Alltid velat bli läkare?

 
 
Fråga från E:
Har du alltid önskat bli läkare? Hade du det lätt i gymnasiet? Grattis till antagningen och stort lycka till. 
 
Svar: 
Hej E!
Tack så mycket! Nej, jag har inte alltid velat bli läkare. Jag har velat bli många andra saker innan dess! Prinsessa, illustratör, journalist och tolk har också stått med på listan, haha! Jag funderade på läkaryrket under gymnasiet, men eftersom jag även gärna ville jobba med språk (som var det roligaste jag visste) så kunde jag inte bestämma mig. När jag åkte iväg som au pair till Frankrike lärde jag mig franska och då kände jag att jag liksom kunde kryssa av språkdelen - då fanns det bara ett val kvar som nästan gjorde sig av sig självt! Sedan har jag gradvis blivit mer och mer motiverad! Gällande skolan så har den fallit ganska naturligt för mig under hela skolgången - men det betyder inte att jag inte har behövt jobba hårt för att lära mig allt i alla fall!
Ha det fint! 

Des questions pour moi

 
 
Fråga: Hur mycket kostar det att vara i en studio? :)
Svar: Det är helt gratis om man är medlem i en fotoklubb som äger en studio, vilket jag är :)
 
 
 
 
Fråga: Hur tog bilderna? Använde du fjärrutlösare och stativ? (Om dessa bilder
Svar: Jajjamän, du har listat ut helt rätt. Jag satte upp kameran på stativet ute på min altan, slog på inställningen på kameran och började klicka med fjärrutlösaren! 
 
 
 
 
Fråga: Vad har du för typsnitt på din blogg? 
Svar: I inläggsrubriken har jag Big Caslon (syns bara på vissa datorer, annars tror jag Times New Roman) och i själva inläggstexten har jag gamla vanliga Arial!  
 
 
 

Världens gulligaste kommentar!



När jag gick in på bloggen idag fick jag syn på den här underbara kommentaren och jag blev så glad! Lite rörd till och med. TACK till dig som skrev detta, det betyder världen för mig! Du har helt rätt - en av anledningarna till att jag bloggar är faktiskt för att det är kul att ha när man blir äldre, så att jag inte glömmer bort hur jag tänker nu, ser ut nu och dessutom är det kul att skratta åt senare. Tack igen och ha en grym sommar du med! 

A dear friend makes an appearance



Viktoria frågade mig sent natten innan hon åkte iväg ifall jag kunde tänka mig att gästblogga för henne. Klart att jag ville det! Jag har haft en mängd bloggar genom åren men den första riktiga bloggen skapade jag faktiskt med Viktoria och en f.d. vän som heter Nathalie. Den hittar ni här.

2008 körde vi gokart!

Vi gick i samma klass på Väster från sjuan till nian. Och när jag tänker på vårt bästa minne så är det den kvällen som vi tre var med vår klass på en liten examensresa. Vi tre satt nere vid havet och larvade oss. Vi tog fina kort och pratade om livet. Vi var lyckliga och det var slutet på vår barndom tänkte vi, eller i alla fall jag. Det var de sista dagarna innan vi skulle  ge oss ut i gymnasielivet. Alla på olika skolor, olika linjer.



Jag och mina fina vän Viktoria ar känt varandra i ungefär fem år. Eller, det tidigaste minnet jag har av henne är att hon och jag och hennes lillasyster Veronika lekte ihop min första sommar här, vilket var år 2002 om jag inte missminner mig helt. Sjukt att vi många år senare blev bästa vänner. Vi har gjort så mycket ihop, utflykter med mopederna, dagar med shopping, myskvällar och fester. Viktoria är en av mina närmaste vänner och att välja ett minne känns så konstigt. Vi spenderade nästan varje dag i tre år tillsammans, det ger rätt många minnen. Och nu är vi dessutom arbetskamrater.

Jag klippte mig kort och vi var i fotostudion på ett lov.

Men måste jag verkligen verkligen välja ett enda minne så är det ett ganska nutida. En morgon i vintras åkte hon med bussen och följde med mig till skolan men hon hade håltimma sa hon och skulle gå och plugga körkortsteori. Jag gick på lektion och sedan får jag ett sms. "Kan du komma upp till ditt skåp? Jag behöver prata med dig om en grej." Jag blev fruktansvärt orolig och sprang upp till mitt skåp. Där står hon, och ser så otroligt ledsen ut. Sedan säger hon "..jo asså... JAG HAR TAGIT KÖRTKORT!" Samtidigt som hon tar fram lappen som säger att hon klarat teorin och uppkörningen. Vi hoppade runt och kramades och skrek och skrattade i säkert fem minuter.

En bild ifrån tiden på Västerskolan.

Viktoria är en sån vän som ställer upp när man behöver henne. Förra onsdagen kom hon hit på sin lediga dag för att hjälpa mig med matten så att jag skulle klara provet i fredags. Ett annat minne jag har är när jag organiserade en överraskningsmiddag för Viktoria. Vi överraskade henne på en pizzeria i stan och jag hade gjort en film åt henne med bilder och musik och minnen. Många utav bilderna på mina väggar är på mig och Viktoria och efter min egen blogg är Viktorias den jag klickar mig in på så fort jag sätter på datorn.
Jag tycker så mycket om dig min underbara vän och jag hoppas att vi kommer att vara vänner i många många årtionden framöver. 

Läsare?



Än en gång...




HEHEHE! Jag är tillbaka! Egentligen var det inte meningen att jag skulle gästblogga fler än en gång, men jag fick verkligen tillfälle för det. Idag när jag kom hem var jag inte på mitt bästa humör, eftersom jag var väldigt trött efter en lång dag i skolan. Jag hade verkligen ingen inspiration. Då tänkte jag "vad kan jag göra för att må bättre?" och svaret på den frågan var: UMGÅS MED MIN SYSTER. Men det gick inte! Så efter en stunds betänktetid, kom jag på att jag var tvungen att lösa det på ett nytt sätt. Det fick bli att njuta av en varm kopp choklad tillsammans med en chokladkaka och Big Brother uppe på det. HEHEHE!


Vakna upp till verkligheten

HEHEHE! Så går det när man åker utomlands. Jag tänkte bara att ni hade tråkigt nu och tipsa om min blogg under tiden hon är borta. Det kanske betyder... att jag måste blogga extra mycket nu när hon är borta..? I vilket fall, VÄLKOMMEN HIT! HEHEHE!

Go for it!




Hur finner man motivation?

Fiapia om Viktnedgångssituationen:
Jo men jag har funderat på det där, jag har jättesvårt med småätandet och sånt. Har du några tips på hur man kan sluta småäta och få tummen ur och faktiskt gå till gymmet? PUSS HEJ :D




Hej Fiapia!
Det där är faktiskt väldigt svårt. Men att sluta småäta handlar bara om att bestämma sig, som jag har skrivit om i det här inlägget (som finns nedanför). Sedan för att faktiskt gå till gymmet eller att börja träna alls kan summeras i tre ord: 


Bildkälla: Nike

Viktnedgångssituationen


Lisa: Hur går det med din viktnedgång? har du slutat med att äta nyttigt och inte småäta eller kör du annorlunda nu? :)




Hej Lisa!
Jag ska berätta sanningen för dig. Runt jul, nyår och min födelsedag i januari var jag inte lika duktig på att äta nyttigt som jag varit förut. Nu när dessa händelser är över har jag försökt hitta tillbaka på rätt spår igen. Det är kämpigt, men jag gör mitt bästa. Jag är inte riktigt lika sträng med maten nu som jag var förra året när jag startade min diet, men jag är inte speciellt slarvig heller. Någon gång ibland äter jag onyttigt, men jag försöker undvika det. Småätandet är något som jag anstränger mig för att kontrollera och på senaste tiden har det gått ganska bra. Idag har jag till exempel bara småätit en morot och ett äpple - haha, mellanmål alltså.

Min viktnedgång har i stort sett stått still sedan i höstas. Det är en vikt som jag är halvnöjd med. Jag gillar hur jag ser ut i spegeln rätt så bra men inte vad det står på vågen. Det är ganska lustigt: jag väger mig en gång i veckan och flera veckor i rad nu har jag kollat mig i spegeln innan jag vägt mig och tänkt "Det här ser ju rätt bra ut, nu har jag säkert gått ner i vikt för sån här såg jag inte ut förra veckan!" och sedan har jag vägt precis samma. Men jag tänker fortsätta med träning och bra kost - inte bara för att gå ner i vikt, utan också för att det helt enkelt är min livsstil nu.

Kaka? Bara ibland!

Everyday is a gift, that’s why they call it the present




Nästan 100 000 ord


Hur många ord är din historia på?=)




Min historia är inte klar än, jag måste läsa genom den och ändra massor. Men nu innan redigeringsprocessen är den 90612 ord lång!


Redigeringsprogram

Fråga från Sanna: Vad använder du för redigeringsprogram nu när du inte har photoshop? Fina bilder BTW :)

Svar: Tack Sanna! Just nu när jag inte har Photoshop använder jag picnik.com, som är en bra sida där man kan ladda upp ett par bilder om man är medlem och göra kollage eller redigera enskilda bilder. Tyvärr ska sidan stängas i april men framtills dess kan man använda det hur mycket man vill! 


Vad är din superhjältekraft?



Emma säger:
"Viktoria, din superhjältekraft är att studera!"

Roligaste jag har hört på länge! Jag tackar och bockar och hoppas att jag får nytta av min superhjältekraft när det är dags för körkortsteoriprov om några veckor!

Lustigkurre i huset

Min lillasyster Veronika är sjuk, men hon håller sig minsann inte undan för det! Jämt och ständigt klagar hon på ont i halsen. Nyss kom hon och slängde sig i min säng och bad mig lite lurigt att googla "tjock i halsen", "bota tjock i halsen" och "rensa halsen". Hon ansåg att svaret borde vara att hon skulle dricka något varmt. Vilket var precis vad som kom fram - så jag vet inte riktigt varför hon ville att jag skulle googla det ... Så sedan gick hon iväg för att försöka få mamma att bota henne eftersom jag inte var till någon hjälp! Hon är verkligen vår fartfläkt i huset!

Christmas Eve 2011

Frågestund!



Jag tänkte att det var dags för en frågestund på bloggen! Året 2011 börjar närma sig sitt slut och vi alla är ett helt år visare - jag hoppas att du har en massa awesome frågor som vanligt. Har du några funderingar eller tankar? Lämna en kommentar och så ska jag svara! Ask away! :)

Frågestunden pågår resten av veckan, alltså fram till och med juldagen, den 25:e december!

Vän <3

Du är underbar Viktoria! Jag är glad att du finns i mitt liv ♥
Så går det när man inte loggar ut från min dator ;)

En kommentar



Hej Ellinor!
Japp, du har så rätt i att jag kör på Falcks! Jag har Linda och tycker att hon är jättebra. Om du väljer mellan lärare tycker jag att du ska välja henne eller David Falck själv. Tommi verkar också vara bra, men honom har jag inte haft på någon körlektion men däremot på teorilektion. Lycka till med körningen!

Romantik


Jag & min syster - vilket team!

Jag och Veronika är inne i hennes rum, båda vid varsin dator.
Jag: "Jag måste ladda min dator, så jag går till mitt rum nu."
Reser mig upp och börjar gå.
Plötsligt hörs ljudet av en dramatisk, sorglig ballad och jag vänder mig om för att se att Veronika ser alldeles förkrossad ut och mimar sorgset med i låten medan hon gestikulerar ett engagerat avsked.
Jag blir helt paff i några sekunder... innan jag börjar gapskratta!


Tidigare inlägg
RSS 2.0