We'll always have Paris

 
Första heldagen i Paris var verkligen en walk down memory lane. Jag och Diana strosade runt på några favoritställen som vi mindes väl och gillade, men också på en del nya gator. Massor av beaux souvenirs (fina minnen) kom galopperandes tillbaka och lämnade mig i ett hänfört sinnestillstånd, då jag insåg att jag verkligen älskar Paris. 
 
 

Dagen började naturligtvis på boulangeriet - denna dag valde vi det närliggande, fina Huré - uttalas så klart "Uré".
 

En enkel, men mycket fransk frukost intogs där - det vill säga en varm dricka och något slags sockerbombat bakverk. Diana tog en kaffe och den klassiska pain au lait. Jag valde att prova en ny sort vid namn turbichoc - en kanelbullsliknande, nutellafylld viennoiserie! Den var väldigt maffig, söt och supergod! (Som de allra flesta franska bakverk, haha!)
 

Sedan begav vi oss till metron för att fara iväg. Åh, kära Victor Hugo ... En omtyckt station med många minnen! Medan vi stod och väntade på metron hörde vi de familjära meddelandena om hur lång tid det var kvar tills tågen kom och jag blev alldeles till mig! Det låter konstigt, men att på nytt höra något så bekant efter en lång tid gav mig samma nostalgiska känsla som man kan få när man hittar en kär barndomsleksak som man hade glömt bort, men nu inser hur mycket man gillade!
 
 

Kromosomer finns i Paris också! När vi gick av vid Tuileries station kunde vi inte låta bli att låta vår nördiga sida ta över och ta en selfie med kromosomerna som fanns på bild på väggen - precis det som vi nyligen haft tenta på, haha! 

 
Vi promenerade länge Rue Saint-Honoré och slutligen tror jag att vi kanske kom fram till presidentens boende. 
 
 

På vägen passerade vi denna vackra butik, som jag avgudar! Jag har aldrig varit inne där men varje gång jag har gått förbi så har jag fotat och beundrat skyltfönstrena som verkligen är fotogeniska! 
 

Slumpen (eller ödet) gjorde att vi råkade hamna på en väg så att vi passerade över absoluta favoritbro: Pont Alexandre III, vilket jag blev väldigt entusiastisk över! Där gjorde Diana ett litet glädjeskutt!
 

Jag har saknat det här. Byggnader så vackra att man nästan tappar andan, fantastiska broar, Eiffeltornet och favoritbutiker. För att inte tala om att prata franska ... Hur mycket jag än gillar Göteborg som storstad så är den pytteliten jämfört med Paris och London. 
 
På Swarovski kunde vi inte låta bli att vara lite turistiga och posera med den glittrande trappan, hihi.
 
 
På kvällen var vi helt slut och kunde äntligen få sova några timmar innan det var dags för nya äventyr nästa dag. 
 
Alla tre kvällar som vi somnade i Paris lyckades vi tajma det exakt så att vi fick se Eiffeltornet glittra vid midnatt. Jag beundrade det varje gång och tänkte hur extremt lyckligt lottad jag var över att få uppleva mitt magiska Paris igen. 

Comments


Name
Remember my name

E-mail (will not be published)


Blog Address


Dear Viktoria,

Trackback
RSS 2.0