Låt adventstiden börja!

 
Hoppas att ni hade en strålande adventshelg, mina vänner! Sedan sist ni hörde från mig har jag personligen varit upp till öronen i läsning av vetenskapliga artiklar om cancer (seminarium imorgon!) - men förutom det har jag tagit mig tid att ha en ypperlig helg med mycket adventsmys! 
 
 
 
Under torsdagskvällen startade jag och Fredrik årets första lussebullsbak! Det var komplett med julmusik och deg-provsmakande. Anledningen till att vi gjorde lussebullar var för att kunna servera på ...
 
 
 
... vår lilla inflyttningsfika! Eftersom första advent stundade bestämde vi oss för att ha jultema på stora delar av menyn - så våra vänner fick njuta av ischoklad, pepparkakor (mjuk och hård), croustini med tomat och fetaost, lussebullar, bondkakor, nötter och mandlar, glögg och julmust! 
 
 
Vi gästades av bland andra så mysiga personer som Veronika, Malin och Emelie (vilka gav oss den fantastiska buketten på första bilden i inlägget!).  
 
 
... samt mina godingar Olivia, Anniina och Therese! Under kvällen ställde jag och Veronika till med en musiktävling som vi fixade till på ett släktkalas nyligen (ett artistnamn kommer upp på en skärm och några ska sjunga låtar med artisten så att några som inte ser skärmen ska gissa artisten), som sedan spiralerade vidare till en annan musiktävling som Therese hade gjort någon gång (en ska ha på sig hörlurar och nynna på låten som kommer upp och så ska de andra gissa låtnamnet)
 
Det hela var en jättemysig och lyckad kväll - och hela buffén tog slut!! Det märktes att folk var sugna på att börja årets julstämning! 
 
 
 
På lördagen var det annat skoj i form av att jag och familjen begav oss till jul på Liseberg i skymningen. Kolla bara så fin himmel! När det sedan blev mörkt var hela stället var lika fantastiskt vackert upplyst som vanligt och det missar aldrig att göra mig glad, fascinerad och jultaggad! 
 
 
Så där stora julklappar vill jag ha i år - hehe ... 
 
 
Årets isshow hänförde mig som vanligt - speciellt glad blev jag över att det var just Nötknäpparen eftersom jag fullkomligen ÄLSKAR den klassiska musiken av Tchaikovski! Jag nynnade med konstant och fylldes av barndomskänslor - första gången jag hörde denna musik var nämligen när jag om och om igen tittade på Barbie-filmen om Nötknäpparen, haha! 
 
På söndagen julpyntade vi även lägenheten så det blev riktigt stämningsfullt. Sammanlagt kan man säga att det blev en väldigt mysig adventshelg som blandade nöje med plugg. Alltid en mix. 

Plugg, plugg, plugg och att försöka leva i nuet

 
Hejsan alla fina! Hoppas jag inte har lyst lika starkt som min vackra, nya adventsljusstake med min frånvaro här på bloggen nu det sista. Jag har verkligen försökt lägga min tid på det allra nödvändigaste i min vardag - och den största tidsupptagande faktorn har så klart varit studierna. Förra veckan fullkomligen sprang förbi, för jag gick all in på självstudieveckan. Jag har bara pluggat och pluggat och pluggat. Jag är förvånad hur mycket jag har orkat och framför allt velat plugga. 
 
Jag har verkligen fått förnyad motivation för att ta tag i mina studier. Jag har bestämt mig för att jag är trött på att få omtentor på hälften av alla tentor jag gör, så nu när jag äntligen är i fas efter mitt studieuppehåll tänker jag göra mitt allra bästa för att klara patologitentan på första försöket! Men oavsett hur motiverad jag än är och hur intressant jag än tycker att immunsystemet är - så var jag ändå trött och seg imorse kl 08.30 när måndagslektionerna började. 
 
 
Förra veckan övade jag på att förklara inflammation för mina gossedjur - de var helt lamslagna av hur fantastisk jag var och hade ingenting att klaga på! 
 
 
Dessutom har jag hunnit med att både plugga med min syster Veronika och vännerna Diana och Anniina, samt promenera i skogen med nyss nämnda syster för att hålla igång kroppen (och skrattmusklerna)! 
 
 
Gårdagens långpromenad i Änggårdsbergen med Fredrik var ett härligt uppehåll i en annars väldigt pluggspäckad helg. 
 
Kort och gott föregår det mycket plugg just nu när november börjar dra ihop sig - men jag försöker finna något glädjeämne i varje stund, även när det är jobbigt. Både arbetande stunder likaväl som lediga stunder. Om jag tycker det är ett tråkigt ämne jag pluggar och helst skulle vilja slippa det tänker jag att: 
  • Just nu är det mysigt att adventsljusstaken lyser i mitt fönster.
  • Just nu är det härligt med en varm kopp te. 
  • Just nu är det jättebra av mig att jag anstränger mig och gör något jag tycker är tråkigt/svårt. 
 
Eller om jag under en ledig stund (när jag t.ex. går på promenad, tittar på TV eller pratar med vän eller familj) känner mig stressad över plugget tänker jag att: 
 
  • Just nu är det skönt med vila. 
  • Just nu mår jag bra av att umgås med människor som gör mig glad. 
  • Just nu mår min kropp och hjärna bra av att göra något annat än att plugga. 
 
På sista tiden har jag bestämt mig för att tänka att det räcker att jag gör mitt bästa. Och den tanken har gjort mig mycket lyckligare. 

Inflammerar mig själv i plugget

 
Jag har bestämt mig för att fullständigt anamma studieknepet att sitta på bibliotek, eftersom jag helt enkelt inte får gjort lika mycket plugg hemma (jag blir plötsligt väldigt noggrann med att bädda, diska, tvätta, städa - vilket också är bra, men kanske inte varje dag). Därför har jag både idag och igår suttit på universitetet och försökt engagera mig i mina studier. Resultatet är att jag har fått massor gjort, vilket gör att jag är supernöjd med att starta helgen nu! Klockan är 17:12 och plugghastigheten går ner mot 0 - så mina sista stunder här på biblioteket ägnar jag åt ett litet blogginlägg (för snapchattat flitigt har jag minsann gjort!). 
 
Denna fredag började med att jag klädde mig i klänning och kappa för att jag på kvällen (om mindre än en timme) ska träffa mitt kära gäng läkarstudentskompisar! På vägen till Sahlgrenska Akademi fascinerades jag av frusna löv på marken - så vackra! 
 
 
 
På förmiddagen satt jag i en tyst läsesal i Medicinarelängan (mitt emot SAKS om någon annan medicinstuderande undrar!) och trögade mig genom tråkiga neutrofiler, eosinofiler och trombocyter... Samtidigt som mina händer nästan (likt löven) började frosta för att det var så kallt. Och ljuset fungerade inte. Och inte uttagen heller. Men varför låta sig sänkas av detta? Jag kämpade på med positiv inställning för jag hade ju en trevlig lunch att se fram emot. (En lunch som jag spenderade i sällskap med massa härliga bloggar på min dator #ensamvargmenjaggillardet). 
 
Jag hittade även lite humor i inflammationsboken, hihi - "ONOO...!" 
 
 
 
På eftermiddagen flyttade jag över till nästa tysta läsesal, som låg på Biomedicinska biblioteket istället. Där gick jag över till att studera roligare saker - som B- och T-lymfocyter! Mina favoritceller!! Trotts detta spännande ämne var jag ändå tvungen att motivera mig själv med lite choklad för att lägga in sista krutet.
 
P.S. Likt andra utbildningar och yrken blir man lite udda på läkarprogrammet - man får favoritceller (lymfocyter), favoritorgan (hjärta/lungor), favoritsjukdomar (Alzheimers), haha! 
 
 
 
Dessutom blev jag helt överförtjust när jag insåg att det finns FILTAR i denna sal! Salen är lite kyligare än övriga delar av biblioteket, men med hjälp av en varm filt och en hel termos med te lyckades jag bli så varm att mina kinder rosade sig upp ordentligt (se bild ovan)!
 
Sedan blev det mörkt och nu är enbart jag kvar i tysta läsesalen (och kanske i hela biblioteket, för de stänger snart). Alldeles strax ska jag packa ihop mitt pluggmaterial för att bege mig iväg mot fredagsnöjet som är mina vänner. Ha en strålande helg, alla goda!!  

Magisk mentometerövning

 
Det är mycket studiedagar under patologikursen, och idag började till och med en hel studie-VECKA där vi ska läsa in en hel bok om inflammation. Så kort och gott - skönt att inte ha någon skolbelagd tid, men det är mycket som ska hinnas med att läsas in ändå!
 
Innan denna studievecka började hade vi dock idag en småkul övning där hela klassen fick varsin mentometerknapp och fick gissa mellan tre alternativ vilket histologiskt snitt som visades på bild. Det visades sedan på skärmen hur många procent av klassen som röstat på vilket alternativ. Jag funderade nästan mer på hur hela mentometersystemet fungerade (helt magiskt!) än frågorna, men det var ändå mest saker vi inte hunnit lära oss än så jag blev helt nöjd med att ha lyckats gissa rätt på kanske hälften av frågorna.  
 
 
 
Efter de två små förmiddagslektionerna traskade jag från Patologen upp till det snöpudrade (!) Medicinareberget ... och sedan ner till Patologen igen eftersom jag glömde min matlåda där. Sedan tillbaka upp till på berget och hann med både några timmars nyttigt biblioteksplugg och en mysig lunchdejt med min gamla Paris-vän Diana. 
 
Tricket att klara studierna är att blanda hårt arbete med härliga belöningar, som att träffa fina vänner - eller ha romantiska middagar med trevliga killar. Fast det sistnämnda kan jag inte ta cred för att jag fixade, utan Fredrik överraskade mig med att dra mig från studierna på kvällskvisten och hade ordnat en fin middag, tagit på sig skjorta och tänt ljus! Jag blev så glad!  

Natur och fysisk träning är viktigt för mig

 
Nu i höst när jag har rehabiliterat mig från stress och ångest bestämde jag mig för att fundera riktigt noggrant på hur jag ska tänka och leva för att må som bäst. Därför skrev jag en lista med några slags livsmotton som jag ofta upprepar för mig själv (jag kan dela med mig av listan någon gång). Något av det viktigaste är följande: 
 
"Natur och fysisk träning är viktigt för mig." 
 
På stresskursen som jag gått de senaste månaderna rekommenderades det att promenera varje dag, gärna ute i naturen. Min sjukgymnast övertalade mig att försöka röra på mig varje dag eftersom det ger värdefulla positiva effekter i kroppen som stannar kvar i flera timmar efter man har avslutat aktiviteten (typiskt mig att bli övertalad av vetenskapliga argument och bevis, haha). Dessutom visste jag att stillasittande är det nya rökning.
 
Så jag provade att promenera oftare. Till en början tyckte jag att det var tråkigt att bara gå, eftersom jag alltid förr joggade eller sprang när jag var ute, men ju mer jag gick desto mer upptäckte jag hur fantastiskt konceptet är. 
 
 
 
Att bara gå, utan att pressa mig själv att springa snabbare eller längre.
Att bara gå, helt kravlöst. Hur kort eller långt jag vill. 
Att stanna och kolla på de vackra löven. 
Att lyssna på de lugna skogsljuden. 
Att lyssna inom mig själv på vilka tankar och känslor som snurrar runt och acceptera att de finns. 
Att känna på naturen genom att stryka handen längs grenar som sticker ut mot stigen. 
Att känna hjärtat pumpa och humöret höjas av alla härliga hormoner som frisätts i kroppen. 
Att le och tänka att det här är tid jag avsätter för mig själv, för att jag ska må bra. 
 
Det är ju den allra enklaste formen av terapi
 
 
 
Så nu när plugget har börjat igen försöker jag ge mig ut ofta för att njuta av den enastående naturen som finns omkring. Jag har som regel att när jag är ute och går eller joggar får jag inte oroa mig för mina studier och aldrig känna skuldkänslor för att jag motionerar istället för att plugga. För det är mycket viktigare att jag mår bra fysiskt och psykiskt än att jag misslyckas på en tenta. 
 
 
Jag har turen att bo rätt så nära skog och naturstigar, vilket jag är enormt tacksam över. Det finns massor av vackert att njuta av om man tittar noga.  
 
På mina turer tar jag med sällskap ibland - jag och Fredrik beger oss ut tillsammans åtminstone en gång i veckan och tar då ofta en tur i Änggårdsbergen (där de fina naturbilderna i det här inlägget är tagna!). 
 
 
Nu när vi går mot kyliga och regniga tider är det en utmaning att motivera sig att bege sig ut i rusket - men då gäller det bara att klä på sig väl! Antingen tar jag min rosa favoritjacka, eller som ikväll när jag svängde förbi hos min syster: regnställ och reflexväst. Alltid försöker jag kombinera min klädsel med ett leende och känna tacksamhet mot mig själv för att jag är så vänlig mot min kropp och mitt sinne som beger mig iväg! 

Inspirerande studiemiljö

 
För det mesta har jag gnuggat geniknölarna hemma vid köksbordet för att förstå olika sjukdomsmekanismer, men i förrgår bjöd min syster in mig att hänga med till Handelshögskolans bibliotek för att studera tillsammans. Nyfiken som jag var på att besöka detta välkända bibliotek följde jag glatt med - och jag var inte besviken! 
 
 
 
Vi satt på balkongerna på våning 3 som tillhörde en enorm tyst läsesalen och hade en superhäftig utsikt! Både kunde vi speja ut mot den livliga gatan utanför om man ville tänka på något annat en stund, och annars om motivationen hotade med att ge upp kunde vi bara titta runt på mängderna av andra studenter som pluggade flitigt och bli inspirerade av dem! Dessutom älskade jag den fina takkronan som lös upp rummet! 
 
 
 
Det var härligt att ha min syster där också eftersom vi då och då kunde viska och fnissa väldigt lågt - under trevliga små pauser från studierna. Dessutom kunde vi luncha tillsammans och ha en välbehövlig (högljudd) babbelstund! 
 
 
Tänk att även denna dag var en bra dag! 
 
 
Jag studerade hjärtsjukdomar och fick väldigt mycket gjort - det var den inspirerande studiemiljön och det härliga sällskapet som gjorde tricket! 
 
 
 
Vid 16-tiden gick vi därifrån supernöjda med dagens insatser - så nöjda att vi bestämde oss för att plugga tillsammans igen senare i veckan ... Nämligen idag! Nu ska jag bege mig iväg mot ett annat bibliotek och möta upp min syster för ännu en hård pluggdag! Ha det underbart, kära du, och låt ditt leende leda vägen! 

RSS 2.0