig en bisous. Ledsamt nog lutade jag mig bakåt och sa att han inte fick ge mig någon puss eftersom jag var sjuk. Då sa han "Oh ... Câlin!" (Kram!) istället och öppnade armarna brett för att ge mig en kram, fortfarande med ett stort leende på läpparna. Det var hjärtkrossande att säga nej till det också! Slutligen så gav han upp och fortsatte att lägga sitt pussel medan jag satt där och var smått deppig över att inte få krama min sötaste 2-åring! 
 
 
Nåja, här kommer lite vårblomsbilder som jag tog med Katarina i trädgården Jardin du Palais Royal i måndags! 
 

Musée d'Orsay

 
Ett stopp på vägen tillsammans med mina svenska kumpaner var Musée d'Orsay! Lite kulturella får man ju ta och vara om man nu ska besöka Paris! Detta museum är en före detta tågstation och har sin arkitekturstil kvar, vilket jag tyckte var riktigt snyggt. Den stora klockan ovanför ingången var riktigt ståtlig! 
 
Vad ni är på gott humör, Karin och Katarina, trots att vi stått upp tidigt på morgonen för att slippa köa länge. Men akta er, för bakom er är det förbjudet att fota, ha ryggsäck, ha mobil, äta och peka ... Vänta, peka?! Det trodde vi i alla fall när vi såg skylten, tills vi förstod att det betydde att inte röra. Oj, vad vi (på skoj) skällde ut varandra när någon av oss råkade peka efter det, haha!
 
Den impressionistiska konsten är inte riktigt min grej, utan jag kollade mest på arkitekturen och fotade på de få ställen där det var tillåtet. 
 
Att fota lite galet är vår grej, haha! Vi alla tre gillade den här katten i stövlar och vi gick Gustave Doré-utställningen TVÅ GÅNGER för att leta efter den, men vi hittade den inte! 
Nåja, det känns bra att ha besökt Musée d'Orsay, även om jag inte är så mycket för målad konst (fotad konst är min melodi). Dessutom är det ju gratis för alla EU-bor under 26 år, hihi. Det får man ju njuta av! 

Paris, mon amour!

Busiga tjejer som väntar på RER-tåget. Foto: Katarina Merlander

Det är fantastiskt att ha vänner som hälsar på mig här i Paris. Vilken rolig helg jag har haft tillsammans med Karin och Katarina! Vi har sett och gjort hur mycket som helst, och skrattat en hel del på vägen. I lördags bestämde vi oss för att åka till följande sevärdhet. (Kan du lista ut vilken det är ...?) 
 
Just det, katedralen Notre Dame! Vi gjorde besöket genomförligt: började med att besöka kryptan under jord (kändes som ett museum där man kollade på massa nedrivna väggar), sedan gick vi in i själva kyrkan och slutligen klättrade vi upp några hundra trappsteg i toppen! Ska man turista så ska man göra det ordentligt! Kyrkan var prydd av en massa vackra, färgade fönster, som enligt min åsikt var det vackraste där inne. 
 
Katarina och Karin i den lugna stämningen. (Och ja, vi körde alla tre på joggingskor under dagen. På det sättet var vi lika turistiga alla tre - speciellt när vi hade framme våra kameror!) 
 
Väl uppe i tornet väntade oss vackra vyer. Oja, jag älskar utsikter. Det har var en lagom höjd också - jag gillar när man kan se en bra bit, men ändå kan betrakta det som är under en utan att behöva kisa för att det är för långt bort! (Som man till exempel behövde i Eiffeltornet ...!) 
 

En liten park på andra sidan Seinen. Den höga, svarta byggnaden är Tour Montparnasse. 

Fototokarna i oss var framme allihopa. 
 
Glada var vi så klart! Fotot till vänster är taget av Katarina! 

Du trodde väl inte att jag hade glömt att ta med en bild på Eiffeltornet? Åh, detta vackra monument...! Att jag aldrig tröttnar! Tornet blev lite svagt på den här bilden för att solen var framme över den delen av Paris just då, men inte över vår ... Ändå är jag riktigt förälskad i detta foto! 
 
Photo craziness! Älskar denna bild av Katarina! 
 
Mmm, tröttnar vi någonsin på Parisbilder? Jag hoppas att ni inte gör det, för glöm att jag kommer göra det! 
 

Heja mormor, heja farmor!

 
På en promenad i le Marais denna söndagseftermiddag tillsammans med mina tre vänner Katarina, Karin och Diana mötte vi en massa människor som gick omkring med kärleksfulla skyltar. På dessa stod det "I ♥ ma grand-mère", vilket betyder "Jag älskar min mormor/farmor". Då kom jag på att det är la fête de grands-mères idag, vilket är ungefär som morsdag eller farsdag fast för mor- och farmödrar! Vi gick förbi en hall där det var något stort firande och familjer kunde gå och göra aktiviteter för att fira sina grandmothers! Bland annat fanns det provsmakning av sötsaker, barnen kunde göra kort och baka presenter m.m. Dessutom var det en liten salsalektion som man kunde delta i - vilket jag och Diana gjorde under en låt, haha! Jag tror dock inte att firandet av denna dag är jättestort här i Frankrike, för när jag pratade med mina värdbarns mormor så berättade hon att hon inte ens visste att dagen fanns! 
 
I denna mor- och farmorsdags ära så skulle jag i alla fall vilja skicka en stor kram till min egen mormor! Tack för att du är en sådan supermormor som stickar mysiga strumpor, alltid bjuder på fika och fortfarande håller igång kroppen med promenader och träning! Du är en inspirationskälla! (Jajamän, hon läser min blogg - visst är hon cool!).

Härligaste blondinduon på besök

 
Låt mig presentera de två grymma tjejerna Katarina och Karin som är här och hälsar på mig den här helgen! Det är så kul att jag har gått och lagt mig med huvudvärk på kvällen för att vi har skrattat så mycket! Alla tre är fotografnördar och vi har turistat hela dagen - alltid med kamerorna i beredskap. Jag och Katarina (som också är au pair i Frankrike!) har pratat franska hela tiden bara för att reta Karin, moahaha ... Nejdå, vi försöker att hålla det på en lagom nivå: så där gulligt småirriterande. Jag ska visa en massa fina bilder som jag har tagit så fort jag har tid att redigera dem, men tills dess får det bara bli den här söta bilden på Karin och Katarina uppe i Notre Dame! 

RSS 2.0