Romantiska Rosenlunds Rosarium

 
I helgen besökte jag ett av de vackraste ställena jag någonsin har varit på. Det hette Rosenlunds Rosarium och var en öppen park i Jönköping - helt full av mängder av rosor, pioner och andra vackra blommor som fick mig att känna mig som att jag gick in i en av mina mest romantiska sagodrömmar! 
 
 
 
Jag och Fredrik strosade hand i hand på små grusgångar, förbi parkbänkar, valv och ändlöst med grönska. Fast ofta släppte jag hans hand för att ta foton - jag var helt i extas kan jag lova! Tänk om jag ändå hade haft med systemkameran där inne... men då hade det nog inte varit möjligt att ta mig därifrån! De ljuvliga rosorna i olika färger och former fångade en efter en min blick och jag ville betrakta varenda blomma och sucka drömmande åt deras skönhet! 
 
 
 
Fredrik hittade en mysig hörna inklädd i växtväggar och jag utnämnde den till den ideala platsen för en romantisk middag med levande ljus och en violinist som spelar. Eller den perfekta platsen för ett tea party eller en solig lunch eller en pluggträff eller vad som helst.... (Om du undrar vart jag tog vägen så är jag uppe i skyarna och drömmer). 
 
 
ROSOR ♥ 
 
Med Vättern inom synhåll. 
 
Åh, suck... 
 
 
Jag ville inte gå därifrån, men den dagen var det inte enbart en rosenträdgård som fick mig att förundras över Moder Jords magi. Fredrik och jag vandrade på piren i Jönköping och klättrade ut på några stenar för att njuta av det fina vädret och av Vätterns skönhet! 
 
 
 
Solen värmde samtidigt som den svaga sommarbrisen svalkade, och in i våra öron gick enbart ljuden av kluckande vågor och vinande vind. Ett stort lugn drev in över oss och länge satt vi där och njöt, med stundvis konversation, stundvis tystnad. 
 
 
Till slut kunde vi inte låta bli att klättra fram och känna på vattnet! 
 
 
Kyligt värre var det, men å andra sidan värmde det upp min själ att göra något så somrigt som att doppa fötterna i vattnet! 

Midsommar, min vän

 
Efter en härlig, lång midsommarhelg i Småland är jag tillbaka i Göteborg, och kan inte låta bli att le av nöje när jag tittar på mina bilder och minns de fina stunderna! Jag och Fredrik var sugna på traditioner och åkte därför på midsommarafton till ett mysigt firande fullt av barnfamiljer och pensionärer.
 
Finns det något mer midsomrigt än att se midsommarstången resas, lyssna på sommarvisor, skratta åt en trollande clown, gå tipspromenad och titta på när det dansades runt stången? (Okej, kanske inte clowner och tipspromenader, jag erkänner!). Det var på många sätt ett idylliskt, klassiskt, barndomsminne-väckande firande som ingen av oss hade upplevt på åratal! 
 
 
Vi njöt av värmen, skogen och den glada stämningen! 
 
Solen kom in och ut ur fokus hela dagen, men vyn över Vättern var alltid häftig, tyckte jag. 
 
Tipspromenaden för vuxna var toksvår, men clownen Mike var superrolig - så jag och Fredrik kände oss mer som busiga barn än vuxna på detta firande. 
 
 
Det regnade några droppar, men var inte ens i närheten tillräckligt för att sänka mitt humör! 
 
 
På midsommaraftonskvällen var det sjävklart dags för grillning! Medan Fredrik tände grillen slog jag på lite ljuvlig sommarmusik (spellistan "Midsommarkväll" på Spotify) och hittade en solig plats på balkongen där jag stornjöt av värmen, kvällsbrisen och känslan att vara ute på landet! Livet lekte! 
 
 
Doften av grillat nådde min plats i solen och då var det dags att duka upp till middag!
 
 
Trots att solen försvann en stund stannade som tur var den behagliga temperaturen och den mysiga atmosfären kvar, och vi satt på balkongen ända tills det blev mörkt medan glass och tv-serieavsnitt konsumerades med nöje. Det var en riktigt ljuvlig, stämningsfull, underbar midsommarafton. 

Chillin' in the summer time

Det är sommar och härliga tider, oavsett om solen välsignar oss med sin närvaro eller inte. Så länge som ledigheten härjar är jag lycksalig! Här är några snapshots från fina stunder de senaste dagarna. 
 
1) Pioner gör mig lycklig, och när jag fann några i Fredriks föräldrars trädgård var inget undantag. 2) Diggar duggregniga joggingturer i motionsspåret. 
 
 
3) Sommarfeeling uppvriden på högsta volym när jag plockade smarriga jordgubbar från trädgårdslandet. 4) Pusssar är inte heller fel. 
 
 
5) Trädgårdshäng, solglasögon och hängmattor gör det svårt att klaga på sommarliv, eller hur Fredde? 
 
 
6) Inte ens regn hindrar mig från att gå ut och njuta av sommartider. 7) Alltså, rosetten under hakan, haha! Så gullig! 

Kikat på Vätternrundans kämpar

 
Denna lördag har jag hejat in Fredrik i mål efter att han gjort bragdinsatsen att ha cyklat Vätternrundan för andra gången! Efter 12 timmar genom regn och rusk, backar och nattmörker kom han i mål i eftermiddags, helt slutkörd men också glad över att ha genomfört hela 30 mil på cykeln. Gissa om han har ont i benen nu? 
  
 
Fredrik startade loppet 01.30 i natt i Motala (nordost om Vättern), medan jag låg hemma och sov så sött i hans föräldrars hus i Jönköping (söder om Vättern). Klockan 05.00 gick dock jag och hans föräldrar upp för att vara duktiga supporters och åka och träffa honom när han skulle passera Jönköping. 
 
Efter att ha stått en stund mitt i en lång uppförsbacke och hört en del kommentarer från trötta cyklister ("Tar den här backen aldrig slut?", "Är det Motala på andra sidan av den här backen?") fick vi äntligen syn på Fredrik som kämpat sig fram genom regnet och backarna. Han var genomblöt och fick byta tröja mot en som vi hade med oss, men verkade glad och full av energi. (Vilket behövdes eftersom det var 20 mil kvar av loppet). 
 
 
 
I några timmar därefter var det lite dötid då vi väntade på att Fredrik skulle ta sig till mål. Från himlen öste det ner, vilket fick mig att hålla fast vid skype, tv-serier, böcker och min tekopp, och fråntog mig viljan att lämna huset förrän det var dags för bilresan upp till Motala. Från bilfönstret beundrade jag de gröna skogar och vackra fält som vi susade förbi, samt mängder av prästkragar och vilda vallmoer längs vägkanten! Vilken fröjd för ögat det var! 
 
 
 
I Motala var det fullt av cyklister och åskådare, och jag själv åskådade intresserat omgivningen eftersom jag alltid finner det spännande att upptäcka en ny stad! 
 
 
 
Det var rörande att se känslouttrycken hos de trötta målgångarna när jag och Fredriks föräldrar stod i målet och försökte att inte bli snurriga av att titta på de förbisvischande målgångarna. Vi såg överlyckliga leenden, överlyckliga tårar, utmattade miner, smärtande miner och en himla massa lättnad. Några bar eller rullade sina punkterade cyklar in i mål. Vissa var blodiga, vissa var blöta - alla var svettiga. Det kom stora klungor i likadana dräkter som dunkade varandra på ryggarna och kramades när de gick i mål. Det kom starka ensamvargar som påhejades och mottogs av kärleksfulla supporters - som till exempel Fredrik blev när han kom! 
 
 
 
Vi följde efter honom på andra sidan stängslet när han passerat målet. Jag skymtade honom mellan folkhoperna och när vi fick ögonkontakt dök världens leende upp på hans läppar, och jag bara längtade efter att krama om honom. Han såg otroligt glad ut över att äntligen vara framme! 
 
 
 
Sedan dess har han gått stelt som en pinne av all värk i benen och mestadels sovit medan jag återigen har fått chilla med böcker och dator, haha. Han var en riktig kämpe idag, bra jobbat!!! Om det inte hade varit för faktumen att han har berättat hur himla ont han har, samt hur jobbigt det var, skulle jag nästan ha velat prova Vätternrundan själv någon gång - för när man står där i målet på sådana lopp och får se den mäktiga målgången blir man himla sugen! 

JAG KLARADE OMTENTAN!!!

 
Håll i hatten och gissa vem som blev GODKÄND I FYSIOLOGI?!?!  WOHO!!! Efter att ha kämpat så mycket de senaste två månaderna för att klara omtentorna i fysiologi och genetik fick jag äntligen resultatet att det lönade sig!!!
 
Nu efter vårens sjukskrivning har jag tvivlat lite på mig själv och undrat om läkarprogrammet kanske är för tufft för mig i alla fall (även fast jag älskar det till 95 % och avskyr det till 5 % på grund av svårighetsgraden). Men efter varje hinder som jag har stött på under mina två år som läkarstudent har jag alltid lyckats resa mig, och så även denna gång, vilket får mig att tro att om denna trend fortsätter verkar oddsen säga att det kommer bli en läkare av mig till slut! 
 
 
 
JAG KLARADE OMTENTAN!!!!!!
(Nu håller jag tummarna för ett positivt svar på genetikomtentan också!) 
 
Nu ska jag snart åka och hämta Fredrik från hans jobbvecka i Skåne (jag har saknat honom SÅ HÄR MYCKET), och sedan ska vi iväg till Jönköping och spendera helgen hos hans föräldrar! Ha det bäst så länge, goding! 

Jag och min finfina finländare på miniresa ♥

 
Mitt sommarlov har officiellt börjat!!! Jag startade den med ett pang och har hållt uppe takten sedan dess! Först i helgen var det överraskningsfest för Fredrik och sedan storstädning och megarensning i hans lägenhet som tog musten ur oss båda. 
 
Med fjärilar i magen gick jag i måndags på jobbintervju för att bli lärarvikarie i höst (under mitt studieuppehåll tills november) och lämnade stället som nyanställd, woho! Jag älskar att undervisa - det ska bli superkul! Strax därpå mötte jag upp Anniina som kånkade på våra resväskor och som vi rullade med oss hela vägen till Centralstationen och upp på ett tåg som tog oss till en mini-semester hos mina föräldrar! 
 
 
Söt som en somrig jordgubbsglass, min fina Anniina! 
 
 
Vi spenderade tre härliga dagar hemma hos mina föräldrar och umgicks massor med min mamma och lillasyster, spelade spel, såg på film, satt uppe och viskade till sent på kvällen och tog promenad och joggingtur i den fina naturen omkring. Jag tröttnar aldrig på den vackra utsikten från mina föräldrars bakgård! 
 
 
 
Solnedgång på baksidan. Suck, så fagert...! Och tänk bara känslan av den lätta brisen som lyfter lite på hårtopparna, den salta doften av hav, synen av vatten i alla riktningar och värmen från kvällssolen! 
 
 
 
En morgon när vi vandrade ner till vattnet utbrast Anniina: "Men det är ju som ett litet mini-Grekland här! Förutom träden i bakgrunden, men jag har aldrig sett så klart vatten i Sverige!" 
 
 
Strandpromenaden och utsikt över den ståtliga kyrkan. 
 
Jag älskar när viken är pyntad av små segelbåtar!
 
 
Efter min störtsköna lilla "week-end" med min finska låtsas-syster (jag skämtar alltid att det är "våra finska gener" när vi har något gemensamt) återvände jag igår hem och den här dagen väntar bara chillande och jag riktigt längtar efter att vara så utvilad att jag blir uttråkad! NJUT AV SOMMAREN, VÄNNER! JAG ÄR SÅ LYCKLIG ÖVER ATT VARA LEDIG! 

Överraskningsfest för pojkvännen!

 
Jag grundlurade min pojkvän Fredrik i lördags. Han trodde att vi två skulle ha en romantisk picknick på kvällen för att fira hans födelsedag (som egentligen var i fredags, men vi sköt upp firandet en dag eftersom jag hade tenta på lördagsmorgonen), men när jag lurade honom in i min lägenhet för att "hämta picknickmaten" möttes han istället av en pyntad, till synes tom, lägenhet där en massa mat stod framdukad. 
 
Han stannade upp i dörren, förvånad, mållös, och vände sig om och kollade på mig för en förklaring. Plötsligt flög det ut en mängd människor ur köket och ropade "GRATTIS!!!" och blåste i tutor och skrattade. Hans min var ovärdelig - han var helt chockad - och skrattade när han fick syn på sina kompisar. Han kunde inte tro att det var sant! Han kramade både hans och mina vänner som tack för att de överraskat honom på detta vis! 
 
 
Foton: Malin 
 
För ungefär två veckor sedan kläckte jag och några kompisar idén om att ordna en överraskningsfest på Fredriks födelsedag! Vi var fnittriga och fulla av planer, och när jag hade kollat att hans kompisar från både Jönköping och Göteborg kunde komma satte vi planerna i verket!
 
Samtidigt som jag pluggade till min genetiktenta planerade jag även fest, och direkt efter tentan gick jag och handlade mat till festen (han trodde att jag handlade mat till "picknicken"). Sedan hjälpte mina supersnälla vänner Anniina och Veronika till med att pynta lägenheten, duka fram maten och välkomna gästerna - medan jag umgicks med Fredrik som om ingenting speciellt väntade oss på kvällen. 
 
 
Foto: Veronika 
 
Det är superkul att ordna överraskningsfest! Malin fixade spellista, Diana höll i en lek, jag själv ordnade en frågesport om Fredrik och annars så pratade alla, åt den goda maten och umgicks i en helkul kväll! Fredriks förvåning gick aldrig hundraprocentigt över, men han blev ändå jätteglad och han har tackat mig många gånger för att jag anordnade detta!
 
Jag har även bett om ursäkt för alla lögner jag berättat för att undanhålla festen för honom: varför han inte fått tillbaka extranyckeln till min lägenhet, varför jag kickade ut honom ur lägenheten på morgonen, varför han inte har fått kolla på min mobil på länge, varför vi tog en omväg till min lägenhet för att jag "tyckte att jag hade sett en hoppborg på området och ville kolla om den fanns kvar"... Haha! 
 
 
 
Jag bakade två tårtor för att hålla uppe charaden så att han inte skulle misstänka något - så på hans födelsedag på fredagen fick han en liten, hjärtformad gräddtårta med massa syltlager, och på festen blev det en stor, trelagrad chokladtårta med dekorativa hallon och 28 ljus i som han fick blåsa ut! 
 
 
Grattis på födelsedagen, älskling! 
 
Önska dig något! 
 Foton: Diana
 
 
Så här glad och söt var min Fredrik när han blåst ut ljusen, vi tagit bort dem och han fick posera med tårtan på balkongen för att få en fin bild! Resten av kvällen åt vi massa tårta och chips, lekte, pratade och skrattade! Slutligen gick alla - tjejerna gick hem och grabbgänget gick ut på pub. Jag blev kvar och småstädade lite grann innan jag utmattad föll ner i sängen, överlycklig för att rott i land med både tenta och överraskning den dagen, samt lättad över att äntligen slippa hålla mer hemligheter! 

Bevis på att jag pluggat järnet de senaste veckorna

 
 
Bara en puttig dagar kvar till sommarlov och jag är på krigsstigen. Kampen mot tentorna är på väg mot sitt slut och det är oliiiiidligt spännande huruvida jag kommer att klara den här sista genetikomtentan eller inte. Oavsett hur det går kan jag inte låta bli att bli så himla nöjd när jag ser de fysiska bevis som finns på att jag har pluggat järnet de senaste sex veckorna:
  • Det ligger en grå hög av använda suddgummirester bredvid min stol. 
  • Mina två suddgummin har halverats i storlek. 
  • Mitt lager av 0,5 mm stift börar ta slut. 
  • De tomma blocken jag köpte för två månader sedan är ifyllda - vissa av prydliga renskrivningar och andra av klottriga anteckningar.  
  • Mina färgpennor har blivit kortare och alla är nu igen så trubbiga att de måste vässas efter alla bilder jag målat. 
  • Min skrivstil har både blivit snabbare och bättre eftersom jag skriver allt klotter som jag inte sparar i skrivstil. 
 
 
 
 
Det finns även abstrakta bevis som tyder på att jag har pluggat massor det senaste: 
  • Jag börjar äntligen få bra koll på den studieteknik som passar mig bäst! (Sitta i ett tyst, ljust rum, läsa genom översiktligt vad jag ska plugga på, göra tentafrågor och då skriva ner en kladd först så att jag förstår informationen, sedan renskriva i ett block och sedan läsa genom renskrivningarna innan tenta). 
  • Jag känner att jag har lärt mig massor!!!  
 
IMORGON HAR JAG SOMMARLOV! *Längar-längtar-längtar-längtar-längtar*

Alla har sommarlov utom jag

 
You, me and a cup of tea ... and school work. Ännu är inte plugget slut för min del - det är hela FYRA dagar kvar tills jag också får hänga skolhatten på hyllan ett tag. Just nu tragglar jag genetik - en liten tvåveckorskurs som trots sin ringa duration lyckas hålla mig vid pluggbordet större delen av min vardag. Jag förgyller tiden med en kopp te och drömmar om Paris och andra roligheter i sommar, men jag kommer aldrig komma undan faktumet att plugg är plugg. (Wow, djupt, Viktoria...). 
 
 
 
Jag erkänner att det är inte sant att alla jag känner har sommarlov utom jag... Min lillasyster Veronika och hennes fysioterapeutklass kämpar också på! Jag och syrran är lite busiga ibland och tar lite för långa frukost-/lunchpauser tillsammans... till exempel på min mysiga balkong med lummig utsikt. 
 
 
 
Ugnsbakad chokladgröt med banan plus en kopp te avnjuter jag gärna som start på dagen innan plugget börjar! 

Enkel vardagslycka

 
Om ändå alla pluggstunder kunde var så mysiga som när jag häromdagen satt mitt emot min pojkvän som jobbade mitt sitt medan jag studerade genetik, drack te, njöt av sommarvärmen, hade klänning på mig och var nyduschad. Då och då tittade vi upp på varandra, log och utbytte några ord innan vi återvände till varsin sysselsättning. Att uppskatta sådana enkla stunder i livet är vardagslycka. 

Sommar och studenter borde hyllas!

 
Jag är alldeles för bra på att livsnjuta för mitt eget bästa. Självklart har solen strålat hela veckan och gradvis har fler och fler av mina vänner blivit lediga - sommar och ledighet är ju perfekta anledningar för att fira livet, och det har jag sannerligen gjort den här veckan! Och så har jag pluggat till min genetikomtenta om en vecka. Lite grann. Ganska så lite lite grann. Snälla disciplin, var med mig veckan som resterar innan min tenta så att jag får rättfärdigt fira sommarledighet sedan!! 
 
 
 
Först ut var det solande med Diana och Veronika på innergården, med konstant uppdaterande om varandras liv där det endast blev paus när Diana lekte "Under hökens vingar kom" med områdets barnaskara, haha! 
 
 
 
Sedan var det dags för en urmysig picknick i Slottsskogen för att fira att mina kära läkarstudentskompisar Anniina, Olivia och Joel precis avklarat sina muntor och tentor i patologi. Baguette, brieost, vindruvor, jordgubbar, chips & dip plus godis kändes som värdiga belöningar till detta.  
 
 
 
Jag märkte verkligen på deras lättsamma, lyckliga sinnesstämningar att de tyckte det var så skönt med sommarlov. Det var som att de pratade med en annan lätthet, hade närmare till skratt och såg allt från en ovanligt positiv sida. Med andra ord ledighetseufori! Det har varit tuffa tider på sistone och då ger ledighet ger en glädje som inte kan bytas ut.
 
 
 
Kära hårt arbetande student,
 
Jag skulle vilja ägna en stund åt att uppskatta det arbete som du och alla studenter sliter med i skolan (och hemma) dag ut och dag in. Att vara student är inget picknick (förutom när man har sommarlov hehe). Det är jobbigt att konstant utsätta sig för ny information som tar lång tid att förstå och sedan lära sig.
 
Att vara student innebär att spendera pengar i flera år utan att tjäna några nya, och att inte få betalning för allt sitt hårda arbete förrän åratal senare. Man blir inte "klar" när man kommer hem från en dags arbete - då är det dags att plugga hemma. 
 
Som tur är har man många vänner i samma position, som man kan dela både glada och ledsna stunder med, och förhoppningsvis vet man att det hårda jobb man gör under studenttiden kommer att gynna en resten av livet.
 
HEJA ALLA STUDENTER, NI ÄR BÄST! 
 
 
 
Skål för sommaren, vänner, jordgubbar och livet! 
 
 
Innan jag visste ordet av var jag omringad av vänner igen, denna gången för festlig kväll med tjejerna i grannområdet: min syster Veronika och mina två godingar Malin och Anniina! 
 
 
Visst är det vackra damer jag omringar mig med?! 
 
 
Vi satt ute på Malins balkong och njöt av fredagsmys, utsikten och varandras skratt! Alla var sina vanliga supersnygga, härliga jag, och personligen kände jag mig så lyckligt lottad över att ha dessa fina tjejer som vänner! 
 
 
 
... även om de är lite är lite mobilnördar ibland. Men när vi väl kom ut på stan var munnarna igång igen och vi hade en svindlande spännande tävling om vem som kunde säga flest amerikanska delstater. Trumvirvel... Jag vann!!! Men vi hade superkul när vi tävlande, och det är det som får mig att tycka att:
 
Livet är väl ändå för härligt ibland! 

RSS 2.0