Dags för frågestund

 
God söndag mina vänner! På föreläsningarna och på praktikdagarna brukar allitd kommentaren komma upp "Är det någon som har några frågor?" och ibland känner jag att huvudet är bara fullt av frågetecken. Därför tänkte jag komma med samma kommentar själv nu. Ni kommer ofta med så intressanta tankar och funderingar kring läkarprogrammet, studentlivet, aupair:andet och allt möjligt, så jag tänkte utlysa frågestund under veckan! Där samlar jag ihop frågorna som ni har ställt tidigare och besvarar dem nästa vecka när jag har lite mer tid efter mina tentor! I det här inlägget kan ni även ställa nya! Jag gör tillfälligt så att kommentarerna inte publiceras direkt på bloggen, utan håller frågorna hemliga och kommer besvara alla jag finner passande. Men fråga på - annars får man ju aldrig reda på någonting! 
 
Ha en toppendag och glöm inte att vara ditt härligaste jag! ♥ 
(Jag ska försöka minnas detta när jag om någon timme sitter och suckar i skolan under tenta plugget och av misstag slår näsan i mikroskopet). 

Comments

Emma

Står inför valet och kvalet att välja utbildning. Är sugen på läkarprogrammet men: 1. läste Sam på gymnasiet 2. Finner biologi superintressant och är bra på att jobba med människor men är desto sämre på matte. Vågar jag satsa i alla fall? (Läsa basår osv.)

Tack för kul och peppande blogg!:)

Svar: Hejhej Emma! Om du har motivationen klarar du allt! Det finns många i min klass som har läst naturvetenskapligt basår, men jag har inte hört så mycket om vad de tyckte om det. Ingen har sagt att det var hemskt i alla fall! Jag har haft mycket nytta av biologin och kemin, men inte så mycket nytta av matten och fysiken (än i alla fall, men jag tror att mer matte kommer sedan när man ska börja räkna på läkemedel och sådant och fysik möjligtivis när man läser om sinnena). Jag har attityden att "vi kommer att plugga så himla länge att ett extra basår inte kommer att göra någon större skillnad"! Dock handlar allt om hur motiverad du är och hur mycket du vill satsa på det, känn efter själv och gör det som ditt hjärta (din hjärna) tycker låter bäst!
Viktoria - Hallon

2015-02-22 @ 13:26:40

Rasmus

Vill börja med att skriva att du har en väldigt trevlig blogg!
Jag tänkte fråga hur mycket praktik har ni på läkarprogrammet under första året?

Svar: Hejsan Rasmus! Tack, vad snäll du är! Under terminen fick vi tre praktikdagar på vårdcentral, en dag i månaden. Under denna andra terminen har vi tre praktikdagar på sjukhus och en praktikdag "fritt val" då vi själva får ta kontakt med en läkare/avdelning och fråga om vi får spendera en dag hos dem!
Viktoria - Hallon

2015-02-22 @ 14:55:50

Linn

Hej! Jag är själv intresserad av att läsa till läkare, läser just nu ett naturvetenskapligt basår och pluggar till högskoleprovet för att kunna komma in :)
Men funderar lite hur programmet är uppbyggt i Göteborg? Vet att man använder sig av PBL på många andra ställen men vad jag läst är Göteborg lite mer traditionellt och har mer föreläsningar.
Har ni tentor en gång i terminen eller flera per termin? Läser ni en kurs i taget eller flera stycken? Hur många veckor kan en kurs vara?
Skulle vara tacksam för svar, jag funderar nämligen på att läsa i Göteborg, Linköping eller Stockholm och vill gärna väga för- och nackdelar :)


Svar: Hejsan Linn! PBL är ett intressant ämne! Här i Göteborg läser vi inte PBL (problembaserat lärande), men precis som du skriver är vi en av de få som inte gör det. Personligen är jag supernöjd med det traditionella sättet där vi får informationen som vi ska lära oss från föreläsningar och från den officiella kurslitteratur som universitetet har rekommenderat att man ska köpa.
Jag har ingen erfarenhet av PBL, men det jag har hört från en tjej som har bytt hit till Göteborg från ett annat universitet är att det nästan var dubbelt upp i arbete att först behöva söka reda på informationen själv och sedan lära sig den. Å andra sidan, eftersom så många universitet har bytt till detta system så borde det vara bra. Jag tror att de flesta elever trivs med det som just de själva har, och jag trivs med det som vi har här!

Antalet tentor är varierande beroende på kursen. Under höstterminen hade vår klass tre tentor och under vårterminen kommer vi att ha två. Vi läser en kurs i taget, vilket är jätteskönt eftersom man då kan fokusera på en enda grej. (Såvida man inte behöver göra omtenta, för då blir det dubbelt upp i plugg, men man överlever det också!). En kurs kan vara allt från 2 veckor (som vår mini-kurs Biomedicinsk fördjupning 1 på 3.0 högskolepoäng) till hela 26 veckor (som läkarprogrammets längsta kurs Fysiologi, farmakologi och biokemi på 40,5 högskolepoäng).
Viktoria - Hallon

2015-02-22 @ 16:42:04

Ellen Thålin

Jag undrar om du vet hur stor procent som hoppar av läkarprogrammet. Jag undrar även om någon i din klass/någon som du känner har hoppat av i och med att du skriver att det är så tufft,

Svar: Hejhej Ellen! Ja, det är ganska tufft men väldigt få hoppar av. Om man väl har kommit in har de allra flesta motivationen till att stanna. I min klass på ca 140 personer så känner jag till två stycken som har hoppat av, men det kan finnas fler som jag inte känner till. Jag tror att vi är runt 5-10 personer färre nu än när vi började förra terminen.
Viktoria - Hallon

2015-02-22 @ 21:48:19
URL: http://gnellen.blogg.se

Anonym

Vilket är ditt lyckligaste minne

2015-02-23 @ 13:38:01

linnéa

Först av allt vill jag säga att jag gillar att du delar med dig av pluggtips och studietekniker, något jag själv strugglat mycket med och än i dag inte är helt på det klara med. Jag studerar franska i Paris, och visst är det roligt, men jag känner precis som jag alltid känt inför plugg - att jag inte vet hur jag ska lägga upp det, som att jag aldrig riktigt får grepp om det. Så det är väl lite min första fråga: om du vill fortsätta att dela med dig av smarta pluggtips samt om du kan ge lite råd kopplat till när du själv studerade franska här?
Och sen är jag också himla nyfiken på vad jag absolut inte får missa under min tid här i Paris? Roliga caféer, restauranger, sevärdheter, smultronställen etc. Shoot!

Tack för en underhållande och inspirerande blogg!

2015-02-23 @ 17:36:46
URL: http://purfection.blogg.se/

Hanna

Hej Viktoria! Här kommer en fråga som jag gärna vill höra din synpunkt på, själv är den ett ok för mig; är du i något förhållande och isåfall, hur tycker du att det går att kombinera "flickvän + läkarstudent", känns som att det krockar lite (MYCKET!) då dygnet bara har 24 timmar och läkarstudier isig tar såå sjuuukt mycket i anspråk! Jag själv tycker som saqgt att det är svårt att kombinera men jag lyssnar gärna på dina sköna strategier som du alltid har. Kram på dej, favvo-bloggaren!

Svar: Hej på dig, Hanna! Åh, vad härligt du är, tack så mycket för komplimangerna, hihi! Jag själv är inte i något förhållande, men flera av mina vänner är det samt många i klassen så jag har en liten insyn i situationen. Min slutsats är att eftersom alla de verkar klara det så tror jag absolut att det går bra! Man har ju ett visst antal timmar fritid och det gäller att prioritera dessa och då tror jag att pojk-/flickvänner kommer väldigt högt! När jag har pluggat klart kanske jag lägger min tid på träning/ bloggande/ fotande/ vila/ tv-serier/ vänner och så vidare, medan de i ett förhållande istället umgås med sina partners.
En del tror att bara för att man börjar läkarprogrammet så slutar man leva. Detta är inte sant! Visst tar det upp mycket tid, men det gjorde plugget på gymnasiet också och ett jobb tar också upp mycket tid. Man hinner allt med att ha ett liv vid sidan av också, oroa dig inte! På ett sätt eller annat så går det ihop (men jag håller fortfarande på att försöka lista ut hur). Ha det fantastiskt bra!
Viktoria - Hallon

2015-02-23 @ 17:48:30

Linda

Hur är det att gå läkarlinjen i Göteborg? Hur är Göteborg som studentstad? Är det svårt att få bostad? Har ni något PBL eller är det mer föreläsningsstuket?

Svar: Goddagens Linda! Personligen trivs jag super som läkarstudent på Göteborgs Universitet! Staden är bra som studentstad. Det finns mycket att göra i staden och studentkåren anordnar mycket aktiviteter (i alla fall hos oss på Sahlgrenska akademin). Det där med bostad är en svår fråga, allt beror på. Är man beredd att betala så finns det alltid. Det är väl så att i början hyr de flesta ett rum i andra hand, sedan jobbar man sig uppåt och kanske får en studentlägenhet (krävs ganska många ködagar) eller hittar något på sidan av och köper/hyr detta.
Viktoria - Hallon

2015-02-24 @ 08:29:18

C

Hej!
Först vill jag säga att du har en inspirerande och intressant blogg. Sen har jag en fråga som jag skulle bli glad över att få ett svar på :).

Det är så att jag funderar på att försöka bli läkare. Grejjen är den att jag har blodfobi att se mitt eget blod, men jag klarar av att göra det på andra. Att klara av olika provet och behandlingar är ju en stor del av jobbet i att vara läkare, och jag undrar om det är mycket blodprov och sånt från början eller om det kommer successivt, och om du har några egna råd om man är känslig för blod men ändå drömmer om att bli läkare, är det omöjligt då?

Svar: Hallå C! Tack så jättemycket för din fina komplimang!! Blodfobi kan ju komplicera saker och ting, men jag tror absolut inte att det är omöjligt att överkomma! De flesta av oss var lite rangliga första gången vi såg blod, även jag. Efter första praktikdagen fick man höra massor av historier om folk som hade svimmat eller blivit lite kallsvettiga efter att ha sett blod, och min handledare där berättade att även han som legitimerad läkare i vissa situationer hade svårt för det.
Under första terminen (för oss i alla fall) fick vi ta kapillär- och venprov, det vill säga stick i fingret och i armen. Alla skulle öva på atrapper, men man var inte tvungen att sticka på någon - det var helt frivilligt. Det är inte obligatoriskt att göra det under hela första året så vitt jag vet, och kanske ännu längre. Om du vet att du är känslig för blod, så på praktikdagarna kan du ta lite avstånd och inte gå för nära i början, gärna sätta dig på en stol, utifall att du skulle bli dålig. I början är det alltid okej att lämna rummet om en patient som blöder skulle komma in. Jag tror inte att blodfobi är något hinder från att börja på läkarprogrammet - jag har aldrig hört talas om någon som har velat sluta på grund av den anledningen - snarare att de är glada för att de har kommit över fobin!
Viktoria - Hallon

2015-02-24 @ 20:37:14

Agnes Åberg

Jag är lite nyfiken på upplägget när man går på läkarlinjen, vilka tider är man i skolan, är många föreläsningar obligatoriska, behöver man gå på alla för att ta sig igenom. Är väldigt sugen på att gå själv efter gymnasiet men är lite orolig att jag inte kan ha hund :)

Svar: Hejsan Agnes! Våra scheman på läkarprogrammet här är väldigt varierande från kurs till kurs. Under första terminen hade vi en del dagar då vi var i skolan 5-6 timmar per dag, där en timme var lunchpaus och resten föreläsningar. Generellt har vi varje timme 45 min föreläsning och 15 min paus.
De flesta föreläsningar är inte obligatoriska, men däremot är alla laborationer och seminarier det. Trots att föreläsningarna om specifika ämnen sällan är obligatoriska så ska det ta mycket till för att jag ska vilja hoppa över dem ändå. Föreläsarna berättar ju vad vi ska kunna och hur vi ska avgränsa oss inom ett område, vilket kan vara en djungel om man ska försöka ta reda på det själv! Jag vet att en del äldre läkarstudenter i klassen som har barn och kanske jobb klarar sig med att gå på färre föreläsningar, så jag förstår att det går, men personligen så tycker jag att man underlättar mycket för sig själv genom att gå på föreläsningarna.
Viktoria - Hallon

2015-02-25 @ 16:44:33
URL: http://agnessan.blogg.se

Jasmin

Hej! Jag vill första säga vilken fin blogg du har.

Jag har själv funderat på att jobba som au pair i Paris. Därför vill jag fråga dig några frågor. Har du fortfarande kontakt med värdfamiljen sedan du lämnade landet ?

När du kom hem började du studera direkt ?
Hur ser barnuppfostran ut i Frankrike jämfört i Sverige?
Fick du möjligheten att studera franska i Frankrike och om du fick det hur var det ?

2015-02-26 @ 20:39:53


Name
Remember my name

E-mail (will not be published)


Blog Address


Dear Viktoria,

Trackback
RSS 2.0