Första advent äro kommen

 
Glad första advent på dig! Jag har haft en strålande och minitiuöst planerad helg och har njutit varenda minut av den. Alla tankar på plugg eller problem har varit komplett utsuddade och istället ersatta av härliga julkänslor och trevligt sällskap. Det är skönt att ha sådana stunder ibland, där man bara kan släppa på allt. Jag har verkligen njutit av livet till max den här helgen och känt mig så lyckligt lottad över att vara levande! 
 
 
På lördagen anlände det här charmtrollet, min supersyster Veronika, och vi hade adventsmys med te och tända ljus under eftermiddagen medan det började mörkna. Sedan gjorde vi en liten tour of Göteborg city för att kolla in julbelysningarna och få oss en promenad: vi beundrade Liseberg utifrån, vandrade bort till avenyn och fortsatte längs denna för att slutligen ta ett varv på Nordstan. Avslutningsvis firade vi min klasskompis Therese på hennes 25-årsfest! 
 
 
Adventsmorgonen därpå gick fort och jag släppte av Veronika på centralstationen då hon skulle iväg på vidare upptåg. Själv hoppade jag in i en bil tillsammans med ett gäng kompisar och åkte till Gunnebo Slotts julmarknad. 
 
 
Efter att ha bott ett år i Frankrike så använder jag inte ordet "slott" allt för lätt. Gunnebo mötte inte riktigt kriterierna, även hela området säkert är fint på sommaren i grönhetens glans. I vilket fall var det trevligt att vandra omkring på deras marknad i sällskap med Diana, Alexa, Anniina och Mattias, och provsmaka på allt som erbjöds! 
 
 Jag älskar halvmisslyckade selfies som lockar fram de där leendena. När vi vandrat och shoppat klart på marknaden tog vi oss tillbaka till Göteborg, till en mysig thairestaurang. Hela kvällen avslutades på ... 
 
 ... ett ställe där alldeles för många bilder togs för att INTE kunna ge det ett helt eget inlägg! Kommer snart till en dator nära dig! 
 

En dag kvar innan en magisk helg väntar!

Hela veckan har jag varit fullt upptagen med två fördjupningsuppgifter som båda har deadline den här veckan. De senaste två dagarna har vi inte ens haft lektioner för att kunna lägga tillräckligt med tid på dem. NU ÄR BÅDA ÄNTLIGEN KLARA!!! Eller ja, jag ska hålla ett muntligt föredrag imorgon eftermiddag (som jag nu har lärt mig), men efter det är hela den här skolveckan klar och den härliga helgen väntar! Mitt schema är helt fullbokat och jag ska hitta på massor med spännande och roliga grejer, kan knappt vänta!! 
 
Fredag: Umgås med Diana på eftermiddagen och på kvällen blir det fest! 
Lördag: Min kära syster kommer på besök och vi ska julshoppa och på kvällen blir det födelsedagskalas! 
Söndag: Första advent! Julmarknad på Gunnebo Slott + Jul på Liseberg!!  
 
Om det inte är en magisk helg så vet jag inte vad som är...! ♥

Paristips i decembertider

Avenue des Champs-Élysées - december 2013
 
Pari' - Paris - Päris. 
Du hörde inte det här men jag uttalade precis ordet Paris på franska, svenska och engelska. Det mest naturliga sättet för mig att säga det på är absolut franska. Det klingar helt perfekt och kopplar mina tankar till tusen minnen och känslor. Därefter har jag sagt Paris ytterst många gånger på svenska, så det låter också bra. Att uttala det på engelska låter dock underligt och felplacerat i munnen jämfört med de andra. Paris har ingenting med engelska att göra. Jag pratade mycket sällan engelska och hörde det inte alls ofta heller. Förutom när jag var på turistiga ställen, men där hörde man å andra sidan många andra språk också. Vanligtvis var allt bara français ... partout, partout. 
 
På senaste tiden har jag försökt komma i kontakt med franska språket så mycket som möjligt. Jag lyssnar på franska podcasts, läser en underhållande fransk bok (Demain j'arrête!) på kvällen och på spårvagnen, skriver små texter på franska och pratar så mycket franska med Diana som vi båda orkar med. Dessutom har jag inte kunnat låta bli att säga små, enkla ord som "Bonjour" och "Au revoir" till mina andra, icke-fransktalande kompisar också, haha. Jag hoppas att de inte stör sig på det. Det är så enkelt som att den franska delen av mig själv känns närmare när jag gör det. 
 
 
Le Procope - Café i 6:e arrondissementet - julpyntat, november 2013
 
Eftersom Paris dominerar mina tankar idag så visar jag här två bilder från när jag var där förra året, då Paris var min stad och den var julpyntad. Det var magiskt. Fina julbelysningar på de större avenyerna och i vissa småbutikers och restaurangers fönster ... Även avslutar jag med att tipsa om tre saker man borde göra i Paris om man åker dit i december (vilket är enormt mysigt att göra!). 
 
 
PARISTIPS I DECEMBERTIDER
  1. Gå på julmarknaden på Champs-Élysées. En av höjdpunkterna under mitt Parisår. Det luktade underbart från alla stånd med varma drycker och sötsaker, skridskobanan var toppenkul att glida runt på, julmusik lät överallt, parisehjulet på Concorde lyste och glittrade i mörkret ... (Dessutom har jag fått två presenter från kompisar därifrån, en ljushållare och ett ljus som jag älskar! ♥) 
  2. Varm choklad på ett mysigt, exklusivt café som Angelina eller Le Procope
  3. Kika in dekorationerna på Galeries Lafyette. En butik har varje år huvudansvaret för den stora julgranen i det högklassiga varuhuset samt skyltfönsterdekorationerna, brukar vara kreativt och festligt! Samt är det värt att ta en titt på Printemps (varuhuset bredvid) och deras dekorationer också, när man ändå är i området och är på beundranshumör. 
 

Det är ju nästan advent så ...

 
Ikväll är myfaktorn i mitt rum är lika hög som impact faktorn på min originalartikel! Förlåt, forskarskämt. Jag vet, vem trodde att jag skulle börja med sådana?! Det jag ville få fram var att jag sitter hemma hos mig en sådan här härlig måndagskväll och avnjuter en kopp te i ny julpyntad tillvaro! Jag var hemma hos min familj på ett kort besök i helgen och passade på att ta med mig några väl utvalda juldekorationer tillbaka till Göteborg. Med en touch av vintriga ljushållare, några röda julkulor, en liten tomte och min adventsljusstake så är det nästan ett nöje att sitta här vid skrivbordet och läsa invecklade forskningsartiklar om Alzheimer's! Ha det mysigt värre, mes amis! 

Prinsessa på bal? Glöm det!

 
Vissa kvällar kan man känna sig som en prinsessa på bal, och bara segla fram längs golvet tillsammans med en danspartner i perfekt takt till musiken. En sådan kväll hade jag inte i fredags. Dock hade jag det riktigt roligt ändå när jag var iväg på 10-danskväll tillsammans med min finaste Diana på hennes dansskola! En lite ovanlig utekväll så att säga. Jag satt och beundrade när dansparen delvis flög runt i cha cha, quickstep och jive - och delvis gled omkring i vals, rumba och foxtrot. 
 
Själv kan jag bara några få steg i de flesta danser efter lektionerna jag tog i Paris, och efter det som Diana har lärt mig, så jag förväntade mig att sitta där hela kvällen och säga "Nej, tyvärr, jag kan inte den här dansen!" när jag blev uppbjuden. Vilket jag också gjorde - men ingen av killarna som bjöd upp mig tog ett nej! De sa bara "Jag lär dig!" eller "Vi provar ändå!" och jag hade en så himla kul kväll när jag mestadels stapplade omkring - men lärde mig massor! Att dansa är underbart!!! 

10 saker du kanske inte inte visste om mig

 
 
Min vän Emelie Blad var nyfiken på att höra svaren på följande frågor, vilka jag självklart ska besvara! 
 
Vad var din favoritlek som barn?
Den lek jag minns bäst att jag lekte var ett busigt påhitt som jag lekte på lågstadiet tillsammans med mina två bästa vänner. Det hette "leka små" och gick ut på att vi låtsades vara endast någon centimeter höga och att vi hoppade runt bland människovärlden och såg allt ur grodperspektiv. 

Hur många gånger har du nyst i rad?
Tro det eller ej, men min mest imponerade siffra är troligen hela 6 gånger! Inget världsrekordvinnande kanske, men ack så stolt jag är ändå! 

Vad är det dummaste du gjort när du var liten?
Ett av mina dummaste ser jag numera som ett av de roligaste. I kyrkan sitter tvååriga jag och mamma långt bak på ett dop. Jag har fått lite kritor och papper för att måla som underhållning eftersom jag hade svårt att hålla tyst och sitta still. När det är tyst i kyrkan reser jag mig upp på bänken och ropar så att alla hör: "Titta pästen, vad Toja har målat!" 
(Pästen = prästen, Toja = Viktoria). Alla skrattade, gissa om mamma blev generad! 

Favoritglass?
En favorit som har suttit i ända sedan jag var liten och åkte till kusten för att äta Pipersglass med släkten är faktiskt blåbärssmak! Men päron ligger mig också varmt om hjärtat. 

Var utspelade sig din första kyss?
På ett Halloween-party där jag var utklädd till indianflicka! 

Ditt lustigaste smeknamn?
Jag gillar att bli kallad Hallon, men det lustigaste måste nog vara Chinchallad! (Jag och mina läkarstudentsvänner hittade på smeknamn till varandra som var ett djur + frukt/grönsak. Så jag blev chinchilla + sallad ...) 

Vad kan du inte leva utan?
Kramar. Om jag inte får min dagliga dos blir jag som förbytt! 

Vad tycker du mest om, med dig själv?
Min glädje och positivitet - den är guld värd. Jag skulle aldrig vilja förändra något som har gett mig så mycket fina stunder, goda vänner och fantastiska möjligheter i livet. 

Bästa klädbutiken, och varför!
Jag är ett stort fan av den engelska klädbutiken New Look som jag fann i Paris. Motivering: den blandar mina absoluta favoritstilar: sött och gulligt tillsammans med klassiskt uppklätt och stilrent! 

Vad tycker du om mig (Emelie Blad)?
Emelie, du är en av de mest unika och spännande människorna jag har träffat på i hela mitt liv. Du har ett mod av stål, ett stort hjärta och du vet hur man tar tillvara på livet på bästa möjliga sätt. Att kramas och trösta är du enormt bra på. Jag inspireras stort av dig - du är en av mina förebilder i livet! Bisous till dig! ♥ 
 
 

Le Pain Français

 
Viktoria la française est revenue!!! Cette après-midi a vraiment été magnifique. Après avoir bien étudié ce matin, moi et Diana, nous avons finalement trouvé le temps pour aller à la boulangerie/pâtisserie française qui se trouve ici à Göteborg: Le Pain Français! On a profité des chocolats chauds et des pâtisseries delicieuses et on parlé français toute l'après-midi (en appréciant tous les regards curieux sur nous quand les suédois ont entendu que l'on parlait une autre langue!). 
 
Fransyskan Viktoria är tillbaka!!! Den här eftermiddagen har verkligen varit toppen. Efter att ha pluggat hårt på morgonen, fann jag och Diana äntligen tid för att gå till det franska konditoriet som finns här i Göteborg: Le Pain Français! Vi njöt av varm choklad och urgoda bakelser och pratade franska hela eftermiddagen (medan vi uppskattade alla nyfikna blickar på oss från svenskarna när de hörde att vi pratade ett annat språk!) 
 
 
 
Det var jättevackert på insidan, och jag var borta i parisiska drömmar hela eftermiddagen. Eftersom jag och Diana pratade franska när vi kom in började killen i kassan att prata med oss på franska också, vilket bara förbättrade dagdrömmen om att befinna oss i Paris igen! Vi blev så förvånade och glada att vi fortsatte att prata franska med honom, och nämnde inte att vi var svenskor. Han kunde inte lika bra franska som oss, så han märkte inte våra fel i språket, utan antog att vi var fransyskor. J'adore...!! Det var länge sedan jag misstogs för att vara fransyska! 
 
 
 
Det var så mysigt att ta en paus från vårt studentliv och återgå till att vara våra "franska jag" igen. Vi gjorde planer inför vår kommande Parisresa: främst saker vi ska shoppa och saker vi ska äta (vi har ju faktiskt sett de allra flesta monument, plus att det kommer vara kal och tråkig vintermiljö i januari så att se saker kommer inte vara huvudmålet). Självklart planerade vi det viktigaste också: människorna vi ska träffa. Åh, jag längtar massor...! 
 
 

Julbelys i dagsljus

 
I helgen tog jag en superkort promenad i centrum när jag ändå hade vägarna förbi och uppskattade de nyuppsatta julbelysningarna, trots dagsljus. Som in i bänken längtar jag efter den kväll då jag ska ta mig en promenad runt om i Göteborg och titta på alla vackra belysningar och dekorationer i mörkret!
 
Och tänk bara när jag ska gå på jul på Liseberg...! ♥ Varje gång jag passerar hållplatsen Korsvägen på väg till eller från skolan lutar jag mig fram och kikar ut genom spårvagnsfönstret för att beundra det fina Lisebergstornet som har juldekorerats så vackert - som en stor julgran! (Smakprov finns på min instagram: hallonsplace) 
 
 

Oktober - utsikten från Instagram

Trots att många morgnar och kvällar har passerat sedan november anlände vill jag fortfarande sammanfatta min fina oktobermånad. Under denna dracks det en hel del varma, goda drycker - antingen i sällskap med anteckningsbok eller nöjesläsning. 
 
 
Vardagsobservationer är spännande. Ben på en spårvagn och slottliknande centralstation kl. 07.00 på morgonen.
 
 
En mysig resa till min hemstad gjordes tillsammans med min franska favoritprinsessa Diana - där vi en morgon bjöds på fantastisk brunch av min lillasyster! 
 
 
Löven var gula, blev röda, blev bruna, blev frusna. 
 
 
Det pluggades flitigt, glatt och frustrerat - och det blev mer vårdcentralserfarenheter. 
 
 
En spontan promenad här och var med härliga vänner avnjöts, bland annat i mitt favoritområde Haga. 
 
 
Frukostlyx unnade jag mig då och då, till exempel ugnsbakad äpple-kanel-gröt eller yoghurt med blåbärsberg. 
 
 
I september-instagram-sammanfattningen nämnde jag att det var svårt att undvika en och annan selfie. Det visar sig fortfarande i oktober vara svårt. 
 
 
... väldigt svårt. 
 
 
Många fina kvällar har spenderats i min nya, härliga stad. Jag tröttnar aldrig på att vandra omkring på gatorna och upptäcka hur storstaden lever och lyser även i mörker. C'est magnifique. 

Jag har en nattklubb i mitt rum

 
 
Ett sådant ovanligt starkt träningssug har infunnit sig i mig nu på sistone - det är helt underbart!!! För ett tag sedan berättade jag för min fina vän Diana att jag behövde fokusera min energi på något. Hon föreslog träning, vilket jag tyckte var värt att ge en chans. Gissa om det fungerade? Den där genuina, endorfinsprudlande träningsglädjen fann mig. Snarare högg tag mig och skakade mig tills min energi förvandlades till motivation och glädje nästan började rinna ut ur öronen på mig! 
 
Trots att jag idag var stel av träningsvärk från gårdagens styrkepass kunde jag inte låta bli att ta ett härligt danspass på eftermiddagen. Istället för att sätta upp håret i sin vanliga knut bestämde jag mig för att låta det hänga löst för att få riktig partykänsla. Haha, det var så kul! Jag visualiserade att jag och Diana var ute på nattklubb och dansade galet - vi älskar att göra det! 
 
Do what you love and love what you do - träning ska vara roligt!!! 

Och så blev jag lämnad kvar

 
Idag gick jag ännu en gång upp alldeles för tidigt. Men vissa saker är värda att stå upp ur sängen för. Till exempel för att möta sin absolutaste favoritsyster på centralstationen för en kvick visit! Hon fick en varm kram när hon steg av tåget och sedan satt vi på stationen och pratade glatt medan tiden flög iväg. Innan vi visste ordet av hade en timme gått och hon skulle med nästa tåg för en veckas äventyr i Stockholm! 
 
Så många gånger under det senaste året har det var JAG som åkt iväg från vänner och familj - så det var underligt att uppleva den andra sidan av situationen. Att bli lämnad kvar på samma plats och åka hem som om ingenting hänt. Tur att jag får träffa henne igen snart! 
 
Hoppas du får en underbar resa, Veronika!!! ♥
 

Studietakt & tentor på läkarprogrammet

 
 
FRÅGA: Hur är det på läkarprogrammet?
 
SVAR: 
Jag tycker att det är så himla bra. Stormtrivs redan efter några få månader. De flesta av oss läkarstudenter har likheterna att vi är intresserade av människor, kroppen och vård; vi är studiemotiverade och nyfikna. Jag känner att jag är bland många likasinnade, vilket gör att jag känner mig väldigt hemma på universitetet.
 
Naturligtvis är det tufft att plugga, som alltid, men jag tror det blir annorlunda ju mer man specialiserar sig och får välja själv: till exempel tyckte jag att det var roligare att gå på gymnasiet än högstadiet, för att jag hade valt det själv - och nu tycker jag att det är ännu roligare med läkarprogrammet, eftersom jag ännu en gång har smalnat av min utbildning mot det område jag vill jobba med i framtiden! 
 
 
 
 
FRÅGA: Hur är studietakten på läkarprogrammet? Det känns som att man ska sjunka in i ett slags hål där man inte fattar någonting och där man inte har något liv vid sidan av. Hur uppfattar du pluggandet på läkarlinjen? 
 
SVAR: 
Studietakten är ganska hög, men jag tror att med rätt motivation skulle nästan vem som helst klara det. Det handlar mycket om att vara intresserad av det man gör och att hålla ögonen på målet. Hittills har jag ju bara gått några månader, så jag är inte alls skoltrött än, men om 2-3 år kommer det bli tufft, det vet jag. Men jag är så glad varje gång jag får uppleva minsta gnutta av det framtida läkaryrket så jag kommer att kämpa mig igenom de svåra perioderna bara jag lyckas fokusera på det! 
 
Det där med att man inte har tid med något är inte sant. Alla har ett liv vid sidan av plugget, vissa har till och med jobb och tidsupptagande fritidsaktiviteter. Jag tror att det handlar om att ha disciplin och att prioritera. Det är riktigt svårt i början - jag har inte kommit in i det riktigt än - men det hoppas jag kommer med tiden. Hittills har det gått bra ändå! 
 
 
 
 
FRÅGA: Hur ser tentorna ut på läkarprogrammet? Skriver man för hand och hur långt tid har man på sig, hinner man? Vad händer om man inte hinner klart? Hur ser frågorna ut? 
 
SVAR:
Hittils har jag skrivit två tentor och båda upplevelserna har varit ungefär likadana. Man sitter i en stor hall full i bänkar. På bordet har man pennfack, legitimation och eventuell mat och dricka. Tentan är ett häfte där det står en kod på första sidan, allt från ett till något hundratal. Denna kod ska du skriva ner på alla sidor i häftet, så att proven blir anonyma under rättningen. Under provets gång går någon runt och kontrollerar din legitimation och skriver upp att du varit närvarande vid tentan. 
 
Tidsmässigt tror jag att de ger mycket mer tid än man egentligen behöver. Båda gångerna som jag har gjort en tenta så har jag bara suttit halva tiden och känt mig nöjd med det. Om man mot all förmodan inte skulle hinna klart så skulle man säkert behöva lämna in provet vid utsatt tid i alla fall, men som sagt så ges mycket tid (efter vad jag hittills har upplevt)
 
Frågorna har hittills varit väldigt enkla, faktabaserade, till exempel "Beskriv den här processen/strukturen" och "Hur spreds följande sjukdom?" och "Rita upp en schematisk bild av lungorna där följande tre ord märks ut". Under frågan finns en bit yta att skriva och rita på. Ett vanligt prov helt enkelt. 
 
 

Det heter inte kladdkaka utan anledning liksom

 
Trots att studerandet hotade med att ta över mitt liv totalt förra helgen så bestämde jag mig för att jag var en stark, självständig kvinna och att det var jag som bossade över plugget - inte det som bossade över mig! Så när en så trevlig högtid som Kladdkakans dag inträffade i fredags var jag inte för sen att fira! Ingen ståtlig julgran kläddes, men en väldigt kladdig historia bakades. Jag gjorde bakfrossas kladdkaka med kolatopping, som blev underbart god!
 
 
 
När det gäller sådana här maffiga och delikata kladdkakor räcker det bara att bara äta lite innan man är mätt (och knappt vill se en kladdkaka till i sitt liv), så naturligtvis fick jag massor över. Jag frös in några bitar och resten delade jag med mig av till mina pluggande klasskompisar (som var i stort behov av fikapaus...!).
 
 
Det heter inte kladdkaka utan anledning liksom. 

... och så här känns det efter tentaplugg!

 
Jag har kämpat som en galning den senaste veckan och nu är jag äntligen fri på nytt! Det var lätt värt det hårda jobbet jag lade ner på att plugga - för jag lärde mig massor och det gick faktiskt hyfsat på tentan idag. Mest av allt är det dock värt det för att den här frihetskänslan är fenomenal! WOHO!! Tack så jättejättemycket för alla fina kommentarer och hejarrop som jag fått under veckan, ni värmer mitt hjärta! Nu är mitt humör på topp, jag är alldeles finfixad och ska iväg på middag. Nu ska här njutas av livet! (Pfft, som om jag inte gör det varje dag!) 
 
Skickar massor av min glädje till er genom en cyberkram!!! 

Så här känns tentaplugg

 
Det första jag tänker på när jag vaknar 
... är deoxyribos-lipid-baktierier-transkription.
 
Det jag tänker på under morgonen
... är guanin-nukleotid-plasmid-blåvitscreening.
 
Det jag tänker på under eftermiddagen 
... är glykoproteiner-pyrimidiner-oriC-splicing.
 
Det jag tänker på under kvällen
... är fenylalanin-tertiärstruktur-kolesterol-enzymer.
 
Det jag tänker på när jag ska gå och lägga mig 
... är AH, VAD SKÖNT MED VILA! 
 
 
Även fast livet kan verka omöjligt i tentapluggstider så blir man faktiskt mer och mer intresserad av det man gör ju mer man lär sig och förstår. Som tur är har jag fina vänner som hjälper mig att begripa alla underliga termer och processer som pågår. De är guld värda! ♥ 
 
Nu kör vi slutspurt innan tentan!!! Bara en dag kvar! 

Fängslar mig i biblioteket

 
Jag vet inte hur det är med er, men själv ska jag till biblioteket. Jag kan inte fängsla mig vid mitt skrivbord där hemma - då flyr jag bara och städar, tvättar, sitter vid datorn, lagar mat och utför en massa andra distraherande saker som alla verkar roligare att göra i just den stunden. Men att fängsla mig i biblioteket, det går bra! Det är bara att slänga upp min tegelsten / biokemibok / nuvarande bibel på axeln och dra iväg.
 
 
Jag har väldigt mycket plugg att göra inför tentan den kommande veckan, så om inläggen blir mindre täta så förstår du varför. Jag ser dock fram emot att visa upp kladdkakan jag gjorde igår och att göra en instagramresumé över oktober månad - men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!
 
Dessutom har jag fått in frågor om hur det är att gå på läkarprogrammet/universitetet som jag ska svara på. Om någon annan har funderingar kan ni ställa frågor i en kommentar och så svarar jag på dem också naturligtvis! Om man inte frågar får man aldrig reda på något! 
 
Ha det underbart så länge och njut av helg och fina novembertider, mes amis! ♥

Embrace the day

 
 
Oavsett var du är finns det alltid något spännande att se. 
 
 

Min hjärna utsätts konstant för kaos

 
 
Med en vecka kvar till tentan och massor av information kvar att plugga in har det känts lite så här: 
 
University is simple.
It's like riding a bike.
And the bike is on fire.
And the ground is on fire.
And everything is on fire. 
 
Inte en dans på rosor, så att säga. Just ikväll satte jag mig och började läsa på om RNA-syntes hos prokaryoter och jag förstod ingenting. De engelska orden i min biokemibok åkte in i huvudet, kom bort någonstans på vägen och sedan sågs de aldrig mer. Jag begrep verkligen inte hur jag skulle förstå och än mindre lära mig all information. ("DET HÄR GÅR INTE!!!!"). On fire, som sagt. 
 
Sedan när jag metodiskt gick genom lärarens powerpoint, mina anteckningar och boken kändes det som att det kaaaanske inte var helt omöjligt att förstå. Jag är inte där än, men plötsligt gjorde jag en enkel koppling till ett begrepp jag läst tidigare och fick världens minsta aha-upplevelse. Då insåg jag på nytt att trots att vi håller på med mitt mest ogillade ämne (kemi) så är jag fortfarande glad över att göra det. Bara för att få den där lilla känslan. Jag älskar att utmana mig själv, tycka att någonting verkar omöjligt och sedan överkomma det svåra och lyckas. 
 
Det är som jag och några vänner diskuterade på lunchen idag. Man behöver ett mål att jobba emot - en morot, ett ljus i tunneln. För annars famlar man omkring utan att någonting händer. Det här var något som jag inte förstod innan jag reste till Paris efter gymnasiet. Hela mitt liv hade jag ständigt haft ett mål att jobba emot: att det skulle gå så bra som möjligt i skolan. När jag kom till Paris ändrades mitt liv totalt. Jag lekte med värdbarnen, som var mitt jobb, men under den övriga tiden kunde jag mer eller mindre göra vad jag ville när jag ville. Ingen stress och inga större prestationer krävdes. Naturligtvis var det skönt och jag njöt stort av livet, men det var tillfälliga tillfredsställelser jag upplevde. Efter ett tag insåg jag att jag inte rörde mig framåt. Jag utmanade inte mig själv speciellt mycket och kunde inte se några markanta framsteg över saker jag hade lyckats med mer än sådant som kom automatiskt med tiden, som till exempel franska språket och socialt mod. 
 
Det är faktiskt handlingen jag gör i precis denna stund (studera urtråkig molekylär cellbiologi) som gör att jag är så lycklig att vara där jag är. Jag utmanas, min hjärna utsätts för kaos som den gradvis reder ut och slutligen kommer jag att ha lärt mig något och uppnått något. Jag vet att jag gör något tråkigt för att det i slutändan kommer leda till att jag mår bra och utvecklas - vilket den tillfälliga tillfredsställelsen inte kan erbjuda. 
 
Så trots många långa timmar som kommer spenderas vid skrivbordet den kommande veckan är det faktiskt så att jag fortfarande lever min dröm. 

Nalledoktor för en dag

 
Denna måndag har jag gjort något riktigt kul! Jag har inte bara varit läkarstudent - utan jag har varit nalledoktor! På universitetet organiserades det idag ett Stornallesjukhus, där totalt 140 förskolebarn bjöds in (runt åldrarna 4-6 år) för en halvdag med oss, nalledoktorerna, då vi visade dem på ett lekande sätt att vården inte alls är farlig, utan bra och rolig! 
 
Jag och en massa andra frivilliga läkarstudenter fick ta på oss riktigt pimpade läkarrockar - vi kände oss jättesnygga, hihi. 
 
 
Varje nalledoktor fick ta med två barn var runt till olika stationer. Vi såg på teater, ritade ut organ på kroppen, kikade in i en ambulans ... 
 
... fick vara med på "operation" på stornallen då vi sjöng honom till sömns när han skulle sövas med syrgas, tittade på låtsasorgan i form av gossedjur och alla barn fick prova på att ha munskydd och hårmössa. 
 
Sedan hade vi med oss en nallejournal runt till alla olika stationer där vi fyllde i åt barnen vad de hade gjort på de olika stationerna ... 
 
... plus att vi undersökte deras nallar på en mottagning. Lyssnade på deras hjärtan (barnen hörde dem tydligt!), kollade i öron och hals, tog blodtryck och liknande. Sedan när vi visste vad nallen hade för problem så kunde vi bota dem med plåster, sprutor, medicin, kramar och liknande! 
 
Det var en härlig upplevelse, det kändes meningsfullt att göra barnen så glada! 

Anna-från-Frozen-flätor

 
Bonjour à toi! Vilken härlig söndagmorgon! Just nu sitter jag vid mitt skrivbord, alldeles nyduschad efter morgonens träningspass, med en kopp te och ska alldeles strax starta upp dagens långa pluggschema. Det känns som att jag alldeles nyss hade tentavecka, men om några dagar börjar ytterligare en! Pieuf, tur att man har härliga vänner och familj att umgås och prata med - allt blir så mycket bättre då! 
 
Förresten, vad gillar ni mina Anna-från-Frozen-flätor? Okej, jag erkänner: det är vanliga flätor - men jag älskar att låtsas att jag är Anna när jag gör dem. Det är även ett bra tips: fläta håret när det är blött, låt torka och så kan du få fint vågigt hår efteråt! 
 
Let's hit the plugg! Have a brilliant day, mes amis!

Ryslig Halloweensittning



Kusliga Halloween är här, mina vänner! Igår spökade jag till kvällen med att gå på en härlig Halloweensittning!! Många hade varit riktigt ambitiösa i sina utstyrslar, vilket var väldigt kul att se! Allt från läskiga dockor till skelett till Tintin till fågelskrämmor och mer därtill. Blod flödade överallt (men vilket bättre ställe då att vara än på en fest med en massa läkarstudenter...?), vi åt en god trerätters middag, såg på Thriller-uppträdande och slutligen dansade loss like there was no tomorrow ... Moahahaha! 
 
 
Hoppas ni haft en rysligt bra Halloween! 

RSS 2.0