Blev fransyska en vecka hos en fransk vän

 
Nu har du sett hur vacker naturen var i Ardèche-regionen i del 1 av mina semesterdagar med min franska vän Laurine - det är dags för del 2, som mestadels utspelar sig i de små, charmiga byarna där omkring! Ja, i Frankrike används faktiskt ordet "by" fortfarande, och när man kommer dit förstår man varför. Gammaldags stenhus, små gator, gulliga affärer, marknader m.m. Jag tyckte att det var mysigt att gå omkring i de olika byarna och fotografera, köpa små presenter och allmänt beundra! 
 
Här är jag och Laurine, sommarklädda och lätt solbrända! Vi sitter i ett litet tåg, på väg tillbaka till parkeringen efter att ha varit nere Grotte de la Cocilère - en av Frankrikes tre finaste grottor (enligt dem själva)! Superhäftig rundtur 50 meter ner i marken, i mörker bland droppande bergväggar åt alla håll! 
 
Snapshots från en mysig liten by! 
 
Allons au marché! Kom så går vi till marknaden! Vi var på två stycken olika, men båda innehöll den där härliga blandningen av matstånd (frukt, ost, bröd, kött) tillsammans med stånd fyllda av kläder, leksaker, väskor, smycken, mattor osv. Jag fyndade massor av saker på marknaderna! Bland annat fann jag en kärlek till alla somriga, semesteriga armband. 
 
Bröd på landet - MUMS! Under den här semestern åt vi väldigt mycket god mat hela tiden, vilket jag uppskattade enormt! Vi åt på det traditionella franska sättet: baguette- och syltfrukost, stor lunch och en lika stor middag, innehållande flera rätter varje gång och alltid MASSOR av bröd. Jag åt tills jag blev proppmätt och sedan inget emellan. Möjligtvis en liten kaka eller två mellan lunch och middag. Typiskt franskt, men det passade mig bra för jag har verkligen kommit in i att äta på det franska sättet nu den senaste tiden. 
 
Fransk korv från slaktaren. Jag har faktiskt lärt mig att gilla dessa - som jag avskydde i början! På marknaden blev den en del smakprov! 
 
 En typiskt vanlig syn i en fransk by: kyrktorn! 
 
På en marknad fanns det även mycket musik på gatorna, vilket kunde vara trevligt beroende på hur skickliga musikerna var!  
 
För övrigt så bodde vi på en fin, liten camping som hette Le Coin Charmant (Det charmiga hörnet), i ett litet "mobil home" - ett hus som man kan flytta på, med minimala rum och tunna väggar. Vi åt alla måltider utomhus på altanen och solade och gjorde aktiviteter på en gräsmatta framför huset. En gång tog jag mig ett dopp i campingens pool! 
 
Jag och Laurine tog en promenad en eftermiddag och fick syn på en get som klättrat upp i ett träd. Det funkar ju också. 
 
Vi hade även en liten fotografering på en äng! Voilà, det var min fina semester tillsammans med min före detta utbytesstudent Laurine! Jag är så nöjd över att ha valt att resa dit, annars vet jag inte när det hade blivit av. Det var roligt också att de bjöd med mig på semester! Vilken gästvänlighet, jag är så tacksam! 

På äventyr bland franska berg och dalar

 
Jag spenderade ett par enormt fina dagar i slutet på förra veckan hos min goda vän Laurine i mellersta-södra Frankrike! Det var så kul att träffa henne igen 2,5 år efter det fransk-svenska utbytet i tvåan på gymnasiet. Hon hade inte förändrats alls, utan hade samma härliga personlighet! Det var dessutom så mysigt att träffa hennes familj som jag fick bra kontakt med, både då och nu. Laurines föräldrar är så snälla, för de lät mig följa med på deras släktsemester dessa dagar! Vi åkte till regionen Ardèche, som är fylld av berg och dalar, slingrandes runt floden som också heter Ardèche. Här kommer inlägg 1 av 2 om min resa! 
 
 På onsdag kväll förra veckan satte jag mig på snabbtåget TGV mellan Paris och Lyon i två timmar, och sedan tog ett annat tåg för att slutligen komma fram till staden Saint-Étienne strax efter midnatt. Där hämtade Laurine mig och det blev kramkalas på tågstationen! Vi åkte hem till henne, sov en natt där och tidigt nästa morgon bar det iväg på semester till Ardèche, tillsammans med hennes föräldrar, morföräldrar, moster och kusiner! 
 
Vi har åkt väldigt mycket bil, och sett otroligt fina landskap! Det var så härligt att vara på den franska landbygden och andas frisk luft! (När jag är i Paris så märker jag inga föroreningar eller oljud, men när jag kommer UT från Paris så märker jag hur ren luften är där jämfört med i staden och hur ljuvligt det är utan ljud från vägar överallt!). 
 
Här var vi på en utsiktsplats och kollade på Les Gorges de l'Ardèche (Ardèche-ravinerna). Vattnet har en gång varit så högt som ravinerna, men har sjunkit mycket. Så coolt! Många besöker den här regionen för att paddla kanot eller kajak längs floden Ardèche! 
 
Du känner väl mig, kameran i högsta hugg naturligtvis! 
 
 
Gällande språket så kunde jag och Laurine prata lika flytande denna gången som för 2,5 år sedan, utan kommunikationssvårigheter. Skillnaden var dock att förra gången pratade vi engelska och denna gången pratade vi franska!! Nu under de här dagarna, efter att ha haft franska runt omkring mig och pratat det exakt hela tiden så lade jag märke till hur lätt det går. Orden bara kommer. Jag förstår vad alla säger, även om de pratar fort (om inte det är väldigt krångliga ord eller slang förstås) och lyckas svara direkt utan att behöva rota runt i huvudet efter ett förståeligt svar. Laurine och hennes familj blev imponerade, eftersom de jämförde med den knappa franska jag pratade för 2,5 år sedan, och smickrade mig med massor av komplimanger! Både de och jag roade oss med att lära mig nya ord och uttryck - jag har faktiskt lärt mig massor! 
 
Jag är så stolt i alla fall över att slutligen kunna säga att jag kan prata franska! När jag var med Laurines familj och hörde franska dygnet runt så tänkte jag till och med på franska nästan hela tiden. Jag funderade inte på det medan jag var där eftersom det kom så naturligt, utan jag insåg när jag kom hem till studion att alla mina spontana reaktioner i huvudet var på franska. LOVE IT! 
 
En häftig grej som vi besökte var denna naturliga bro kallad Pont de l'Arc, ett av de största turistmålen. Här är synen i solnedgången, sedd från vägen en bit upp, men sedan gick vi ner till stranden på höger sida i bild ... 
 
... och härifrån såg bron ut på detta sätt! Jag älskar den, och får känslan av att det är någon slags trollbro full av magi. Om du kikar genom bron så kan du se en strand på andra sidan ... 
 
... dit åkte vi en annan dag för att bada! Floden var lite smått kall, men hallå, jag är ju svensk! Klart jag måste bada! Det var ungefär samma temperatur som i sjön därhemma i juni: kallt i början, okej efter en stund i vattnet men inte så behagligt att jag ville stanna i någon längre tid, haha! 
 
Jag tyckte att det var häftigt att vattnet var grönt! Det kändes lite tropiskt, med allt grönskande runt omkring, plus kanoterna och kajakerna överallt i vattnet. Vi hade verkligen tur med vädret under den här resan, för det var sol och 26°C nästan hela tiden! Utan vind! Gissa om jag har stekt i solen och blivit solbränd! 
 
Den andra delen av min resa kommer inom kort! 

Jardin des Plantes & jag reser iväg!

 
Hej mina fina! Jag kan berätta att jag är ute och reser just nu, och befinner mig inte alls i Paris för stunden! Det är så att igår kväll satte jag mig på ett tåg söderut (mot Lyon) för att åka och hälsa på min franska kompis Laurine och hennes familj! Vi träffades genom ett skolutbyte för tre år sedan, och spenderade två roliga veckor tillsammans - en i Sverige och en i Frankrike. Nu så är jag ledig i några dagar, så jag passar på att åka och hälsa på henne! Därför kanske det blir lite tomt stundtals i bloggen, men don't worry - be happy! I'll be back before you know it! ♥ 
 
Här kommer lite bilder från i helgen då jag och min vän Nathalie tog en tur till den underbart vackra parken Jardin des Plantes som jag velat besöka länge!  
 
En mycket typisk bild från den här fina parken. Jag älskade alla blommor, det fina slottet och solen som var så vänlig och sken på oss i söndags!
 
Vi hade en mycket trevlig eftermiddag, jag och Nathalie, då vi vandrade omkring i parken, tog kort, köpte varsin crêpe och satte oss och solade på en gräsfläck där det var tillåtet att slå sig ner. Överallt annars så fanns det vakter som visslade med visselpipa på en om man råkade sätta minsta tå på gräset! 
 
 
Jardin des Plantes måste jag faktiskt utnämna till en av mina absoluta favoritparker i hela Paris - om det faktiskt inte rent utsagt är den bästa! Även ett stort tack till fina Nathalie, som jag hade så trevligt ihop med!!  

Vackra, vackra medelhavsstad



Denna regniga tisdagskväll i Paris sitter jag med en kopp te kl 22.39 och redigerar mina soliga foton från Menton. Åh, jag är SÅ nöjd med bilderna! Franska rivieran är väldigt fotogenisk må jag säga. Det finns så många fina bilder som jag vill visa dig att jag får dela upp dem i fler än ett inlägg. Vi börjar med de första dagarna! Här ovan ser du en av mina absoluta favoritfoton från resan. Det blåa medelhavet, palmerna, solskenet, en vit båt ... Så underbart!! 
 
Men det var inte soligt varje dag. Exempelvis är här en bild på en molnig och blåsig dag då vi tog vägen om strandpromenaden för att gå till en lekplats. 
 
Tillsammans med Valentin och hans mormor promenerade jag lite runt gamla stan i Menton, som var så mysig med sina små gator och torg! 
 
Stämningsfulla snapshots från gamla stan. 
 
Men let's get back to the beach, right?! Jag kunde inte hålla mig därifrån länge. Följande bilder är från den allra bästa dagen på hela veckan, då det var sommarvarmt, solen sken och jag tog en härlig promenad längs vattnet med kameran. Jag älskar dessa bilder för de är nästan inte alls redigerade - de var helt enkelt fina från början! 
 
Jag bar klänning, solglasögon och stora leendet!! 
 
Så sant, skylten. Så sant. 
 
En båt åkte förbi med ståtliga franska flaggan längst bak, och några killar vinkade från klipporna. 
 
På detta sättet var det: havet till vänster, en liten strand av stenar (eller bara klippor), trottoar, väg och sedan hus till höger. Det kunde inte riktigt jämföras med Korsikas lugna, fina sandstränder (där jag var på semester med familjen förra året), men jag tyckte allt att det här också hade sin skönhet. 
 
Ungefär så här ser jag ut när jag uppskattar semesterns lugna, magiska stunder. Jag skapade rivieraversionen av den här Korsikabilden
 
Och efter den här dagen, så hade jag tre vita ränder på var fot efter mina ballerinaskor, haha!!! Det gjorde mig inte så mycket dock, det är kul att se att jag fått lite färg! Jag har allt fått lite färg på kinderna också. Åh, sommar...! ♥ 
 
Fler rivierafoton kommer! Vad säger du om det? Du har väl inte fått nog?! 

Menton - Citronernas stad



Det är fina dagar som jag spenderar här i Menton, en stad på Côte d'Azur (franska rivieran). Igår eftermiddag var vi på stranden för första gången, eftersom det var så fint väder! Det var helt underbart att gå barfota vid vattenkanten och kasta stenar i havet med barnen. Ingen av oss badar på den här semestern för att havet är för kallt, men som äkta svensk hade jag nog fixat ett dopp om jag tagit med badkläder! 

Stranden har nästan ingen sand, utan den består av stenar. De är mestadels av den rundade och lena sorten, men det gjorde ändå ont att gå på dem efter en stund. "Ça pique!" ("De sticks!"), som barnen säger åt lite allt möjligt (t.ex. bubbelvatten). 



Menton är citronernas stad och det finns träd med citroner och apelsiner lite överallt här. Igår var jag på en promenad och jag erkänner att jag tappade bort mig lite grann, men på grund av det hamnade jag på gator med mestadels bostäder och såg några stora fina fruktträd, bland annat det ovan! Jag känner mig mycket nära naturen nu med havet ett stenkast bort och med alla exotiska växter och träd omkring - det är fantastiskt! 



I onsdags kände jag mig så somrig och fin iklädd en ny klänning. På morgonen i parken kom en liten flicka på runt 6 år fram till mig och sa blygt: "Vous êtes belle." = "Ni är vacker." (för här säger man ju "ni" och inte "du" till personer man inte känner). Det var såååå gulligt! Och jag blev jätteglad! 

I princip allt är toppen förutom att jag är förkyld med lock för öronen och snuvig näsa. Haha, jag skrev nästan "nez" istället för "näsa". Det är så lustigt för min mamma berättade i telefon idag att jag ibland gör lite grammatiska fel när jag skriver på svenska i min blogg nu för tiden - och jag blev jätteglad, för det betyder ju att jag har franskan nära till hands i huvudet, haha! 

Magisk vårdag i parken

 
Det är helt galet, det är som svensk senvår eller tidig sommar här! Varmt och fantastiskt! Jag önskar att jag kunde visa dig i mer än ord och bilder, men du får helt enkelt tro mig. Den här onsdagen, när jag tar hand om barnen hela dagen, så hade jag och Diana bestämt oss för att ta med kameran till parken på förmiddagen. Då är båda våra stora killar på tennislektion så vi leker bara med de små barnen. Nyligen har ett körsbärsträd slagit ut i parken som är fantastiskt fint, så på förmiddagen hade vi en liten fotografering med småbarnen Héloïse och Adrien (och oss själva, haha) och det blev massor av fina bilder, kolla in!  
 
 
Adrien var faktiskt förvånansvärt villig att vara med på kort! När han såg kameran så sa han "Vitoja! Foto!" och höll ut armarna för att jag skulle bära honom, haha! Jag höll honom och han fick plocka några blommor från trädet medan Diana fotade, det blev massor av gulliga bilder. Vi ser så söta ut ihop, jag och Adrien, med våra smårunda ansikten och ljusbruna hår! Fast även om han gillar att vara med på foto så är han inte så förtjust i att kolla in i kameran, haha! 
 
 
Jag blir alldeles bubblig, glad och varm i hela kroppen när jag får se resultatet efter en härlig fotografering! Precis den känslan har jag nu! Vilken härlig förmiddag det har varit, att fota i parken, umgås med min fina vän Diana och bara ta hand om de gulliga tvååringarna! 
 
Många soliga kramar från Viktoria på Viktoria-dagen! 

How does it happen, that the rose unfolds?

 
God morgon, solstrålar! (Om ni är glada menar jag med er, annars får min hälsning gå till strålarna som värmer Paris även denna måndag). Jag börjar dagen med med ett Victor Hugo-quote, eftersom jag snart ska bege mig till Avenue Victor Hugo, på vägen till skolan. Det känns som att denna måndag kommer bli en bra en! Jag och alla mina au pair-kompisar i Paris lägger bara upp en massa våriga bilder på Instagram, bloggar och Facebook - allt från blommor till helgens picknickar till solljus - som gör mig så glad, så jag bara fortsätter. Här är några rosiga bilder jag tog när jag promenerade på gatan Rue Saint-Honoré igår. Nästa stopp: cours de français (franskalektioner)! Ha en bra vecka! 

Magnifique

 
Vilken dröm. Om du är en sådan som förtrollas av fotografi, blommor och Paris så håller jag tummarna för att jag ska lyckas svepa bort dig en minut eller två i det här inlägget. 
 

Vädret var kort och gott fantastiskt i Världens Vackraste Stad igår med 17°C och vårvärme! 
 
Igår eftermiddag var jag ute och strosade, jag var på jakt. Jag hade sett de här vackra bilderna och bestämde mig för att försöka leta upp platsen där körsbärsträdet fanns. Det tog lite tid. Nu i efterhand inser jag att det var ett foto på en gatuskylt ... Haha, det är lätt att vara efterklok! Nåja, lyckan var i alla fall större när jag väl hittade det på det här sättet, efter att ha letat länge och väl, än om jag skulle ha använt en karta! 
 
Åh, så vackra körsbärsblommorna var! Jag tog foto efter foto efter foto och tänkte för mig själv att "just den här blomman har jag inte tagit kort på än!" och "vad annorlunda det ser ut från den här synvinkeln!". Är du fotofantast som jag hade du också sett det. Trots att varje foto är unikt har jag fått begränsa mig för att inte lägga upp allt för många blombilder, haha. Jag hade bra roligt när jag redigerade dem på olika sätt i Photoshop, och är så glad över att visa dem! 
 
Jag lockade håret som en liten lördagslyx åt mitt ego, satte på mig solbrillorna av samma anledning (och för att det var strålande solsken så klart!) och promenerade i min lättaste jacka med kameran som sällskap! 
 
Vissa blommor blommade i solen, i mängder ... 
 

... medan andra blommade i skuggan, i sin ensamhet. 


Den här gula blommorna fick jag syn på i parken Champ de Mars och jag underhölls riktigt av dem för jag tyckte att de såg ut som gula bollar som kastades omkring. Så jag var tvungen att ta ett kort. Det är lite min livsfilosofi. När något är lite extra roligt/fint/konstigt - ta ett kort! 
 
Än är det ganska kalt som ni ser, med mycket tomma träd ... 

Det kryllade av folk på gatorna och i parkerna denna lördagseftermiddag, både av fransoser och (när jag närmade mig Eiffeltornet) turister. Det var riktigt länge sedan jag hörde så mycket engelska, vilket gjorde mig glad, för det påminde mig om den spännande första tiden i Paris förra sommaren, när jag mest vandrade omkring och beundrade på turistiga ställen, då jag hörde massor av engelska. Dessutom beundrar jag i hemlighet alla amerikanska turister, för jag tänker mig att alla har som dröm att åka till Paris, och det är så långt för dem att åka - och de lyckades med sin dröm! Hopplös romantiker, ja hej ...
 
Dessutom hörde jag en gång två svenskar! Jag gick med ryggen mot Eiffeltornet och mötte två svenskar, en tjej och en kille, som svängde runt ett hörn och fick syn på Eiffeltornet för första gången på nära håll. Jag gissar att det var första gången, för medan vi passerade varandra hörde jag tjejen säga "Vad brunt det är!" lite förvånat medan hon tittade upp på tornet. Jag vände mig om reflexivt av förvåningen att höra svenska, men då var de redan en bit bort på den fulla gatan. Synd, annars hade jag gärna pratat med dem! Det är så ovanligt att höra svenska på gatorna för mig! 
 
Romance in Paris ... What a dream! 
 
 
En så fin promenad på en sådan fin dag! Efter den här upplevelsen har jag insett en sak. Hittills har sommaren varit min favoritårstid i Paris, sedan kom hösten och var trevlig och vintern var inte illa ... Men våren kommer absolut bli min favorit!! Tänk när alla löv, blommor och grönska slår ut, värmen kommer för att stanna och man kan börja ha picknick ute igen ... Ja, det kommer verkligen bli toppen! 
 

Vårblommor och febertrubbel

 
Det känns fruktansvärt nedrigt att vara hemma och vara febersjuk när vädret är toppen här! Solen skiner på gatorna och färgar byggnaderna ljusgula istället för lätt gråa, det luktar vår där grönskan håller på att slå ut ... Speciellt fint är det vid lekplatsen dit jag brukar gå med barnen, för där har två träd slagit ut - inte med löv, utan med vita och rosa blommor! Istället för att njuta av det väntar jag på bättre tider, vilar i min säng och håller tummarna för att febern ska försvinna snart. 
 
Lilla Adrien, 2,5 år, var så söt igår morse när jag tog hand om honom. Jag var redan då lite sjuk och tänkte hålla mig på avstånd. Vi lade ett pussel och när jag gav honom en bit som han letade efter så sa han glatt "Merci Viktoria! Bisous!" (Tack, Viktoria! Kindpuss!) och lutade sig fram för att ge mig en bisous. Ledsamt nog lutade jag mig bakåt och sa att han inte fick ge mig någon puss eftersom jag var sjuk. Då sa han "Oh ... Câlin!" (Kram!) istället och öppnade armarna brett för att ge mig en kram, fortfarande med ett stort leende på läpparna. Det var hjärtkrossande att säga nej till det också! Slutligen så gav han upp och fortsatte att lägga sitt pussel medan jag satt där och var smått deppig över att inte få krama min sötaste 2-åring! 
 
 
Nåja, här kommer lite vårblomsbilder som jag tog med Katarina i trädgården Jardin du Palais Royal i måndags! 
 

Voilà, en vacker dag i Alperna

 
Idag hade jag med mig kameran i backen. Vädret var vitt på morgonen men blev sedan strålande och eftersom jag älskar att fota så var det en toppendag. Den här gången tänker jag inte rabbla på om exakt allt, utan låta bilderna tala för sig själva. Jag älskar dem ...! 
 
Herr Mont Blanc i egen hög person. Eller eget högt berg, haha. 
 
 
Jag tog en lång tur i en småtrevlig, grön backe ner till en liten by som heter Megève och sedan åkte gondol tillbaka upp på berget. Åh, utsikten över byns alla små stugor och bergen i bakgrunden var enormt fin. (Bilden är lite otydlig eftersom jag tog den genom det repiga fönstret på gondolen). 
 
Det bästa är att det är jättelite folk här (eftersom skollovet i Frankrike börjar nästa vecka, då det kommer vara fullt), så man kan virvla runt i backarna lite som man vill, och man behöver aldrig köa till liften! 

 
Japp, jag vågade ta fram min stora, svarta systemkamera i liften! Det var ett mycket välplanerat drag. Jag hade tänkt ut allt innan med hur jag packat kameran, hur jag skulle hålla stavarna m.m. Huvudsaken var att hålla i allting hårt! Det var riktigt stressande ska jag säga er, och även fast det blev massor av fina bilder så hade jag ingen lust att göra om det efteråt!
 
En av mina favoritbilder var på den här söta lilla stugan som jag såg när jag åkte på en öde pist. Så liten att jag har svårt att komma på vad den skulle kunna användas till. Urgullig, i vart fall!

Voilà, så kan det se ut en vacker dag i Alperna!

Mhm, det här är semester minsann!

 
Den här första skiddagen för min vintervecka i Alperna startade jag med att kolla ut genom mitt fönster och se ovanstående syn. Vittgrått, dimmigt och snö, snö, snö. Vanligtvis ser man en fantastisk bergskedja på avstånd här, men det var ett minne blott den här morgonen.

Första halvan av dagen i backarna var precis likadan. Det var bara vitt överallt och svårt att se vart man åkte, plus att ansiktet blev kallt när det träffades av hårda snöflingor. Ändå var det riktigt nice skidåkning, för det var fin nysnö i backarna som var så mjuk att glida fram genom. Men jag sa till mina värdföräldrar när vi åkte upp i stolsliften: "Om det bara kom fram lite sol nu så skulle allt vara alldeles perfekt." Gissa vad som händer ...

När vi åt lunch inne på en restaurang så försvann plötsligt dimman, snöandet upphörde och solen dök upp! WOW! Det var så himla fantastiskt och fint!! 

Vi skidade genom nylagd snö, solen värmde, det fanns ingen vind som kylde, utsikten över Alperna var fantastisk ... Allt var bara så vackert! Humöret kunde verkligen inte göra annat än vara på topp för oss allihopa! 

På en sväng förbi skidskolan träffade vi Valentin som var så söt i sin skidutrustning och så nöjd över att få åka skidor! Han var duktig dessutom! När vi hämtade honom efteråt var han jätteglad, precis som alla vi andra! 

Jag hoppas och önskar att det kommer vara så här fint väder fler dagar i veckan, så att jag kan ta med mig min kamera någon gång (inte bara mobilen) och ta massor av bilder! 

Den här bilden är jag helt förälskad i, för att jag tog den bara snabbt bakom ryggen utan att kolla efter, och så blev den så fin - en riktig lyckoträff! Det lilla röda ljuset från solen, de fina granarna ... Även mobilen får till det ibland! 

 
Nöjd Viktoria, som fick precis det hon önskade: solsken! En annan önskan som jag fick uppfylld var att jag utvecklades inom skidåkningen. Redan första dagen! I början av dagen tog jag det väldigt lugnt i backarna och stressade inte för att komma ner, eftersom det var lite vingligt och svårt med snöovädret. Jag är ju inte en superskicklig skidåkare direkt. Min värdpappa tipsade om att jag skulle böja på knäna och jag försökte verkligen, men det gick sådär.

En gång när vi åkte i liften kollade jag noggrant på skidåkarna i backarna bredvid och försökte hitta deras teknik. Det verkade som att en del spände magmusklerna för att hålla överkroppen på plats, medan de lät endast benen svänga. De lutade sig framåt lite, och då böjdes benen automatiskt. När jag sedan försökte genomföra detta i verkligheten så gick det faktiskt mycket bättre än innan! Efter sista backen sa min värdmamma: "I slutet av den här veckan kommer du åka som ett proffs!". Haha, glöm det, jag kommer aldrig bli lika skicklig som mina värdföräldrar, men jag kommer i alla fall ha förbättrat mig och det är jag nöjd med!

 
Efter en hård dags skidande satte jag mig ner och chillade lite medan de andra åkte pulka. Korsade benen, lutade mig bakåt och kollade på utsikten, med trötta muskler, ett helrött ansikte och ett nöjt leende på läpparna. "Mhm, det här är semester minsann!" tänkte jag!

Mitt senaste äventyr: Alperna!

 
Jag är hemma i Paris igen och har denna måndag startat upp andra halvan av mitt au pair-år här i Frankrike - komplett med jobb, skola och mysig fika med vänner. Det är sex veckor kvar till nästa tripp till Alperna och nu tänkte jag bjuda på några foton som jag tog med systemkameran under mitt senaste äventyr!

Jag var i Combloux, mitt nya favoritställe i Alperna (och jag medger att det är det enda stället som jag känner till i Alperna...).

Stugan som jag bodde i med min värdfamilj var alldeles underbart mysig, och julpyntad, som jag nämnt tidigare. 
 
 
Utsikten från fönstret var fin både natt och dag. På natten kunde man se massor av ljus från en liten by nere i en dal. Och på dagen ...

 
... då var det utsikt över dalen och de fina Alperna, med Mont Blanc liggandes till höger i bild! Ibland var det väldigt dimmigt, det kom och gick, precis som regnet. Det var ändå fantastiska syner över bergen, speciellt från skidbacken första dagen när det stundtals var soligt. Jag önskar så att jag hade haft kameran med då. 
 
 
Redo att sätta på mig skidutrustningen och bege mig ut i backen. Det är faktiskt Valentin, 4 år, som har tagit den här bilden - han älskar min kamera, haha.

Här kommer lite fina bilder från söndag förmiddag, när regnet slutat, snön hade lagt sig och solen letat sig fram till sist:

 
Inzoomat på Mont Blanc. Min kamera hoppas på att få stifta närmare bekantskap med honom i februari! Den här vinterledigheten har varit riktigt fin, med både en vecka tillsammans med min svenska familj och sedan en långhelg tillsammans med min franska. Denna resa var en himla härlig avslutning på det hela! 

Friheten som skogen ger



Det här är fortsättningen som följer på den där lördagseftermiddagen när solen bara sken och mina fötter bara promenerade. Jag gjorde en cirkel genom 16:e arrondissmentet och på vägen hem igen hamnade jag i Bois de Boulogne. Det var ett tag sedan jag varit där, eftersom jag varit förkyld och inte tagit mina regelbundna springturer, så jag hade nästan glömt bort hur fantastisk den skogen faktiskt är. 



Saker man ser i Bois de Boulogne: 
Kompisgäng som sitter och har picknick på gräset. Familjer som är ute och går eller cyklar. Motionärer i åldrarna 10-92 år. Par som tar (romantiska ...?) båtturer i sjön. Fiskare som försöker på sig lyckan. Hundar som springer runt på gräsmattorna eller kastar sig i vattnet för att bada. Änder som simmar omkring. En och annan enstöring som promenerar alldeles ensam - host, jag, host! - och bara njuter av livet. 



Sedan finns också den där härliga naturen som gör att man känner sig frisk av att bara andas. Gräs, grönska, vatten, vind, jord ... När jag vandrar runt på de vackra gatorna i Paris är det lätt att tänka att jag inte behöver något annat - men sedan varje gång när jag besöker skogen så är det lite som att andas ut efter att ha hållit andan. Det är något som ger mig en känsla av "hemma" med skogen. (Nu kommer det fram att jag från början inte är någon stadsbo.) 
 


Det var så härligt att vara i skogen den där lördagseftermiddagen att jag satte mig ner på gräset och tog det lite lugnt. Andades. Njöt. Tittade på människor som passerade förbi och båtar som gled långsamt åt ett eller annat håll. Andades lite till. 



Sedan lade jag mig ner och blundade ... och öppnade ögonen för att betrakta träden som sträckte sig mot de lätta molnen. 


Jag blev alldeles lugn. Från topp ... 

... till tå! 

Fotopromenad



Precis när jag skriver "hösten är kommen" och myser ihop med varma sockar och temuggar - då kommer solljuset och en del av sommarvärmen tillbaka! Fredag och lördag denna veckan har varit riktigt varma och sköna dagar (även om Amy är vackert höstklädd på bilden ovan!) så jag har varit ute mycket och promenerat. Till exempel tog jag och Amy en fotopromenad igår! 


Jag fotade rosa hus och hade på mig min nya, blåa blus (haha, det rimmade!) 


Vi vandrade längs Seinen och vidarebekantade oss med våra områden i 16:e arrondissementet. 


Det blev ännu en bild på det fotogeniska Eiffeltornet, som sedan fick denna dramatiska redigering i Photoshop. 


Även Amy hade uppe kameran mot La Tour Eiffel! 


Den här bilden gillar jag, för den innehåller några av mina favoritsaker: vacker arkitektur med balkonger, en massa granna färger och det franska språket i skrift! 

 
Jag hade varit ganska lat med systemkameran ett bra tag - eftersom den är lite tung och klumpig att ha med sig jämfört med en liten handväska så har jag lämnat den hemma många gånger - så nu är jag stolt över att ha använt den igen! Det blir så mycket bättre bilder! Fotopromenader med trevliga vänner är dessutom nästan alltid en succé. Bra bilder + härligt umgänge + upptäcka nya platser! Jackpot! 
 
(Foton på mig är tagna av Amy och resten är tagna av mig!) 

Häng med på båttur!

 
Vi tog världens härligaste båttur igår! Åh, vad jag älskar att flyga fram över vattnet. Se bergen, småöarna och de andra båtarna flyga förbi. Lyfta lite från båten när vi stöter på stora vågor. Förvänta sig att vattnet ska vara kallt när det slår upp mot benen, men istället upptäcka att det är varmt och skönt. Jag kunde bara inte låta bli att le konstant när vi susade fram över Medelhavet! 
 
Jag satt i fören av båten en stund med 3,5-åringen Valentin och det var så kul, för han älskar att åka båt (precis som jag, hihi), så vi satt och pratade och skrattade tillsammans, supermysigt. Det är mycket lättare att prata med barnen nu, delvis eftersom min franska har förbättrats och delvis för att jag har lärt mig "barnens språk". Jag förstår nu i princip allt som de säger - så vi kan ha bra konversationer tillsammans. I alla fall jag och Valentin. Adrien som nästan är 2 år kan man inte ha en riktig konversation med, men han förstår mycket, även om han pratar halvt bebisspråk, haha.  
 
Här kommer en kort video för att ni ska hur härligt det ser ut vid Medelhavet (plus vikning från mig som bevis på att jag var där, haha!)  
 

Bergen talar



 
 
På dagtid runt kl. 14 till 16 är det som varmast här och då är det spännande att lyssna utomhus. Vi bor nämligen endast en mil från ett högt berg och när det är speciellt varmt kan man höra berget! Det låter som ett åskmuller. Om jag har förstått det rätt så är det för att partiklarna i berget rör sig på grund av värmen och gör gigantiska mullranden (med reservation för att min franska inte är perfekt, haha). Häftigt är det i alla fall! 

Utflykt till Bonifacio



Utflykten till Bonifacio vågade vi oss på igår, trots regnet, och det blev en hellyckad eftermiddag/kväll! Det var absolut ingen nederbörd i denna vackra hamnstad här på Korsika, möjligtvis bortsett från svetten rann från våra pannor. Men det gjorde ingenting för alla hade det likadant! Dessutom kunde man inte ägna så mycket tankar åt värmen när man hade småbarn som ville springa åt alla håll samtdigt som man själv ville kolla på den fantastiska omgivningen! 

 
Vi parkerade uppe på ett berg (hela staden bestod endast av uppåt- och nedförsbackar) och därifrån hade man en fantastisk utsikt över vattnet och även kunde man se till Sardinien, Italien! Det ligger i horisonten på bilden ovanför, men eftersom det var lite dimmigt är det svårt att se på fotot, men i verkligheten syntes det! 
 
 
Det tog ett tag att traska ner till hamnen (jämför med det första fotot i inlägget!) men väl där nere fick vi se en massa fantastiska båtar! Stora segelbåtar, lyxyachts och ett och annat megafartyg från Frankrike, England m.m.
 
 
Dessutom blev jag alldeles till mig när jag hittade en liten Göteborgare också! Tyvärr var det ingen på däck, annars kanske jag hade kunnat få prata med någon på svenska, haha. 
 
 
I hamnen beslutade vi oss för att "boire une verre" ("dricka ett glas", som fransoserna säger om att dricka något uppfriskande - oftast vin, haha). Jag tog min cola nästan i ett svep, för det var så skönt att dricka något svalkande! 
 
 
De små gatorna som vindlade runt staden var supermysiga! Överallt fanns små uteserveringar, glasskiosker och turistaffärer. Den spännande, halvruffiga arkitekturen fascinerade mig stort. Jag gick alltid några steg bakom familjen med kameran i högsta hugg (mina nära och kära känner igen sig gissar jag!) 
 



Vi åt middag på en liten restaurang, där jag tog några aubergine/ost-biffar (låter underligt, men var gott!) och potatisklyftor. Jag har slutligen förstått varför småbarnsfamiljer inte går ut och äter så ofta ... Det är en riktig utmaning att hålla barnen stilla och tysta medan man väntar på maten och sedan att försöka få i barnen någon mat samtidigt som man ska äta själv, haha. Jag tycker ändå vi hade en trevlig stund. 
 
Bonifacio är verkligen en urvacker, spännande och häftig stad!
 
Barnens gulligheter
Det var superkul när vi efteråt gick och köpte glass! Adrien 1,5 år var jättegullig tillsammans med dottern till vänfamiljen som åkte med oss (en liten tjej som heter Louise och är lika gammal). Båda sprang omkring sådär guppande som bara barn kan springa och jagade varandra. När de sedan fick sina glassar satte de sig och pratade bebisspråk medan de slickade på sina glassar och helt plötsligt bytte de glasstrutar! Det såg jätteroligt ut!
 
Dessutom höll glassen på att smälta så Louises pappa sa till henne "Vänd, vänd! Fort!" för att hon skulle slicka på andra sidan så att det inte skulle rinna. Men då reste hon sig upp och snurrade ett varv själv. Haha, småbarn är så härliga! 

Joggingtur med Medelhavet som sällskap


Min allra första joggingtur i Frankrike ägde rum i morse! Klockan 07.15 var det helt lugnt på de vanligtvis fullproppade stränderna och de sovande båtarna var vackra att beskåda. Helt fantastiskt att springa precis längs vattenkanten, där sanden är slät men vattnet inte når. Hoppa över ett sandslott eller två och ha den härligaste musiken i öronen. 


Det blev en lugn runda på 4 km och ca 30 minuter. Jag ville inte stressa, utan njöt av den helt sanslöst häftiga omgivningen (ibland stannar jag upp och försöker förstå vart jag egentligen är!) och jag kunde inte låta bli att pausa några gånger för att ta dessa kort, hihi. 

Jag har lämnat mina spår på Korsikas stränder

Strandbarer, vattensporter & toplesst



Häromdagen gjorde jag en freestyle och gick INTE till den vanliga privatstranden som jag och familjen brukar besöka två gånger varje dag. Istället gick jag till en allmän strand, som var hur lång som helst och fullpackad i solnjutande semesterfirare / Korsikabor, för att strosa omkring, ha lite egentid och samtidigt fota (så klart!) 


Man måste bara älska ett ställe som heter "Le Beach Bar"! 


Hela stranden var kantad av olika strandbarer där man kunde beställa mat, dricka vin och köpa glass. På vissa av barerna var det en chic stil och andra lite mer bohemiska, men alla såg supermysiga ut. 


Det var lockande att gå in och köpa någonting, men jag tyckte inte att det skulle vara så kul att göra det själv. Så jag nöjde mig med att stå utanför och jämföra franska glassorter med svenska! 


Sedan vandrade jag i en timme på stranden, med flipflopsen i handen och fötterna bara! 
 
När jag trodde att jag kommit till slutet av stranden så klättrade jag upp på ett litet berg och insåg att stranden fortsatte bortom det lilla berget. Så jag tog en liten paus på klipporna innan jag fortsatte. 


Det här är en väldigt typisk bild på Korsika som motiv! Vågor, blått hav, solsken, vita båtar (nära och långt borta), bergig natur, samt en massa hus på klipporna, där alla har utsikt över havet. 
En sak som förvånade mig var att på alla stränder (allmänna och privata) finns det en massa kvinnor som solar och badar topless! Inte helt nakna - värdpappan berättade att det finns nudiststränder, men de är "avskärmade" eller vad man ska säga - men jag tycker att det verkar som att ingen anser det konstigt att vara topless på en vanlig strand. Själv blev jag lite förvånad först, men har vant mig nu, haha. 
 

På stranden fanns även en "école de voile", alltså en seglarskola! Vad häftigt det skulle vara att segla ... Men jag har lite andra (hemliga) äventyr på gång, så att segla får jag ta en annan semester! 


Till vänster om båten ser du någon som står på en slags surfbräda. Hon har en åra och paddlar stående. För länge sedan var det så Korsikaborna tog sig runt mellan småöarna här, men nu för tiden är det mest som en sport - likadant som om man skulle paddla i en kanot.
 
Jag älskar den här bilden. Eller, jag älskar alla mina bilder, de är mina små älsklingar (rangordnade efter mina franska småkillar, så klart!) och jag önskar att jag kunde visa allihop, men jag fick välja ut några stycken av mina 200 bilder. Den enda som inte har semester häromkring är min kamera, som jobbar stenhårt! 
 

Jag har hittat mitt paradis

 
Ibland när jag ...
... går bland all otrolig grönska med exotiska, färgglada blommor, 
... känner på sand lenare än salt, 
... simmar bland färgglada fiskar, 
... ligger på en handduk i bikini och känner hur solen värmer,
... promenerar till en tyst strand och hör Medelhavet klucka, 
då är jag bara i sjunde himlen. 
 
 
Hjärtat på stranden ritade jag på en ensam promenad till en stilla strand och det är tillägnat alla jag saknar där hemma i Sverige och alla som saknar mig. Tänker på er! ♥ 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0