Så förstår du att du är i Paris

 
Just som vi satt på metron på vägen hem till mig igår, så kom min vän Salome med en så bra reflektion. Om du kan svenska har du redan listat ut den - hon sa: "Det är de små franska detaljerna som gör att man förstår att man är i Paris". Jag blev så klart supernyfiken och frågade henne vad hon menade. Tillsammans funderade vi alla tre - jag, Salome och hennes tvilling Natasha - ut vilka små detaljer i vardagen som var parisiska. Här är en liten resumé! 
 
 
FRANSKA DETALJER SOM GÖR ATT DU FÖRSTÅR ATT DU ÄR I PARIS
 
- Livemusik på metron och gatan.
Inspirerande violinister på perrongen, mindre orkestrar på stora stationer, killar med gitarrer som sitter och jammar i Montmartre, dragspelare i turistområden ... och en liten upp- och nervänd hatt med småmynt inuti framför. Om man har turen att träffa på en skicklig musiker kan det vara ett riktigt nöje att vänta på metron! 
 
- Scarfar och halsdukar överallt. 
Oavsett om det är någon minusgrad eller trettio grader varmt så kommer du alltid se någon som går runt med en scarf. Tunn eller tjock. Mönstrad eller helfärgad. Det är en modedetalj i vardagen som är så uppenbar att jag knappt märker den längre (men även jag utövar den nästan alltid själv!). 
 
- Små försäljningsvagnar. 
På gatan finns det vagnar med brända mandlar. I parker som till exempel Jardin des Tuileries finns en boulangerievagn som säljer croissanter m.m. och det finns vagnar som säljer glass. Det går att köpa crêpes från en vagn i parken Champ de Mars. Små vagnar med godsaker tillhör helt enkelt denna stad. 
 
- Välpolerade skor eller ballerinaskor. 
Skor väljs efter humör, inte efter väder. Jag har sett kvinnor som gått i ballerinaskor mitt i vintern här, och jag har sett varma, svarta skinnskor i sommarhettan. Min slutsats är helt enkelt att man väljer skor som man vill, och så får man ta konsekvensen om man svettas eller fryser! 
 
 
Foto på Salome Olsson, taget av Natasha Olsson

Comments


Name
Remember my name

E-mail (will not be published)


Blog Address


Dear Viktoria,

Trackback
RSS 2.0