Känslokaos, men jag klarade muntan!!!

 
Jag och Joel klarade muntan idag!!! Muntaupplevelsen var helt okej och totalt fruktansvärd samtidigt. Jag fick tre frågor där jag kunde två bra (immunologiskt minne och ödem) och en hade jag totalt missat att plugga på (muskelfysiologi). Därför sågade examinatorerna mig ganska hårt efteråt, och kritiken var jättejobbig att höra. Jag säger inte att jag inte förtjänade den, för jag borde ju ha försäkrat mig om att jag hade gått genom alla fysiologiområden, men jag tog det hårt. De pratade länge om hur jag inte hade någon koll på muskelfysiologin, att jag inte verkade kunna resonera mig fram alls och att jag skulle få stora problem i framtiden på många kurser om jag inte lärde mig muskelfysiologin, och nämnde kort i slutet de saker som jag hade gjort bra. 
 
Det kändes som att jag hade "fuskat mig fram" till att bli godkänd, som att jag inte förtjänade det. Därför var jag riktigt ledsen när jag kom hem, och bara lät tårarna rinna. Det var nog mycket spänning och oro som jag byggt upp inombords den senaste tiden som också släppte. Jag är säker på att examinatorerna inte menade något illa, men jag har verkligen ägnat HELA den här hösten åt att plugga fysiologi, och har lagt ner så mycket energi på att hålla huvudet ovanför ytan vad med alla tentor och omtentor - och det kändes som att all min ansträngning inte var värd någonting. Som att jag var urkass och inte kunde något. 
 
När jag väl hade gråtit ur mig alla känslor bestämde jag mig för att försöka minnas tillbaka på de positiva sakerna som examinatorerna hade sagt, och att övertyga mig själv på allvar att de inte menade något illa, utan bara ville förvarna mig att det skulle vara bra att repetera upp muskelfysiologin inför framtida kurser. Jag orkade inte hålla några onda känslor mot dem - det är inte sådan jag är. Jag mår mycket bättre av att förlåta och tänka gott om människor. Så det gjorde jag, och sedan lyckades jag äntligen vara glad över att jag faktiskt hade lyckats på muntan. De skulle ju inte ha godkänt mig om jag inte hade gjort något rätt! Min ansträning under hösten var alltså någonting värd! 
 
JAG KLARADE MUNTAN. JAG ÄR FANTASTISK!!! 

Comments

Sara

Konstruktiv kritik kan ju framföras på olika sätt, och kanske hade en varsammare framtoning varit att föredra - läkarstudenter i synnerhet saknar ju sällan motivation att kunna ALLT just precis NU, och tar ofta kritik väldigt hårt, hur liten den än är. Men utbildningen är lång, och muskelfysiologin återkommer. Att resonera blir man grymt mycket bättre på också, det är en resa! Examinatorerna gör säkert så gott de kan efter förmåga, men kom ihåg, Viktoria, att det är DITT hårda jobb som tagit dig så här långt, och samma j*vlaranamma kommer att bära dig till (och bortom) muskelfysiologins förlovade land också. Grymt bra inställning att tänka som du gör om examinatorerna, det är ju en vinst i sig att ha en sådan livsåskådning! :) GRATTIS, framför allt, till en klarad munta! /Pseudopsykiatern

Svar: Tack Sara, pseudopsykiatrikern haha, för dina visdomsord! Jag tror helt säkert att de inte menade något illa, men efter så mycket stress och press är det lätt att övertolka. Nu kan jag i alla fall känna mig glad och stolt över min insats och fokusera på framtiden! TACK! :D
Viktoria - Hallon

2015-12-18 @ 08:44:29

Tove

Åh, GRATTIS! Vilken skön känsla när ett så stort område äntligen kan vara över. Åter igen måste jag påpeka hur fantastisk din inställning är och jag tror verkligen att du kommer bli en perfekt läkare. Du är en inspirationskälla för alla som går igenom tuffa studier!

Svar: Jättestort tack, fina Tove!! Åh, du är så enormt snäll, vad glad jag blir att höra detta! Jag hade inte kunnat göra det utan positiva och stöttande människor, som dig till exempel!
Viktoria - Hallon

2015-12-18 @ 19:13:49
URL: http://tovekjaerran.blogg.se

Anna

Vad osjysst av examinatorerna att bete sig på det viset! Spontant känns det som att de "triggat" varandra för att bevisa sin duglighet och att de minsann är lämpliga för yrket för varandra och inte godkänner studenter för lätt! För hade de inte sett din potential och att du inte är en duktig student och kommer bli en fantastisk läkare hade de knappast släppt igenom dig! Så välj att se kritiken som ett tecken på osäkerhet från deras sida! Fine att fysiologi är viktigt för framtidens kurser men det är aldrig försent att lära sig nya saker i framtiden heller! Kram och god jul och heja dig!!

Svar: Tack Anna! Jag föredrar att misstolka dem rätt och hoppas att de bara hade mitt bästa i åtanke! God jul på dig också!
Viktoria - Hallon

2015-12-22 @ 11:10:05


Name
Remember my name

E-mail (will not be published)


Blog Address


Dear Viktoria,

Trackback
RSS 2.0